Samma p-tillstånd och förmåner kan gälla i hela EU – om 4 år
Förhandlingar pågår om ett EU-intyg (European Disability Card) för funktionsnedsättning och ett särskilt EU-parkeringstillstånd. Detta ska göra det enklare att resa inom EU.
”Mycket positivt”
– Regeringen ser mycket positivt på förslag som underlättar för personer med funktionsnedsättning att delta i samhället. Både det spanska och belgiska ordförandeskapet har jobbat hårt för att nå fram till en överenskommelse, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.
Det spanska ordförandeskapet har som målsättning att en allmän riktlinje ska antas i vid EPSCO-mötet i november 2024.
Därefter kan det dröja ytterligare 42 månader innan kortet blir verklighet – alltså till 2028. Dessförinnan ska EU-länderna göra reglerna till nationell lag och börja producera korten.
Samma status över hela EU
Förslaget innebär att den som har EU-intyget om funktionsnedsättning får sin status som person med funktionsnedsättning erkänd i hela EU.
För den som utför tjänster blir det obligatoriskt att garantera innehavare av EU-intyget tillgång till samma förmåner och särskilda villkor som nationella medborgare med funktionsnedsättning har tillgång till, oavsett från vilket land hen kommer.
Förslaget innebär även att personer med EU-parkeringstillståndet får samma parkeringsvillkor när de besöker andra EU-länder.
Sverige vill bromsa kostnaderna
Sveriges regering skriver att man ”stödjer ambitioner om stärkt möjlighet till full och effektiv delaktighet för personer med funktionsnedsättning och delar kommissionens ambition att säkerställa möjligheten för personer med funktionsnedsättning att utnyttja den fria rörligheten inom EU”.
Samtidigt betonar regeringen att man verkar för att detta inte blir en ”oskälig administrativ börda” för små och medelstora företag eller för det offentliga.
”Det är viktigt att kostnaderna står i proportion till nyttan och att förslaget lämnar tillräckligt utrymme för medlemsstaterna att tillämpa direktivet på ett sätt som fungerar i den nationella, regionala och lokala kontexten och tar hänsyn till skillnader i medlemsstaternas nationella system. Regeringen har en generell budgetrestriktiv linje, såväl avseende hur EU-medel används som dess påverkan på medlemsstaternas budget. De administrativa åtaganden som åläggs medlemsstaterna ska vara väl avvägda och proportionerliga”, skriver regeringen i en promemoria.