debatt

Ann-Kristin Ölund är habiliteringsläkare och kontaktperson i en arbetsgrupp för personer med flerfunktionsnedsättning inom svensk neuropediatrisk förening. Hon har skrivit detta öppna brev tillsammans med åtta andra personer inom vården. Foto: Anna Pella.

Barns behov kan inte lagstiftas bort

Öppet brev till Lena Hallengren, ny minister med ansvar för LSS

2018-03-15

Vi är många läkare, sjuksköterskor och andra som arbetar med barn, unga och vuxna med funktionsnedsättningar som är mycket bekymrade över det som nu sker i spåren av direktiv och utredning om LSS. Grundläggande behov som att äta och andas måste bedömas som medicinska och inte begränsas av juridik.

De som uttalar sig glömmer ofta att godmanskapet består av  tre uppdrag. Att sköta personens ekonomi det enklaste. De två andra uppdragen är svårare och kräver både personkännedom och kunskap om vad lagen föreskriver, skriver Harald Strand. Foto: Linnea Bengtsson.

Behöver vi God man?

Bara anhöriga har den extra drivkraften att bevaka rättigheterna. Varför vill många få bort dem som gode män?

2018-01-08

DEBATT. En märklig debatt pågår om att anhöriga inte ska vara gode män, utan att det istället ska vara professionella ämbetsmän. I de exempel på förskingring som media tagit upp, ser jag dock inte att det rör anhöriga gode män. Varför anhöriga då pekas ut förstår jag inte.
Kan det vara så att anhöriga gode män jobbar för hårt med att bevaka personens rättigheter, och blir besvärliga för kommuner och Försäkringskassan?
För många professionella är godmanskapet ofta bara en inkomst – för föräldrar och anhöriga är det en livsuppgift. Kampen för barnet eller syskonet pågår alltid.