Försäkringskassan: Växande köer och sämre service väntar
Krisen växer inom Försäkringskassan. Stora besparingar har redan gjorts, och mer väntar. Handläggningstiderna ökar, och tillgänglighet och service försämras.
Minskar personalen med nästan 1800
På mindre än ett år har antalet anställda minskat med över 1300 personer, till idag 13 440 anställda. Nu siktar Försäkringskassan på att minska med ytterligare 440 anställda under året. Det blir en total neddragning med nästan 1800 anställda sedan juni 2023.
”Myndigheten står nu inför ett vägval. Antingen ska Försäkringskassans förvaltning säkerställas och utvecklas. I så fall behöver betydande resurser tillföras. Eller så ska myndighetens kapacitet skalas ner. Försäkringskassans uppdrag behöver då krympas”, skriver Försäkringskassan i utgiftsprognosen som publicerades i slutet av april 2024.
Även säkerhetspolitiska risker
Riskerna med de tuffa besparingarna blir allt större.
”Alla samhällskritiska förvaltningsmyndigheter ska kunna fullgöra sina ordinarie kärnuppgifter genom hela hotskalan. Det kan tyckas särskilt angeläget i det allvarliga säkerhetspolitiska läge som Sverige befinner sig i”, skriver Försäkringskassan.
“En sådan förmåga förutsätter naturligtvis att verksamheten är robust och fungerar väl redan under fredstida förhållanden. För Försäkringskassans del kräver detta en långsiktigt mer stabil finansiering.”
Regering och riksdag behöver ge Försäkringskassan 1,3–1,4 miljarder kronor årligen i extra förvaltningsanslag de närmaste åren, enligt Försäkringskassans budgetunderlag.
Så slår det mot olika bidrag och ersättningar
I utgiftsprognosen beskriver Försäkringskassan följande konsekvenser som man ser redan idag:
Aktivitetsersättning (vid förlängd skolgång). Väntetiden för den enskilde blir lång och unga personer står utan ersättning.
Aktivitetsersättning (vid nedsatt arbetsförmåga). Arbetet som ska göras för den enskilde under tid med ersättning prioriteras ner och vi kommer inte kunna genomföra gemensamma kartläggningar enligt plan. Vi brister därmed i att erbjuda unga det stöd de har rätt till kopplat till att få eller återfå sin arbetsförmåga.
Merkostnadsersättning. De enskilda måste vänta länge på sina beslut. Om inga tidsbestämda omprövningar görs ökar risken för att vi inte upptäcker ändrade förhållanden vilket kan leda till bristande kvalitet i beslut och att felaktig ersättning betalas ut.
Omvårdnadsbidrag. De enskilda måste vänta länge på sina beslut. Om inga tidsbestämda omprövningar görs ökar risken för att vi inte upptäcker ändrade förhållanden vilket kan leda till bristande kvalitet i beslut och att felaktig ersättning betalas ut.
Bostadstillägg. Den enskilde som ansökt om förmånen eller som behöver få ersättningen omräknad får vänta länge på beslut. Det finns också risk för felaktiga utbetalningar när omräkningar av bostadstilllägget inte hinns med i den utsträckning som de borde.
Återbetalning. En minskad bemanning får negativa konsekvenser för myndighetens arbete mot felaktiga utbetalningar och bidragsbrott, i form av färre beslutade återkrav, höga ärendebalanser och långa handläggningstider. Prognosen visar att om ingen återrekrytering görs kommer ärendebalanserna vara de högsta på 10 år i december 2024. Den lägre kapaciteten innebär att vi inte kommer att kunna kräva tillbaka cirka 550 miljoner krononor jämfört med den kapacitet vi hade innan besparingsåtgärderna.
Försäkringstillhörighet. Långa handläggningstider leder till för lång väntan på förmånsbeslut för personer där försäkringstillhörigheten behöver utredas först.
Arbetsskadelivränta. Ärendebalansen består både av ansöknings- och efterkontrollärenden. Väntetiden för den som ansökt om livränta är lång. Det finns också risk för att efterkontrollerna, när de genomförs, leder till stora återkrav.
Internationell vård. De försäkrade får vänta alltför länge på beslut och ersättning. Detta skapar merarbete för Försäkringskassan då de försäkrade hör av sig för att höra hur det går med ärendet. Även antalet begäran om avgörande genom dröjsmålstalan ökar.
Underhållsstöd. De försäkrade, som redan utgör en ekonomiskt utsatt grupp, får vänta länge på beslut.