Krisplanen som får Liv att leva, så länge det varar
Liv Unevik är flickan som föddes med en svår syrebrist…
Liv Unevik är flickan som föddes med en svår syrebrist…
KRÖNIKA. Jag fick ett mejl. ”Hej, jag heter Torbjörn Hemberg…
DEBATTARTIKEL. Reportaget om Elton här på Hejaolika har skapat reaktioner både…
I februari 2022 drabbades Elton, 4, av akut inflammation i…
I flera vittnesmål berättar föräldrar till barn med flerfunktionsnedsättning för…
Elisabeth Sandlund i nya upplagan av boken Ulles mamma: ”Med…
TV4:s Kalla fakta har granskat Lilla Erstagården där ett par familjer berättar om att läkare velat sätta in behandlingsbegränsningar för deras barn. Exempel på behandlingsbegränsningar är att avstå från att ge näring och vätska om barnet inte kan äta själv, att inte ge antibiotika vid en lunginflammation eller att inte vårda barnet i respirator.
”Hur långt ska vi gå?”
Jag tror att det är så han säger.
Vi trängs i ett trångt rum på barnakuten, läkaren, läkarstudenten, assistenten, du och jag.
Många barn och unga med komplexa funktionsnedsättningar lever med livshotande tillstånd. Här berättar Barbro Westerberg, överläkare i barnneurologi och habilitering, om vilka etiska frågor man som läkare behöver ta ställning till när livet inte kan tas för givet.
Livskvalitet eller lidande? När tekniken gör det möjligt att överleva svåra skador i och utanför fosterlivet hamnar etiken i fokus. Var går gränsen för när livet är värt att leva och vem ska bestämma det? Vi frågade Niklas Juth, docent och lektor i medicinsk etik.
Vi använder cookies på denna webbplats. Läs mer i vår data- och integritetspolicy.