Utredningen ”Översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen” (SOU 2018:88) hade två syften. Dels att insatserna inom LSS ska bli bättre anpassade för dem som behöver insatserna. Dels att statens kostnader för personlig assistans inte blir högre än de är i dag.
Utredningen föreslår tre nya LSS-insatser
• Personlig service och boendestöd.
• Personligt stöd till barn.
• Förebyggande pedagogiskt stöd.
Utredningen föreslår bland annat också:
att staten ska ha hela ansvaret för insatsen personlig assistans
att personlig assistans ersätts med andra insatser för barn under 16 år
att ledsagarservice ska bli en del av insatsen personlig service och boendestöd
att samma tre grupper som ingår i LSS så kallade personkrets ska finnas kvar
Utredningen föreslår att den nya lagen träder i kraft den 1 januari 2022.
Gunilla Malmborg presenterar LSS-utredningen den 10 januari 2019. Foto: Linnea Bengtsson.
Före sommaren kommer direktiven för regeringens nya LSS-utredning. Mer än så ville statssekreterare Madeleine Harby Samuelsson inte lova på mässan Funka för livet på onsdagen. Apropå kostnaderna för LSS sa hon att ”finansieringsprincipen gäller för alla utredningar”.
DEBATTARTIKEL. Organisationen Vimpa kräver en blocköverskridande överenskommelse i riksdagen för att skydda intentionerna med LSS, lagen och stöd och service. Thomas Juneborg och Mikael Andersson presenterar sina förslag till åtgärder i denna debattartikel.
’- Tyvärr finns all anledning att vara orolig för den kommande LSS-utredningen.
Det säger Maria Persdotter, ordförande för RBU, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, i en intervju med HejaOlika.
’- Det vore en skandal om funktionshinderrörelsen inte får sitta med i LSS-utredningen.
Det säger Pelle Kölhed, vice ordförande i Handikappförbunden, som är mycket oroad över att socialdepartementet ännu inte bjudit in rörelsen.
Vi använder cookies på denna webbplats. Läs mer i vår data- och integritetspolicy.