Om krisberedskap för personer med funktionsnedsättning

Krisberedskap måste vara tillgänglig för alla

Strömavbrott, störningar i vattenförsörjningen, extrem värme, oväder, smittspridning och höjd beredskap kan påverka hela samhället. För personer med funktionsnedsättning kan konsekvenserna bli extra stora om vardagligt stöd eller livsviktiga funktioner plötsligt slutar fungera.

Det kan handla om att personlig assistans eller hemtjänst inte kommer fram, att ett eldrivet hjälpmedel inte kan laddas eller att information inte finns i ett tillgängligt format.

Den enskildes planering kan minska sårbarheten, men den ersätter inte samhällets ansvar för fungerande omsorg, sjukvård, LSS-insatser, personlig assistans och tillgänglig krisinformation.

Gör en individuell krisplan

En personlig krisplan bör utgå från vilket stöd som behövs för att vardagen ska fungera. Planen kan vara enkel, men den behöver vara konkret och känd av de personer som kan behöva hjälpa till.

Det kan vara bra att skriva ner:

• vilka stödinsatser som inte får avbrytas,
• viktiga telefonnummer till närstående, assistansanordnare, hemtjänst, boende, vård och kommun,
• läkemedel, allergier och andra medicinska behov,
• hur hjälpmedel används, laddas och transporteras,
• hur personen kommunicerar och tar emot information,
• vem som kan hjälpa om ordinarie personal inte kommer,
• hur en säker utrymning eller evakuering ska gå till,
• behov av färdtjänst, liggande transport eller annat transportstöd,
• vad som gäller för ledarhund, assistanshund eller andra djur.

Bygg ett nätverk omkring dig

Prata i förväg med grannar, vänner, assistenter eller andra personer som kan hjälpa dig. Bestäm gärna vem som kontrollerar att allt är bra, vem som kan hämta mediciner eller förnödenheter och vem som kan hjälpa till vid en evakuering.

Planera för elavbrott och tekniska problem

Många hjälpmedel behöver el, exempelvis elrullstolar, kommunikationshjälpmedel, sängar, liftar och medicinsk utrustning. Ta reda på hur länge utrustningens batterier räcker och vilka säkra reservlösningar som finns.

Reservbatterier, laddade powerbanks, ficklampor och batteridriven radio kan vara viktiga. Medicinteknisk utrustning ska däremot inte kopplas till improviserade strömkällor. Fråga vården, hjälpmedelscentralen, leverantören eller tillverkaren vilka reservlösningar som är säkra.

Läkemedel och förbrukningsmaterial

Gör en aktuell lista över läkemedel, dosering och kontaktuppgifter till vården. Försök att ha en rimlig marginal av sådant som används regelbundet, utan att lagra mer än vad som kan förvaras och användas säkert.

Planera för andra nödvändiga produkter, exempelvis sondmat, katetrar, inkontinenshjälpmedel, stomimaterial, syrgasutrustning, batterier och specialkost. Den som har läkemedel som kräver kylförvaring behöver veta vad som gäller vid längre strömavbrott.

Mat, vatten, värme och kyla

Den allmänna rekommendationen är att hushåll ska kunna klara sina grundläggande behov under minst en vecka. Beredskapen behöver anpassas efter personens funktionsförmåga, kostbehov och möjligheter att tillaga mat.

Vattenbehållare och förpackningar bör vara möjliga att öppna, lyfta och använda. Planera också för situationer med extrem värme eller kyla. Vissa funktionsnedsättningar och läkemedel kan påverka kroppens förmåga att reglera temperaturen.

Utrymning, skyddsrum och evakuering

Planera i förväg hur en utrymning skulle kunna genomföras. Kontrollera möjliga utgångar, tillgängliga vägar och vem som kan hjälpa till. En hiss kan sluta fungera vid strömavbrott och det är inte säkert att närmaste skyddsrum är tillgängligt för alla.

Fråga kommunen, fastighetsägaren, boendet eller verksamheten hur personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna sätta sig i säkerhet. En beredskapsväska kan innehålla mediciner, kontaktuppgifter, laddare, reservbatterier, hygienartiklar och information om stödbehov.

Personlig assistans, LSS och omsorg

Kommuner, regioner och utförare behöver planera för att stöd och vård ska kunna fortsätta även under svåra förhållanden. Det gäller bland annat personlig assistans, hemtjänst, grupp- och servicebostäder, daglig verksamhet och kommunal hälso- och sjukvård.

Fråga utföraren eller kommunen:

• Hur säkras bemanningen under en kris?
• Hur får brukare och närstående information om telefon och internet slutar fungera?
• Finns planer för elavbrott, vattenbrist, värmeböljor och smittspridning?
• Hur ordnas mat, läkemedel, egenvård och transporter?
• Hur genomförs en tillgänglig evakuering?
• Finns reservlokaler eller andra lösningar om bostaden inte kan användas?

Privata utförare behöver ingå i planeringen. Det får inte uppstå luckor därför att kommunen och utföraren har olika uppfattning om vem som ansvarar för en viss insats.

Barn med funktionsnedsättning

Barn behöver information som är anpassad efter ålder, mognad och kommunikationsförmåga. Öva gärna planen lugnt i förväg och använd bilder eller tydliga steg om det underlättar.

Ta med sådant som skapar trygghet, exempelvis kommunikationshjälpmedel, hörselskydd, favoritsaker eller mat som barnet accepterar. Det ska alltid vara tydligt vilken vuxen som ansvarar för barnet och dess stödbehov.