Så jobbar SIUS-konsulenten för att alla ska få arbete

Med lång erfarenhet som arbetsförmedlare har Kawa Mustafa många tips och råd om hur man får arbete trots funktionsnedsättning.
Här berättar han hur Arbetsförmedlingens SIUS-konsulenter kan hjälpa dig ut på arbetsmarknaden.

LÄS ÄVEN:
Guide: Arbetsmarknadsstöd vid funktionsnedsättning

Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd

Kawa Mustafa har arbetat på Arbetsförmedlingen i snart 29 år, varav de senaste 15 åren som SIUS-konsulent.

SIUS står för ”särskilt introduktions- och uppföljningsstöd”, och bygger på metodiken supported employment.

Det innebär att han är stödperson både för arbetssökande och arbetsgivare.

– I genomsnitt har en SIUS-konsulent 30 olika arbetssökande per år. Av de 30 är det tänkt att man ska få ut minst 12 sökande i arbete. Det är vad uppdraget kräver.

Stöd i flera steg

SIUS-stödet består av flera delar.

Under ”Lära känna-fasen” träffar Kawa individen några gånger för att kartlägga bakgrunden och reda ut frågor om arbetsförmåga och behov av anpassningar.

”Aktiveringsfasen” handlar om att jaga jobb. Den sökande och konsulenten åker ut till arbetsgivare och diskuterar förutsättningar för en anställning. Det kan börja med praktik under ett antal veckor, som en introduktion inför anställning.

”Analysfasen” innebär att det arbetsplatsens fysiska och psykosociala arbetsmiljö analyseras, och det görs en bedömning av hur stort lönebidrag som är lämpligt.

Om det blir en anställning följer SIUS-konsulenten upp under ett år, genom täta kontakter med både arbetstagare och arbetsgivare. Ibland möts man på arbetsplatsen, ibland via videomöte, telefon eller mejl.

”Vi brukar hitta jobb”

Hur bra lyckas det?
– SIUS leder till arbete, säga Kawa Mustafa stolt.

Men framgången varierar beroende på den enskildes förutsättningar och vilka arbeten som söks.

– Om personen är flexibel och kan tänka sig olika lösningar brukar vi hitta jobb.

Knackar dörr

Kawa Mustafa och hans kollegor ägnar ungefär halva arbetstiden åt att leta jobb genom mängder av företagskontakter.

– Vi ska vara ute och knacka dörr, det måste vara beredd på som SIUS-konsulent. En dag varje vecka åker jag ut till industriområden och centrum för att göra spontana besök. Jag går runt bland företag och butiker, och pratar med arbetsgivare, och berättar om Arbetsförmedlingens tjänster i form av SIUS, lönebidrag och arbetspraktik.

Vilken respons får du på dina företagsbesök?
– I nio av tio fall så är arbetsgivarna väldigt positiva. Vissa arbetsplatser har lås och bom, så att du inte kan komma in, men på alla arbetsplatser där du kan komma in är vi välkomna. Det kan vara butiker, skolor och äldreboenden. ”Hej, jag kommer från Arbetsförmedlingen, har du tio minuter?” Det har de allra flesta.

Vad gör dem intresserade?
– Jag tror att de vet att Arbetsförmedlingen kan bidra med olika insatser och stöd, som kan vara intressanta för arbetsgivaren. Vi är en ganska självklar rekryteringspart för många arbetsgivare.

Vad får dem att våga ta steget?
– De är mycket intresserade av att SIUS innebär att det finns en stödperson för både arbetssökande och arbetsgivare under hela processen. Det uppskattar arbetsgivare. Många har upplevt att de bollats mellan olika enheter och kontor, men vi som jobbar med SIUS har ett samordnande ansvar. Arbetsgivaren behöver inte jaga olika personer om tar in någon för arbetspraktik, utan de vet att det är en och samma person som de ska vända sig till. Det är det som lockar mest.

Varje konsulent hjälper 30 personer per år

Hur hinner du hjälpa så många som 30 personer per år?
– Vi lyckas inte med alla. Det kan visa sig under introduktionen att personen saknar förutsättningar att klara av ett arbete. Då tar vi ett steg tillbaka och kopplar in annan insats genom vårt lokala bedömningsteam. Ibland kan situationen vara sådan att vi måste avsluta ärendet helt, och kanske initiera en kontakt med Försäkringskassan, kommunen eller sjukvården.

Kawa Mustafa berättar vidare att man som SIUS-konsulent har olika verktyg för att jobba strukturerat med många arbetssökande parallellt.

– Du kan ha fem personer i analysfasen, leta jobb för fem andra personer och så vidare. Så småningom har du fem personer i varje fas. Det brukar ta minst ett år för en ny SIUS-konsulent att komma in arbetet så långt att man kan arbeta med alla faserna.

Förstärkning på gång

Han arbetar på Arbetsförmedlingen i Solna, inom enheten Stockholm Nordväst, där det just nu finns cirka 15 SIUS-konsulenter.

– Vi blir snart fler.

Hur långt räcket det?
– Enligt min uppfattning borde en tredjedel av Arbetsförmedlingens personal arbeta med SIUS-uppdraget. Behovet är stort, och vi har ofta kö till programmet. Ledningen i Stockholmsregionen har beslutat rekrytera fler SIUS:ar för att möta behoven. Vi har blivit bättre på att hitta individerna som har någon form av funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Hur blir man beviljad SIUS?

Som arbetssökande, hur får man tillgång till SIUS-stödet?
– Det bästa sättet är att uppge att man har funktionsnedsättning när man skriver in sig som arbetssökande. Det är en process som kallas självinskrivning, och redan där kan man flagga för att man har en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan och att man behöver hjälp och stöd.

– Efter inskrivningen väljer individen själv en tid för samtal hos Arbetsförmedlingen. Under samtalet ska man berätta om sin funktionsnedsättning. Den sökande behöver komma in med ett medicinskt underlag som styrker att hen har en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Det är grundvillkoret för att vi ska kunna erbjuda SIUS.

– Om man redan är inskriven som arbetssökande men inte har berättat om sin funktionsnedsättning kan man mejla handläggaren och skriva att ”jag har en funktionsnedsättning och jag behöver hjälp”. Man kan även skriva att man har hört talas om SIUS, och att man är intresserad av att ta del av programmet.

Hur stor är chansen att man beviljas SIUS-stöd?
– Den chansen är ganska stor, säger Kawa Mustafa. Det enda vi kräver är, som sagt, ett medicinskt underlag. Sedan gör vi en bedömning om SIUS är en lämplig insats för personen.

Risk att man får vänta?
– Ja, tyvärr, vi har resursbrist, men snart har vi de resurser vi behöver åtminstone i vår region. Jag ser verkligen fram emot att kunna hjälpa alla som behöver SIUS. Idag känns det inte bra att behöva be folk vänta.

Utbildningar som ger jobb

Många med funktionsnedsättning har även bristande utbildning, hur går det för dem?
– Tyvärr går det sämre om man saknar utbildning, men vi försöker hjälpa till genom att slussa dem vidare till arbetsmarknadsutbildningar. Vi inom SIUS ger inte studievägledning, men vi kan koppla in Arbetsförmedlingens utbildningsresurser. Ibland kan det behövas att man läser mer svenska eller datakuskap, kanske behöver man ett B-körkort. Genom arbetsmarknadsutbildning kan man bli bättre rustad, och sedan kan man komma tillbaka till SIUS för att få hjälp att hitta ett jobb.

– Det kan exempelvis handla om att gå en 8-veckorsutbildning till barista, som gör det lätt att få jobb inom caféer och restauranger. Det kan vara ett truckkort som behövs för att jobba på lager. Sådant ökar chanserna väldigt mycket. För de som har låg utbildning är detta ganska avgörande.

Var finns jobben, och räcker de?

Räcker jobben till för de som får stöd genom SIUS?
– Ja, definitivt. Det finns jobb. Arbetsförmedlingen jobbar på flera nivåer, nationellt, regionalt och lokalt, med att informera arbetsgivare om möjligheterna med SIUS och lönebidrag.

– På lokal nivå behöver vi öka kontakterna med arbetsgivarna och informera om fördelarna med att anställa personer som har funktionsnedsättning med rätt kompetens, introduktion och uppföljning. Vi kan absolut hjälpa fler ut i arbetslivet om vi har mer resurser.

Vilka arbetsplatser tänker du på i första hand?
– Nu har vi en lågkonjunktur som påverkar alla branscher, men i normala fall är servicenäringen med restaurang, hotell, städ, handel, logistisk, transport viktigast. På andra plats kommer skolorna och vården. Sedan finns ekonomi och administration, för de som har rätt kompetens.

– För ungdomar som saknar erfarenhet försöker vi experimentera, genom att utifrån deras intressen hitta jobb som passar. Då kan vi utgå från deras datakunskaper, språkkunskaper och andra meriter, till exempel körkort, tillgång till bil, olika certifikat och behörigheter.

Goda råd när arbetsmarknaden känns tuff?

Vilka goda råd kan du ge personer som känner att de inte har någon rättvis chans, för att de har funktionsnedsättning?
– Det finns olika vägar att gå. I första hand ska man använda sig av nära och kära, för att bygga upp ett kontaktnät.

– Gå på seminarier och rekryteringsträffar, för att träna sig i att möta arbetsgivare och höra vilka krav de har. Okej, vad krävs av mig? Kan jag få jobb genom en praktik, eller en utbildning?

– Tänk på att varje person med funktionsnedsättning har en annan sida, som består av olika styrkor. Om man vet att man har adhd, vilka positiva och negativa saker innebär det? Sälj in de positiva sakerna när du söker arbetet.

– Adhd kan innebära att man är energisk, tycker om att jobba med olika saker, är kreativ, gillar omväxling. En person som har asperger eller autism kan vara extra bra på att fokusera på en sak, och även det är värdefullt på en arbetsplats där man behöver arbeta som specialist som kan arbeta med stor noggrannhet.

– Inventera de positiva sidorna. Jag brukar fråga: Du har de här utmaningarna, men vad har du för styrkor?

– Våga berätta om funktionsnedsättningen för andra. Börja att prata med de personer man litar på, och sedan med andra, till exempel på en rekryteringsträff. Det kan vara bästa sättet att träna sig för att möta arbetsgivare.

– Jag får ofta höra från arbetsgivare att ”jag har också en funktionsnedsättning, jag har en hörselskada, en axelskada, artros, adhd”. Många hantverkare har adhd, och har det som en styrka. Jobbar du som egenföretagare måste du ha drivkraften och hantera olika bollar.

– Var inte rädd för att berätta, för någonstans finns en arbetsgivare som tänker ”okej, det låter intressant, vad innebär det?”. Då får man chansen att berätta att ”jag fungerar bästa när jag har den här förutsättningen” eller ”när jag inte har tidspress”.

… och om man har misslyckats?

Om man har misslyckats, och känner sig värdelös?
– Det är därför SIUS behövs, då kan vi hjälpa till! Vi följer med ut på intervju, och vi kan tillsammans bestämma i förväg hur presentationen ska gå till, vem som presenterar vad. Om personen inte vill eller inte kan presentera sig själv, då kommer vi överens om hur jag som SIUS-konsulent ska presentera den arbetssökande. Vad får jag säga, vad får jag inte säga?

– Om en person har svårt för att marknadsföra sig själv, då behöver hen absolut en SIUS-konsulent. Be då Arbetsförmedlingen om SIUS-stöd, säger Kawa Mustafa.