Bidragsspärr och straffavgift nu på remiss – kan införas 2026

Den 5 mars 2025 tog socialförsäkringsminister Anna Tenje emot nya förslag om bidragsspärr och straffavgifter.

Förslagen har nu skickats ute på remiss, som ska besvaras senast 19 juni.

• Mikael Westberg, justitieråd vid Högsta förvaltningsdomstolen, har gjort en översyn av tidigare förslag om sanktionsavgifter och bidragsspärr för ersättningar från Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.
• Utredningen Administrativa sanktioner i socialförsäkringen, Ds 2025:8 finns för nedladdning på regeringens webbplats.
• Förslagen är nu ute på remiss, med sista svarsdag den 19 juni 2025.

Kan införas i juli 2026: Bidragsspärr för 6 000 personer, straffavgift för 60 000

I översynen lägger Mikael Westberg fram förslag som väntas innebära cirka 60 000 straffavgifter (administrativa sanktionsavgifter) och 6 000 bidragsspärrar varje år.

De nya reglerna föreslås införas 1 juli 2026.

LÄS ÄVEN:
Förslag om bidragsspärr slår blint – du kan förlora allt

 

Vad har ändrats jämfört med tidigare förslag?

Förslag om sanktionsavgifter och bidragsspärr presenterades först i bidragsbrottsutredningen 2021.

Under remissbehandlingen av dessa förslag framkom många kritiska synpunkter, och i april 2024 fick Mikael Westberg uppdrag av regeringen att göra en översyn av förslagen.

De förslag som nu lagts fram innebär flera uppmjukningar, och anpassningar till remisskritiken.

• De nya förslagen förutsätter att det faktiskt har skett en felaktig utbetalning för att avgift eller spärr ska kunna bli aktuell. Tidigare förslag innebar att straff kunde beslutas även om det inte skett någon utbetalning.
• Bidragsspärren kopplas nu till en specifik ersättning, till skillnad från tidigare förslag som innebar att den enskilde kunde bli generellt avstängd från alla eller i alla fall många ersättningar, med mycket allvarliga och svåröverblickbara konsekvenser. Regeringen har sagt sig vilja ha ”en diskvalificering från välfärden”, men så långt har utredaren inte velat gå.
• Sanktionsavgiften har även fått ett tak‚ ett maximalt belopp på 73 500 kronor. I det tidigare förslaget fanns inte någon gräns för hur hög avgiften kunde bli.
• Förslagen har också mildrats på så sätt att den som gör fel på grund av hälsa, ålder eller funktionsnedsättning ska kunna slippa straff.
• De nya åtgärderna får inte heller drabba ”tredje part”, till exempel barn i ett hushåll som har fuskat.

 

SANKTIONSAVGIFT – vad innebär det?

Trots uppmjukningarna innebär förslagen om administrativa sanktionsavgifter en hård skärpning av enskilda personers ansvar för att lämna korrekta uppgifter till Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.

De felaktiga utbetalningar som görs idag beror på att enskilda gör fel i 9 av 10 fall, enligt uppskattningar som utredaren hänvisar till. Hälften av dessa fel uppskattas vara medvetna, och hälften slarv.

De nya straffavgifterna kommer att beslutas oavsett om den enskilde gjort fel medvetet eller oavsiktligt.

– Avgiften ska beslutas med ”strikt ansvar”, vilket betyder att det inte krävs att den enskilde varit medveten om att man gjort fel. Det räcker att det är fel, säger Mikael Westberg.

Förutom återbetalning av felaktigt belopp kommer den enskilde att få en straffavgift som motsvarar 25 procent av det felaktiga beloppet. Avgiften ska dock vara minst 2 300 kronor. Maximal straffavgift ska vara 73 500 kronor. Staten bedöms få in cirka 300 miljoner årligen i avgifter, vilket motsvarar en snittavgift på 5 000 kronor.

Försäkringskassan får agera ”polis”

Avgifterna ska beslutas av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten och påföras omedelbart.

Detta är en stor förändring jämfört med idag, då bidragsbrott hanteras av polis och rättsväsende. I framtiden ska endast grova bidragsbrott polisanmälas, medan de allra flesta avgifter och bidragsspärrar kommer att beslutas av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten.

– Det ligger ett stort ansvar på myndigheterna att göra noggranna utredningar, betonar Mikael Westberg.

Senast den 2 mars 2026 kommer Mikael Westberg att presentera ytterligare förslag som gäller inrättandet av ”en särskild avgränsad verksamhet för utredning av bidragsbrott vid Försäkringskassan och brottsbekämpande befogenheter för myndigheten”.

Hur påverkas avgifterna om man har funktionsnedsättning?

Utredaren har mildrat tidigare förslag om avgifter genom att göra det möjligt att minska sanktionsavgifterna, när felaktiga uppgifter lämnas på grund av dålig hälsa, ålder eller funktionsvariation.

Utredningen skriver att avgiften kan sänkas helt eller delvis ”om det är oskäligt att avgiften tas ut med fullt belopp”. Exempel på det är att ”en enskild straffas orimligt hårt” eller om omständigheter gör att felaktigt uppgiftslämnande ”framstår som ursäktligt”. Vidare heter det att:

”myndigheten ska göra en nyanserad bedömning i det enskilda fallet. Vid denna bedömning ska myndigheten beakta såväl omständigheter hänförliga till den enskilde som omständigheter hänförliga till myndighetens handläggning. Myndigheten ska också beakta om ett beslut om sanktionsavgift riskerar att gå ut över ett barn, till exempel genom att en vårdnadshavare försätts i en svår ekonomisk situation och därigenom får svårt att tillgodose barnets behov.”

Utredaren skriver också att:

”en person kan ha en kognitiv funktionsnedsättning som gör att den har svårt att förstå vilka regler som gäller eller vad reglerna innebär. Om någon av en sådan anledning missbedömer förutsättningarna för att få ersättning, eller betydelsen av faktiska förhållanden, och det har lett till en felaktig utbetalning kan det finnas skäl att sätta ned en sanktionsavgift.”

 

BIDRAGSSPÄRR – vad innebär det?

Förslaget om bidragsspärr innebär att en person kan stängas av från ersättningar inom socialförsäkringen, om personen upprepat och avsiktligt försökt lura till sig ersättningar från Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten.

Det ska räcka med att man försöker fuska, men det kommer att krävas uppsåt eller grov vårdslöshet.

Bidragsspärren ska gälla under minst 3 månader och som mest under 3 år.

 

Bidragsspärren är inte en generell avstängning

En uppmjukning jämfört med tidigare förslag är att bidragsspärren inte ska vara generell, utan endast gälla den ersättning, eller förmån, där personen har gjort fel.

Men bidragsspärren kan ändå få följder för andra ersättningar, i dessa två situationer:

• Om man stängs av från sjukersättning eller aktivitetsersättning förlorar man även rätten till statligt bostadstillägg.
• Om man stängs av från barnbidrag förlorar man även rätten till flerbarnstillägg.

Vilka undantas från bidragsspärr?

– Eftersom det är ett så kraftfullt verktyg med långtgående konsekvenser får bidragsspärren inte användas om det drabbar tredje person oskäligt, till exempel ett barn, säger Mikael Westberg.

– Det får inte heller drabba en enskild som inte skulle få stöd i dagliga livsföringen för att få goda levnadsvillkor, till exempel inom assistansersättning. I sådana situationer ska man inte kunna stängas av.

Beslut om bidragsspärr ska kunna omprövas, om det uppstår en situation där spärren blir oskälig. Som exempel nämner utredaren att den som drabbas av allvarlig cancer eller stroke inte ska stoppas från att få sjukpenning.

Kan man få undantag om det blir andra allvarliga konsekvenser?
– Vi har sagt att det måste göras en skälighetsbedömning, och att det säkerställs att ingen sätts i en situation som är oskälig.

– Förslaget om bidragsspärr riktar sig i första hand till de som överhuvudtaget inte har rätt till en förmån. Det handlar inte om att man göra olika bedömningar av omfattningen av ett behov. Det är vanligt att den enskilde och myndigheten har olika uppfattningar om om behovets omfattning, men det ska inte träffas av en spärr, säger Mikael Westberg.

– Om man försöker tillskansa sig en ersättning, trots att man inte alls har rätt till den, så finns ju andra försörjningsmöjligheter.

– Om man först får en spärr, för att man inte har rätt till förmånen, och det sedan inträffar något som gör att man får nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom så kan det bli oskäligt med en spärr. Då måste man kunna ompröva avstängningen, säger Mikael Westberg.

 

Vilka ersättningar berörs?

Förslagen gäller de ersättningar som regleras inom socialförsäkringen, om ekonomisk trygghet vid sjukdom, funktionsnedsättning, ålderdom samt för familjer och barn. Socialförsäkringen omfattar bland annat sjukförsäkringen, den allmänna pensionen och pensionsrelaterade förmåner, föräldraförsäkringen samt bidrag till barnfamiljer.

Flest avgifter och bidragsspärrar förväntas inom föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och sjukpenning. Det är också inom dessa ersättningar som felen tros vara flest och störst.

Dessa ersättningar ingår i socialförsäkringsbalken:

Sjukdom och arbetsoförmåga
Sjukpenning
Sjukersättning
Aktivitetsersättning
Rehabiliteringsersättning
Arbetsskadeersättning
Ersättning för merutgifter vid arbetsskada
Ersättning vid smitta (smittbärarpenning)

Föräldraskap och barn
Föräldrapenning
Tillfällig föräldrapenning (VAB)
Graviditetspenning
Havandeskapspenning (äldre bestämmelser)
Barnbidrag
Flerbarnstillägg
Adoptionsbidrag

Ålderdom och pension
Inkomstpension
Premiepension
Garantipension
Äldreförsörjningsstöd
Bostadstillägg för pensionärer

Ekonomiskt stöd och bostadsrelaterade förmåner
Bostadsbidrag (för barnfamiljer och unga)
Bostadstillägg för pensionärer och personer med sjuk- eller aktivitetsersättning
Underhållsstöd

Funktionsnedsättning och assistans
Assistansersättning
Handikappersättning (på väg att fasas ut)
Merkostnadsersättning (ersätter handikappersättningen)
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning

Övriga ersättningar
Efterlevandepension och efterlevandestöd (till barn och vuxna efter avlidna anhöriga)
Ersättning vid tvist om vårdnad, boende och umgänge

 

Vilka blir konsekvenserna för personer med funktionsnedsättning?

Utredaren betonar att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten har en skyldighet att se till att beslut inte blir oskäliga, och att ”undvika” oproportionerliga konsekvenser för enskilda med funktionsnedsättning.

Förslagen bygger på att myndigheten gör noggranna bedömningar i det enskilda fallet, för att enskilda inte drabbas på ett oproportionerligt sätt.

”Om någon till följd av en kognitiv funktionsnedsättning har svårt att exempelvis ta till sig information eller förstå reglerna, och därmed orsakar en felaktig utbetalning, kan det finnas skäl att sätta ned en sanktionsavgift helt eller delvis.

Därutöver får en avstängning från en förmån inte vara oskälig i det enskilda fallet. Det innebär bland annat att en enskild inte ska stängas av från en förmån som denne behöver för att klara sin dagliga livsföring, exempelvis assistansersättningen.”

Assistansanvändare undantas INTE från tuffare regler

Detta betyder dock inte att personer som har assistansersättning är helt undantagna från de nya reglerna, utan de löper i princip samma risk som andra.

Även inom assistansersättning kan felaktiga uppgifter, som resulterat i återkrav, leda till sanktionsavgift.

Däremot ska avstängning (bidragsspärr) inte kunna ske om förmånen krävs för att den enskilde ska klara sin dagliga livsföring (se citatet ovan).

– I praktiken kommer det, enligt min bedömning, inte att vara särskilt vanligt att man stänger av någon från assistansersättning, om det finns ett behov av assistans. Då har man rätt att få assistans, och det ska man inte kunna stängas av från, säger Mikael Westberg.

Han tror inte heller att det blir särskilt vanligt med sanktionsavgifter inom assistans.

 

Vilka regler förslås gälla om man har GOD MAN?

Vad innebär de nya reglerna för personer med god man eller förvaltare?

Om felaktiga uppgifter lämnas för en person som har god man eller förvaltare kommer ingen att straffas, enligt de förslag som nu lagts fram.

– För att reglerna ska bli rättssäkra har jag valt att föreslå att sanktionsavgifter bara kan påföras om det skett en felaktig utbetalning, och om det blivit ett återkrav. Både de förutsättningarna ska vara uppfyllda, säger Mikael Westberg.

– Sanktionsavgiften ska riktas mot den som lämnat de felaktiga uppgifterna och fått återkravet. Gode män och förvaltare blir normalt inte föremål för sanktionsavgifter, och för att kunna påföra en enskild avgiften ska denne också ha lämnat oriktiga uppgifter. Om det är någon annan som lämnat uppgifterna kan man inte påföras sanktionsavgift.

I praktiken betyder det att varken huvudmannen eller gode man kan få en sanktionsavgift.

– I dessa fall är sanktionsavgift inte en framkomlig väg, utan då får man gå den väg som finns idag via bidragsbrottslagen. Det innebär att man istället gör polisanmälan om man misstänker bidragsbrott, säger Mikael Westberg.

 

Kan avgifter och bidragsspärr överklagas?

Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens beslut om sanktionsavgifter kommer att kunna överklagas till förvaltningsrätten.

Försäkringskassan har bedömt att 4 procent av sanktionsbesluten, efter omprövning, kommer att överklagas, vilket motsvarar 2400 överklaganden årligen.

… men ingen kostnadsfri rättshjälp

Utredningen menar att det inte behövs någon särskild rätt för den enskilde att få kostnadsfri juridisk hjälp i ärenden om sanktionsavgifter.

”Det är inte fråga om ett sådant betydande ingrepp i den personliga integriteten att det motiverar rätt till offentligt biträde”, heter det i utredningen.

En enskild kan i och för sig ha rätt till rättshjälp enligt rättshjälpslagen, men domstolarna är mycket restriktiva med att bevilja detta.

– Vår utgångspunkt är att både myndigheter och domstolar bistår den enskilde med den hjälp som behövs för att tillvarata sin rätt. Vi har inget förslag om att frångå den huvudregeln, men det pågår en annan utredning [Rättsliga biträden och rättegångskostnader], som lämnas i augusti, där man ser över möjligheterna att få ersättning för kostnader för juridiskt biträde, säger Mikael Westberg.

… och ingen muntlig förhandling

Utredningen föreslår att det inte ska finnas någon särskild rätt till muntlig förhandling vid överklagande till förvaltningsrätten.

”Det skulle medföra en stelhet i systemet, som riskerar att motverka målet att administrativa sanktioner ska vara en snabb och effektiv reaktion på en överträdelse.”

Den enskilde kommer fortfarande att kunna begära en muntlig förhandling, men troligen kommer detta inte att beviljas så ofta.

– Min bedömning är att utrymmet att avslå ett yrkande från en enskild om muntlig förhandling i första instans, det vill säga förvaltningsrätten, är begränsat med hänsyn till att sanktionsavgift och avstängning är att se som straff i Europakonventionens mening, säger Mikael Westberg.

 

Avgifter och bidragsspärr inom ARBETSMARKNADSSTÖD

Under hösten, eller senast den 1 november 2025, kommer Mikael Westberg att lämna förslag om avgifter och bidragsspärr för ersättningar inom arbetsmarknadspolitik.

 

Avgifter och bidragsspärr för LSS inom KOMMUNER

Senast den 2 mars 2026 kommer förslag som omfattar studiestöd, kommuner och migrationsområdet.

Till skillnad från tidigare bidragsbrottsutredning vill Mikael Westberg utforma avgifter och bidragsspärr separat för varje förmånssystem.

– Det innebär att vi tittar på regelverket för LSS [lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade] separat. Det arbetet håller vi på med just nu, och jag inte säga något om hur förslagen kommer att se ut, säger Mikael Westberg.

Men det kommer förslag som gäller alla insatser enligt LSS?
– Jag tittar på det just nu, och återkommer inom ett år.

 

Hur omfattande är bidragsbrott och felaktigheter?

– Där det finns pengar finns kriminalitet, sa ocialförsäkringsminister Anna Tenje när hon tog emot utredningen den 5 mars.

– 15 till 20 miljarder kronor betalas felaktigt varje år. Hälften misstänks vara rena rama bidragsbrott, men det kan vara mer än så. Vi misstänker ett mörkertal. Vi hittar fler och fler bidragsbrott. Samtidigt viktigt att det ska vara lätt att göra rätt.

Bedömningen att det handlar om 15–20 miljarder är en uppskattning, och den har ifrågasatts. Om man ser till faktiskt upptäckta felaktiga bidrag så handlar det om en tiondel så mycket, eller cirka 1,7 miljarder kronor per år.

På presskonferensen 5 mars uppgavs att myndigheterna fattar 70 000 beslut om återbetalning varje år. 8000 fall polisanmäls årligen, varav cirka 1000 fall leder till straffrättslig påföljd, oftast villkorlig dom och dagsböter.

– Den absoluta majoriteten av utbetalningar är korrekta, och går till rätt person med rätt belopp, säger Mikael Westberg.

Hur straffas bidragsbrott idag, och hur förändras detta?

Om man fuskar med bidrag och ersättningar idag kan man både få återkrav och dömas för bidragsbrott.

Med de nya regler som föreslås ska man straffas med en avgift istället för en polisanmälan om man lämnar felaktiga uppgifter. Men det blir fortsatt möjligt att dömas för bidragsbrott. Det normala blir dock att man får en avgift, istället för polisanmälan.

En viktig skillnad är att avgifterna kan beslutas utan att det finns uppsåt att fuska, vilket krävs för att dömas för bidragsbrott.

En annan skillnad är att de nya avgifterna beslutas av myndigheten direkt när fel upptäcks.

Ska misstag straffas lika hårt som kriminalitet?

Är det rimligt att straffen, i form av sanktionsavgifter, blir lika hårda om man gjort fel av misstag, som om man fuskat medvetet?

Det låter ju knappast rimligt och rättvist att omedvetna fel buntas ihop med kriminalitet, men det är ändå så det föreslagna systemet ska fungera.

De tuffa reglerna förväntas leda till att felen minskar, eftersom det strikta ansvaret tydligt inskärper vikten av att den enskilde uppfyller sina skyldigheter och lämnar riktiga uppgifter.

”Ett strikt ansvar kan därigenom bidra till att allmänhetens förtroende för välfärdssystemen stärks.”

Utredaren håller samtidigt med om att det kan vara svårt att göra rätt, och skickar med ett par brasklappar:

• En oriktig uppgift ska inte medföra någon avgift om myndigheten upptäckt felet och någon felaktig utbetalning därmed inte skett.
• Hänsyn ska också tas till den enskildes svårigheter vid bedömning om avgiften ska minskas eller slopas.

• Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens service- och utredningsskyldighet får stor betydelse för att detta ska bli rätt i slutändan. Det är viktigt att myndigheterna hjälper den enskilde att göra rätt.

Men fortfarande är förslaget att den som av misstag lämnar fel uppgifter får samma straffavgift som den som har ett kriminellt syfte att lura systemet?
– Så kan det bli, men tanken är inte att sanktionsavgiften ska beslutas upprepade gånger. Om man gör medvetna försök att få ersättning man inte har rätt till blir det fråga om en avstängning (bidragsspärr) eller polisanmälan om bidragsbrott, säger Mikael Westberg.

– Även när man avgör om en sanktionsavgift ska sättas ned ska man göra en proportionalitetsbedömning.

– Inom vissa förmåner kan det bli höga belopp i avgift, även om man har gjort ett ganska ursäktligt misstag, men då kan det finnas anledning att överväga en nedsättning, för att avgiften inte står i rimlig proportion till den förseelse man begått.

Men det blir ändå tuffare tag för personer som är beroende av bidrag för sin försörjning, än för personer som inte är beroende av bidrag?
– Det finns en sådan risk, men vi har förslag som ska motverka den risken. Det kan vara så att avgiften drabbar oskäligt för att man lever under knappa förhållanden, och det ska beaktas när man bedömer en nedsättning.

Hur kommer man att veta var gränsen går för få avgiften sänkt eller slopad?
– Vi har beskrivit vad som skulle kunna vara situationer där avgiften är oskälig, men i slutändan blir det en fråga om tillämpning av lagen, vilket ytterst kommer att avgöras av rättspraxis [domstolsprövningar].

– Det ligger ett stort ansvar på Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att lämna korrekt information, ha enkla och lättbegripliga verktyg för enskilda att fullgöra sina anmälningsskyldigheter. Det arbetet måste fortsätta, för att gör det enkelt att göra rätt.

Andra regeländringar har lett till hårda tolkningar hos Försäkringskassan gentemot enskilda.

Är det inte stor risk att Försäkringskassan blir hård i sina bedömningar, med motiveringen att de vill ha förtydliganden i rättspraxis?
– Om förslagen leder till lagstiftning utgår jag från att reglerna tillämpas utifrån bästa möjliga tolkning, och då måste man beakta förarbetena [utredningen]. I den promemoria jag lämnat har jag tryckt väldigt mycket att det krävs balanserade och proportionella avvägningar med beaktande av omständigheter i det enskilda fallet. Vi har också beskrivit typiska situationer där enskilda riskerar att drabbas på oskäligt sätt. Detta måste vara utgångspunkten för tillämpningen av regelverket, säger Mikael Westberg.

Utredningen har dock inte tittat på vad myndigheterna behöver förbättra för att säkerställa att enskilda får rättssäker behandling.

– Jag har inte haft uppdrag att titta på den frågan, men vårt förslag utgår från att sanktionsavgiften ska bygga på återkravsprocessen. Om det görs en bra återkravsbedömning, och bedömning av nedsättning, då kommer det att finnas ett bra beslutsunderlag för en sanktionsavgift.

– Myndigheterna har redan i dagsläget krav på sig att följa förvaltningslagen regler om god förvaltning. Jag förutsätter att man ständigt försöker utveckla sin verksamhet för att det ska bli så rättssäkert som möjligt.

Du tycker inte att myndigheterna behöver bli bättre?
– Jag vill inte uttrycka mig specifikt om det det. Som myndighetsföreträdare bör man alltid tänka på att göra sin verksamhet säker och effektiv.

 

Vilka risker finns med förslagen?

Syftet med förslagen är att bekämpa bidragsbrott, men tidigare förslag om avgifter och bidragsspärr har kritiserats hårt för att få orimliga konsekvenser och för att kunna drabba oskyldiga.

Anna Tenje har beskrivit planerna på bidragsspärr i hårda ord som ”en diskvalificering från välfärden”.

I den tidigare remissbehandlingen varnade Åklagarmyndigheten för att en bidragsspärr kan leda till andra brott. Ett fusk för några tusen kronor kan leda till att man förlorar allt; sjukersättning, barnbidrag, bostadsbidrag och bostadslån i en lång kedja av svårförutsebara konsekvenser.

Mikael Westbergs nya förslag innebär förändringar på flera av de punkter som bland annat Åklagarmyndigheten kritiserade.

Proportionaliteten har varit viktig, betonar Mikael Westberg. Tidigare förslag kritiserades för att straffen skulle bli oproportionella och svåra att förutsäga.

– Det har varit viktigt för oss att trycka på att myndigheterna måste beakta proportionalitetsprincipen när de fattar besluten, så att det inte blir oskäliga resultat för enskilda.

 

Kommer de nya förslagen att gå på remiss?

Det finns ännu ingen uppgift om de nya förslag ska remissbehandlas. HejaOlika har sökt socialdepartement för ett svar.

 

Se presskonferensen

Här kan du se presskonferensen på regeringens webbplats.