Minuträkning ska bort – samtidigt som assistans förstatligas

En översyn av behovsbedömningarna inom personlig assistans kan göras parallellt med att staten tar över som huvudman.
Det menar Malin Danielsson, funktionsrättspolitisk talesperson för Liberalerna.

Förstatligad assistans får inte försenas mer

Hon är angelägen om att förstatligandet av assistansen inte fördröjs mer än vad som redan skett.

Propositionen bereds fortfarande inom socialdepartementet, men väntas snart komma till samordningskansliet för regeringspartierna och Sverigedemokraterna. Där kommer Malin Danielsson att vara Liberalernas röst.

LÄS ÄVEN: 
Räkna inte med snabb lösning av föräldraavdrag och behovsbedömning

Ska diskuteras i samordningskansliet med SD

– När propositionen börjar bli klar kommer regeringspartierna och SD att titta på den för att se om vi har gemensam syn eller om något behöver förändras, säger Malin Danielsson.

– Det kommer att behövas göra förändringar i skattesystemet, på grund av utjämningssystemet för LSS. Jag misstänker att frågan behöver hanteras i anslutning till statsbudgeten för 2025, i och med att man behöver justera budgeten mellan kommunerna och staten. Det är nog därför som propositionen inte ligger på bordet ännu.

Riksdagen kan tidigast rösta om detta i slutet av 2024?
– Ja, så kan det nog bli.

Förstatligandet kan då tidigast träda i kraft i slutet av 2027?
– Regeringen kan signalera till myndigheten att beslutet kommer, och att myndigheten behöver förbereda förstatligandet innan riksdagen fattar beslut.

Det kan bli många frågor som ska diskuteras när den tänkta propositionen granskas i samordningskansliet?
– Det känns som att vi är ganska överens mellan partierna. Det handlar nog mer om den tekniskt komplicerade skattejusteringsfrågan, om hur man för över medel från kommunerna till staten i och med att ärendena flyttas.

När ska behovsbedömningarna rättas till?

Funktionsrättsrörelsen vill att att behovsbedömningarna förändras, och ges en helhetssyn, innan assistansen förstatligas.

Kommer frågan om helhetssyn i behovsbedömningen med i propositionen?
– Huvudmannaskapsutredningen lyfter att behovsbedömningarna behöver ses över, vilket jag också tycker är viktigt. En lösning är att utreda behovsbedömningarna parallellt med införandet av statligt huvudmannaskap. Detta har vi inte diskuterat än, men Liberalerna ser behovet av att göra detta under processen mot ett statligt huvudmannaskap.

Kan riksdagen rösta om förstatligande, och samtidigt besluta att behovsbedömningar ska ses över före införandet?
– I så fall kommer förstatligandet att fördröjas.

Så vill Liberalerna få en helhetssyn på behov

Hur tänker du att man på bästa sätt får in en helhetssyn i behovsbedömningarna i samband med förstatligandet?
– Man behöver lägga ett uppdrag som löper parallellt med processen att lyfta över huvudmannaskapet. Vi ska också komma ihåg att utredningen tydligt säget att överflyttningen av ärenden från kommunen till staten inte ska innebära nya omprövningar. Besluten ska flyttas över intakta.

– En översyn av behovsbedömningen behövs oavsett om huvudmannaskapet lyfts över till staten eller inte. Det blir extra viktigt om man skulle börja ha en mer regelbunden uppföljning. Därför ska man inte koppla ihop frågorna alltför hårt.

Tänker du dig en ny utredning, eller en enklare översyn?
– Det finns allt från enmansutredning inom regeringskansliet, att lägga det på en myndighet, eller att starta en ny statlig utredning. En mer omfattande utredning alltså. Jag kan inte säga vad som är bäst.

Malin Danielsson menar att det inte är möjligt att fortsätta ignorera behovet av förändrad behovsbedömning.

– När regeringen hanterar utredningen om huvudmannaskapet behöver man ge svar på alla utestående frågor. Det står i utredningen att man behöver titta vidare på behovsbedömningarna, så det måste besvaras på något sätt.

Har spårar ur

Hennes uppfattning är att Försäkringskassans och kommunerna behovsbedömningar med minuträkning har spårat ur.

– Man har blandat ihop hur man bedömer hemtjänst med hur man bedömer LSS. Man utgår från att någon ska utföra ett uppdrag, och att det tar x minuter. Man nagelfar saker på ett otroligt ineffektivt och inhumant sätt. Så är inte intentionerna i lagen, utan man ska göra en helhetsbedömning av behoven.

– LSS handlar också om självbestämmande. Större vikt behöver läggas vid vad individen själv känner att man behöver när det gäller den personliga hygienen. Det finns säkert orimligheter, men bedömningen måste kunna handläggas i dialog mellan den som behöver insatsen och handläggaren.

”Sminkdomen” är en orsakerna till att bedömningarna har ”gått ned på integritetskränkande nivåer”.

– Om man delar in personlig hygien i en massa moment istället för helhet blir det konstigt. Det är samma med toalettbesöken, när man får assistanstid för hjälp att sätta sig på toaletten men inte medan man sitter där. Vad assistenten ska göra under tiden är en bra fråga.

LSS-inspektion – mot kriminalitet

Medan huvudmannaskapspropositionen fortfarande hanteras internt på socialdepartementet har frågan om en ny utredning om åtgärder mot välfärdskriminalitet nu gått vidare till samordningskansliet för regeringspartierna och SD.

Där gör Liberalerna nu en kraftfull framstöt för inrättandet av en LSS-inspektion, för att öka rättssäkerheten för den enskilde. LSS-inspektionen ska också vara en garant för att LSS-insatser har bra kvalitet. Detta ser L som en viktig åtgärd mot kriminalitet.

– Det viktiga för oss liberaler är att myndigheterna slutar ”sila mygg och svälja kameler”. Vi ska komma åt de som ägnar sig åt kriminalitet, utan att alla andra ska behöva känna sig granskade.

Åtgärder mot assistansbrott ska inte drabba enskilda

Är inte risken stor att enskilda åter kommer i kläm när välfärdskriminalitet ska stoppas?
– Det beror på vilka insatser man gör. Alltför länge har man ägnat sig åt att granska alla med grovmaskiga system. Man behöver titta på de 10 vanligaste kriminella uppläggen, och hur de utnyttjar luckor i lagen och tillståndsgivningen. Vi behöver hitta metoderna som träffar just dessa.

– Jag tror vi behöver titta på IVO:s tillståndsgivning, utöka Försäkringskassans hembesök, och införa en LSS-inspektion där man faktiskt utreder mer på djupet vid missförhållanden. Om någon inte får assistans som man har rätt till kanske det inte står helt rätt till i upplägget runt omkring. Vi driver på för att få med detta i direktiven.

Varför är det fortfarande, efter mer än tio års prat, fortfarande möjligt för kriminella att utnyttja systemen?
– Vi har haft fel åtgärder. Vi har försökt hitta kriminella genom en allmän granskning av alla, istället för att titta på hur kriminellas upplägg ser ut, och förstå vad vid behöver komma åt. Med goda intentioner har man tänkt att om vi har en bättre kontroll generellt fångar vi också upp de som utnyttjar systemen, men tyvärr är dessa ofta väldigt skickliga och har alla papper i rätt ordning, och vet precis hur man ska manipulera systemen.

När kommer utredningsdirektiven?
– Jag skulle tippa att det blir i början av 2024.