Riksdagsinitiativ: Nollställ föräldraavdraget inom assistans

Christofer Bergenblock (C) har tagit initiativ till en nollställa eller minimera det nya föräldraavdraget vid personlig assistans.

Han menar att Försäkringskassan feltolkar lagändringen 1 januari 2023, genom att göra dubbla avdrag för föräldraansvar, i strid med riksdagens intentioner.

Han får brett stöd från andra riksdagspartier.

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

Så tycker partierna om föräldraavdraget och behovsbedömningarna

Försäkringskassan kritiseras för dubbla avdrag

Föräldraavdraget infördes 1 januari 2023 i och med att lagändringen ”Stärkt rätt till personlig assistans” trädde i kraft. Syftet var att minska Försäkringskassans beräkning av ”normalt föräldraansvar”, för att fler barn ska kunna få personlig assistans.

Redan under våren 2023 larmade funktionsrättsorganisationer om att Försäkringskassan gjorde tvärtom, och försvårade för barn att få assistans, genom att göra avdrag för föräldraansvar två gånger. Kommunerna följer efter Försäkringskassan, och gör liknande dubbla avdrag, också dessa i strid med riksdagens intention med lagändringen.

IfA, Intresseorganisationen för assistansberättigade, har uppmanat regeringen att agera snabbt, och minska föräldraavdraget genom att ändra i förordningen som styr föräldraavdragets utformning.

Trots massiv kritik har Försäkringskassan hållit fast vid sin tolkning av lagändringen. I en rapport den 23 oktober hävdade Försäkringskassan att man gör en korrekt tolkning, och att det krävs ny lagändring för att ändra på detta.

Centern vill ha snabb ändring i förordningen

– Jag har lagt fram ett utskottsinitiativ på Socialutskottet angående frågan om föräldraavdraget. Mitt förslag är att regeringen dels ändrar i förordningen, dels förtydligar lagstiftningen, säger Christofer Bergenblock, riksdags- och socialutskottsledamot för Centerpartiet.

Han föreslår att riksdagens socialutskott gör ett tillkännagivande för regeringen. Innebörden är att det schabloniserade föräldraavdraget antingen nollställs eller minimeras. Regeringen ska också uppmanas att lägga fram förslag om förtydligande av föräldraavdraget i lagen LSS.

”Riksdagen var tydlig – Försäkringskassan vantolkar”

– Av Försäkringskassans skrivning framgår att man anser att man gör en riktig tolkning av lagstiftningen, vilket innebär att antingen riksdagen eller regeringen behöver ingripa för att rätta till missförhållandet. Att ändra lagen tar tid medan regeringen kan agera snabbt genom att nollställa alternativ minimera det schabloniserade föräldraavdraget direkt i förordningen om assistansersättning, säger Christofer Bergenblock.

– Min uppfattning är att Försäkringskassan fullständigt misstolkat, eller vantolkat, det som var intentionen från riksdagen. Vi tycker att vi var tydliga från riksdagens sida, trots det anser Försäkringskassan att man gör helt rätt. Det är mycket otillfredsställande. Det finns möjlighet att rätta till via den förordning som styr, och det är något som ligger på regeringen att göra. Alternativet är att åter ändra lagstiftningen men det är något som tar längre tid.

Finns det en riksdagsmajoritet för ditt förslag?
– Utifrån vad jag hört från andra partier har inget sagt att Försäkringskassan har hanterat på föräldraavdraget på det sätt som var riksdagens intention, säger Christofer Bergenblock.

 

Socialdemokraterna: Brådskande att nollställa föräldraavdraget

– Vi ställer oss bakom Centerns initiativ att nollställa föräldraavdraget, säger Karin Sundin, socialdemokratisk riksdags- och socialutskottsledamot. Det som nu sker hos Försäkringskassan är, så vitt vi kan bedöma, inte alls i enlighet med vad ett väldigt enigt socialutskott ville åstadkomma med lagändringen [om Stärkt rätt till personlig assistans].

– Det är ingen tvekan om att det brådskar. 2023 blir ett förlorat år. Vi har i bred enighet har gått fram med förändrad lagstiftning, och så faller det ut på ett helt annat sätt än det var tänkt. Man kan konstatera att Försäkringskassans lyhördhet inför den förändrade lagstiftningen, och dess förarbeten, inte är vad man hade förutsett, säger Karin Sundin i denna intervju.

 

Miljöpartiet: Räkna inte med någon snabb lösning

Centerns initiativ om att nollställa föräldraavdrag har väckt hopp om snabb förändring. Men risken är stor att förslaget stöter på patrull.

– Det är inte alls säkert att initiativet går igenom, även om jag såklart hoppas på det. Den makten ligger ytterst hos regeringspartierna och deras stödparti, säger Ulrika Westerlund (MP) som sitter i riksdagens socialutskott och är partiets talesperson i funktionsrättsfrågor.

Hon konstaterar att inga andra utskottsinitiativ har gått igenom hittills under mandatperioden. Det som tagits vidare till beredning är det som initierats av två regeringspartier.

– Vi är många som är väldigt frustrerade över hur Försäkringskassan använder föräldraavdraget. Vi ställer oss så klart bakom utskottsinitiativet från Centern. Flera av regeringspartiernas representanter har också anmärkt på Försäkringskassans hantering. Det blir spännande att se om vi får med oss dem.

(Liberalernas Malin Danielsson säger till HejaOlika, den 8 december, att partiet ”tittar på frågan, men har inget besked just nu”.)

Vill kalla Försäkringskassan till utskottet ännu en gång

– Jag har tänkt att ett rimligt nästa steg är att kalla Försäkringskassan igen till socialutskottet. Då ska vi vara beväpnade ordentligt med exempel från organisationerna, för att få ett ordentligt strukturerat underlag för det samtalet, fortsätter Ulrika Westerlund.

Vad krävs för att få igenom Centerns initiativ?
– Det är en förhandlingsfråga för regeringsunderlagets partier. Om inte regeringspartierna har diskuterat färdigt kommer det inte att gå igenom, eftersom jag har svårt att se att någon av deras ledamöter skulle stödja något som de inte kommit överens om. Nu finns en stabil majoritet i riksdagen, det vill säga regeringens partier och Sverigedemokraterna har majoritet tillsammans, och så länge de håller ihop kan inte socialutskottet förhandla fram något eget som inte regeringen tycker. Det skulle ju i så fall innebära att någon ledamot bröt mot överenskommelser som gjorts.

– Ett utskottsinitiativ från Vänsterpartiet för ett år sedan om att titta på helhetsbedömningar inom behovsbedömningar gick inte igenom. Även om många ser problemet var det bara MP och C som stödde V.

– Även om vi har gemensam bild av problemet så är de som ingår i regeringsunderlaget inte helt fria att göra som de vill i utskottet.

Något regeringsparti måste driva frågan

Inget parti verkar vilja ha dagens behovsbedömning med minuträkning, men ett sådant utskottsinitiativ skulle inte heller igenom idag?
– Även om en representant för ett parti har en viss uppfattning och driver den betyder det inte att partiet är med på den linjen. Och även om partiet har samma uppfattning blir det ju i slutändan en förhandling om vad som ska prioriteras.

LÄS ÄVEN:
Minuträkning ska bort samtidigt som assistans förstatligas

Liberalernas partiledare Johan Pehrson sa i november att behovsbedömningen måste få en helhetssyn, och minuträkningen ska bort.

– Då är det upp till Liberalerna att driva den frågan i regeringssamarbetet, som en prioriterad fråga, om det verkligen ska förändras. Partier tycker alltid många saker, men allt av det blir inte verklighet bara för att partiet är med och styr. Dels handlar det om vad partiet själva vill prioritera, dels vad som går att få igenom med andra partier, och vad man då istället får kompromissa om, och så vidare. Om ett regeringssamarbete ska hålla ihop så bygger det ju på att alla håller sig till överenskommelserna. Det är ingen liten grej om något parti, eller några riksdagsledamöter från något regeringsparti, helt plötsligt gick emot en överenskommelse. Det har ju hittills heller inte hänt under mandatperioden. Jag tror man underskattar hur stort det skulle vara.

”Mycket möjligt att inget händer”

Så det är mycket möjligt att det inte blir någon lösning för vare sig föräldraavdrag eller behovsbedömningar?
– Ja, det är mycket möjligt att det inte blir några åtgärder. Jag hoppas såklart att det inte blir så!

Vilka konsekvenser får det för de som behöver personlig assistans?
– Om det inte blir någon åtgärd kommer det att fortgå med tolkningen av föräldraansvaret som det gör nu. Det har då inte blivit så som avsågs med lagändringen.

Och de andra delarna av reformen Stärkt rätt till personlig assistans har inte heller fått det genomslag som väntats.
– Ja, det är ju det som är konsekvenserna, om man inte gör något fortsätter det som nu, förutom att överklaganden kan komma att få effekt.

Då kommer assistansen att krympa ytterligare, inte stärkas?
– Det vet vi inte, men om det inte vidtas åtgärder fortsätter Försäkringskassan göra som nu. Om det då inte kommer någon vägledande dom från någon domstol.

Vad vill du göra för att det inte ska bli så?
– MP ställer sig bakom Centerns utskottsinitiativ, och vi tänker oss att även kalla Försäkringskassan till utskottet igen. Även om detta utskottsinitiativ inte går igenom ger vi inte upp utan kör på med de verktyg vi har.

– Om inte det här initiativet går igenom nu får vi kanske göra nya utskottsinitiativ. Vi får hålla på. Det finns inget magiskt sätt att få förändring. Jag har motionerat om några av frågorna. Men även om vi är många engagerade politiker så är det inte säkert att något händer.

Politiker samarbetar för att öka fokus på funktionsrätt

Kan ni politiker, med intresse för funktionshinderfrågor, jobba bättre ihop för att skapa förändring?
– Det är därför jag har startat upp funktionsrättsnätverket i riksdagen igen. Men även om alla säger samma sak, även KD och L som regeringspartier, och är överens om problembilden så är det i slutändan ändå en förhandlingsfråga mellan regeringspartierna om någon lag ska ändras, eller uppdrag till myndighet ska förändras.

I riksdagens funktionsrättsnätverk är representanter för samtliga partier är engagerade, bland annat Christofer Bergenblock (C), Malin Danielsson (L), Malin Höglund (M), Dan Hovskär (KD), Karin Sundin (S), Nadja Awad och Ciczie Weidby (V) samt Carina Ståhl Herrstedt (SD)

Med tanke på att funktionsrättsfrågor så ofta prioriteras bort, hur tycker du att arbetet går?
– Det är absolut inget dåligt fokus på funktionshinderfrågorna. Men man ska aldrig vara nöjd så länge det finns saker som behöver förändras. Funktionshindernätverket är aktivt, och det finns stort intresse. Funktionsrättsrörelsen är också stark. För mig är funktionsrättsfrågor den mest förekommande debatten inom socialutskottets område – det finns många organisationer som bjuder in.

Ändå krävs nya tag, vad ser du framför dig att man kan göra?
– Jag tänker att det som kan göras har gjorts och kommer fortsätta göras. Vi engagerade riksdagsledamöter använder alla verktyg, säger Ulrika Westerlund.

 

Sverigedemokraterna: Ändra både föräldraavdrag och behovsbedömningar

Sverigedemokraterna har i en motion under hösten 2023, Långsiktiga förutsättningar för mänskliga rättigheter, krävt ändringar av både föräldraavdraget och behovsbedömningen, i linje med de krav som framförts av funktionsrättsorganisation.

– Vi vill ändra i förordningen så att föräldraavdraget förtydligas, för att det ska användas som det var tänkt från början. Det förslaget lade vi redan under motionstiden, så det ligger redan på bordet, säger Carina Ståhl Herrstedt som tror att både SD-motionen och Centerns nya utskottsinitiativ kommer att behandlas under våren.

En ändring av föräldraavdraget kan väl regeringen göra snabbare?
– Ja, och det kan ju vara så att jag får ett litet fönster att säga till regeringen att ”det är lika bra att ni ställer er bakom detta nu, för ni kommer att få detta på ert bord oavsett”. Om jag vet att det finns majoritet för det kan regeringen göra det självmant, och det borde gå fortare, säger Carina Ståhl Herrstedt.

Delar SD även funktionsrättsförbundens krav på helhetssyn inom behovsbedömning?
– Japp, det har vi sagt innan och säger fortfarande, att alla grundläggande behov ska vara assistansgrundande och att man ska se dem i sin helhet.

Vad tänker du är nästa steg för att ändra behovsbedömningarna?
– Vi har ett budgetsamarbete, så vi kan inte säga ”ja” rakt av till sådant som kostar pengar. Det vi kan säga ja till är att se över frågan för att sedan få med i budget.

Tänker du att kan ske i samband med ett förstatligande?
– Det är lämpligt att ha det på plats före ett förstatligande, säger Carina Ståhl Herrstedt.

 

Regeringen: För tidigt att ändra föräldraavdraget

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall avvisar kraven på att snabbt ändra föräldraavdraget inom personlig assistans.

– Det är för tidigt att dra någon slutsats av reformen, som genomfördes för knappt ett år sedan, sa Camilla Waltersson Grönvall till HejaOlika den 14 december 2023.

Regeringen vill invänta dels en rapport från ISF (23 januari 2024), dels en uppföljning som Försäkringskassan ska rapportera in senast den 2 september 2024.

 

Mera fakta:

Vad innebär föräldraavdraget?

Lagändringen ”Stärkt rätt till personlig assistans” i januari 2023 innebar bland annat att ett schabloniserat föräldraavdrag infördes. Det är ett nytt sätt att ta hänsyn till ”normalt föräldraansvar” vid bedömning av barns rätt till personlig assistans.

Före 1 januari 2023 gjorde Försäkringskassan en individuell bedömning av föräldraansvaret för varje barn. Varken lagar eller rättspraxis beskrev hur bedömningen av föräldraansvar skulle göras, så bedömningarna kunde variera kraftigt.

Föräldraavdragen fastställs utifrån barnets ålder. Storleken på föräldraavdragen anges inte i lagen utan bestäms av regeringen i förordningen om assistansersättning. Så här ser avdraget ut idag:

[wpdatatable id=29]

Inget föräldraavdrag ska göras på följande hjälpbehov:

• andning (9 a § första stycket 1 LSS),
• stöd vid medicinskt tillstånd (9 a § första stycket 7 LSS),
• åtgärder som är direkt nödvändiga för att hjälp med de grundläggande behoven andning och stöd vid medicinskt tillstånd ska kunna ges,
• måltider i form av sondmatning, och
• åtgärder som är direkt nödvändiga för förberedelse och efterarbete i samband med sådana måltider.

De nya föräldraavdraget väntades dels ge cirka 400 fler barn rätt till assistans, dels öka antalet assistanstimmar för barn.

I propositionen uppskattades barn 0–6 år som får ett beslut om fler timmar få i genomsnitt 11 timmar mer per vecka. För för barn 7–12 år uppskattades ökningen till i genomsnitt 6 timmar per vecka. För barn 13–17 år uppskattades ökningen till 4 timmar per vecka.

Hur har utvecklingen varit under 2023?

Barn utlovades kraftigt stärkt rätt till assistans genom lagändringen 1 januari 2023, men i verkligheten har det bara skett en mindre ökning, och under augusti–oktober minskade antalet barn med assistans.

 

 

LÄS ÄVEN:
Guide: Hur får man rätt till personlig assistans

LÄS ÄVEN:
Barn får assistansen indragen på grund av nya föräldraavdraget