Riksgymnasium slår ett slag för valfrihet för unga rörelsehindrade
Elever med omfattande rörelsehinder får ökade möjligheter att välja utbildningar som passar deras intressen. Åtminstone är det målsättningen vid Riksgymnasiet…
gymnasieskola
Folkhögskolan tar över där gymnasiet misslyckas
Många elever med funktionsnedsättning får inte tillräcklig hjälp i skolan och får ofta komplettera sina studier på folkhögskola. Sedan slutet på 90-talet har andelen folkhögskole-elever med funktionsnedsättning ökat med 15 procent. Det visar en ny rapport gjord på uppdrag av Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Skolan glömmer unga på HVB
Endast 55 procent av placerade barn på HVB når gymnasiebehörighet, jämfört med 88 procent av de ungdomar som gick ut grundskolan våren 2014. Samtidigt skiljer sig kompetensen hos handläggare som utreder barn kraftigt i kommunerna. Det visar en genomgång från Socialstyrelsen.
”Skapa bättre nätverk mellan gymnasiet och näringsliv”
Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister, vill föra samtal över gränserna för att hjälpa alla elever att få bättre möjlighet till arbete efter gymnasiet. Hon vill även se över hur man kan bygga nätverk mellan näringslivet och gymnasiesärskolan. På måndagen besökte hon Angeredsgymnasiet.
”Vi vill ha rätt program för varje gymnasieelev”
Gymnasiesärskolan i Malmö har höga ambitioner när det gäller att ge eleverna valfrihet.
– Vi försöker ordna så att det blir rätt program för varje enskild elev, säger Marianne Dymling Hjelm, samordnare för kommunens gymnasiesärskolor.
Fler gymnasieskolor ska erbjuda särskilt stöd
Elever som har behov av särskilt stöd ska få fler fristående gymnasieskolor att välja på. Det kan gälla elever med exempelvis dyslexi. Även denna gång finns dock en ”pys-paragraf” som innebär att elevernas val kan stoppas.
Valfriheten i nya gymnasiesärskolan kan begränsas
Den nya gymnasiesärskolan får en ”pys-paragraf” som kan begränsa elevernas valmöjligheter.
Rapport: Elever får inte chans att utvecklas så långt som möjligt
Nästan var femte skola anpassar inte undervisningen till elevernas förutsättningar. Förväntningarna är ofta för låga. Många skolor nöjer sig med att vissa elever når godkänt. Det framgår av den årsrapport som Skolinspektionen idag överlämnar till regeringen.
Många elever med stödbehov byter program
Det är extra vanligt att elever med stora stödbehov byter program under sin tid i gymnasieskolan.
– Gymnasieskolan behöver bli bättre på att ge elever stöd i undervisningen, säger Anna Ekström, Skolverket.
Varför är myndigheterna så ointresserade av stöd och anpassad studieteknik?
DEBATTARTIKEL Det borde vara en självklarhet för elever med språkstörning att få stöd och anpassad studieteknik. Men medan skolmyndigheter funderar över vilken läs- och skrivmetod som kan vara bäst så förlorar många barn varje dag möjligheten att komma åt kunskap.
Det skriver Gullan Sjöholm i denna debattartikel.