”Statligt huvudmannaskap för assistans tidigast 2027”

Tidplanen för ett samlat statligt huvudmannaskap för personlig assistans har spruckit, konstaterar Christofer Bergenblock, riksdagspolitiker för Centerpartiet och ledamot av socialutskottet.

Hade räknat med snabb hantering under hösten

– Vi väntar på att regeringen ska komma med en proposition. Jag hade förväntat mig en snabb hantering under hösten, åtminstone en återkoppling till socialutskottet att det är på gång, men vi har tyvärr inte hört ett ljud från Camilla Waltersson Grönvall kring var ärendet ligger, säger Christofer Bergenblock.

– Det betyder att den tidsplan som finns i utredningen [ett införande i januari 2026] inte håller, eftersom Försäkringskassan har sagt att de behöver 24 månader på sig för omställningen.

– I praktiken hade vi behövt ett beslut nu före årsskiftet, och vi har inte ens en proposition att utgå från. Tyvärr får vi inget införande 1 januari 2026 med den takt som regeringen håller. Det blir förmodligen en fördröjning med ett halvår, eller ett år.

Hur kan det komma sig att riksdagen inte har fått en tidplan?
– Det är inte ovanligt att regeringen bara svarar att ärendet bereds, men det är väldigt otillfredsställande att man inte kan få en tydlig uppfattning om när det kommer en proposition. Det är störande för oss i oppositionspartierna, men ännu mer störande för funktionsrättsorganisationerna, och för assistansanordnarna som alla väntar på att detta ska komma framåt.

När och hur kan behovsbedömningar ses över?

Behovsbedömningar och uppföljningar skulle behöva ses över innan huvudmannaskapet blir statligt. Hur kan man lösa det?
– En av de saker vi vill se i propositionen, eller åtminstone genom en återkoppling till socialutskottet, är hur regeringen har tänkt hantera behovsbedömningar och omprövningar.

– Det kan vara så att man lägger in frågan om behovsbedömning i propositionen, men den är ju inte utredd, vilket försvårar.

– Det kan också vara så att man konstaterar att det inte ska göras omprövningar, mer än vad som görs idag, när Försäkringskassan tar över huvudmannaskapet.

– Men det måste finnas svar på de frågorna; dels hur behovsbedömningar ska göras framöver, dels om och när omprövningar eller uppföljningar återupptas.

Hur skulle sådana besked kunna se ut i propositionen? Vad behöver regeringen säga i propositionen för att minska oron för omprövningar och återkrav?
– Regeringen behöver säga att omprövningar inte ska göras, om det inte är väsentligt ändrade förhållanden, det som gäller idag.

– Alternativt att man går fram med förslag om hur behovsbedömningar ska göras så att det inte blir omprövningar som leder till att många blir av med sin personliga assistans, på det sätt som skedde [före nödstoppet] 2018.

– Nu har Camilla Waltersson Grönvall gett indikationer till funktionsrättsorganisationer att hon vill utreda omprövningar igen.

Du tänker på den planerade utredningen med fokus på att stoppa välfärdskriminalitet?
– Vi i socialutskottet har inte fått någon information, men Camilla Waltersson Grönvall har ju träffat funktionsrättsorganisationer för att diskutera åtgärder mot välfärdskriminalitet, och i samband med det har hon lyft att hon även vill se en utredning om att återuppta omprövningar.

– Det kan bli så att det sätts igång en ny utredning om omprövningar, och att regeringen då konstaterar att vi inte genomför ett statligt huvudmannaskap innan den utredningen är färdig. Då talar vi om flera års fördröjning för huvudmannaskapsfrågan.

– Men vi i socialutskottet är tyvärr inte informerade, och det tycker jag är anmärkningsvärt.

LÄS MER:
Ny utredning kan begränsa personlig assistans

Hur kan användare skyddas mot återkrav?

Vad behöver propositionen säga om återkrav av assistansersättning? Många är livrädda för att få återkrav för saker som de inte visste varit fel.
– På sikt behöver vi ha uppföljningar, men utgångspunkten måste vara att det inte är en förändrad behovsbedömning i förhållande till tidigare beslut.

– Rädslan för återkrav är stor både hos anordnare och personer som har assistans. Det har blivit en väldigt rättsosäker situation. Jag har själv begärt att Försäkringskassan ska komma till socialutskottet och redovisa sin syn på det hela, och att ministern ska redovisa sin syn. I slutändan behövs en styrning av regeringen gentemot myndigheten för att komma fram till hur man ska arbeta hos Försäkringskassan.

Kan dessa frågor ingå i en proposition?
– Det är tveksamt med tanke på att det inte varit en del av huvudmannaskapsutredningen. Pudelns kärna är om Försäkringskassan ska börja med omprövningar igen, när man tar över huvudmannaskapet. Det utredningen föreslår är att Försäkringskassan ska ta över alla ärenden som de ser ut idag utan att göra omprövningar.

– Det kan fungera, men på sikt behöver frågan om omprövningar tittas på. Och då måste utgångspunkten vara att det inte skett en förändring i själva bedömningsgrunderna. Men det är tyvärr det man har konstaterat, att Försäkringskassan har skruvat åt bedömningarna, och försvårat möjligheten att få rätt till assistans. Det beror på indikationer man fått från tidigare regeringar om att man ska spara in pengar. Det är olyckligt att det inte varit en tydlig linje från den sittande regeringen heller, att man måste se över Försäkringskassans tillämpning.

Felaktiga återkrav

Anser du att de återkrav, som beror på att Försäkringskassan har ändrat sin bedömning, är felaktiga?
– Ja, det tycker jag definitivt. Det har varit ett antal helt absurda exempel där Försäkringskassan, fem–tio år efter att man fattat ett beslut, konstaterar att det beslutet var felaktigt och därför ställer återbetalningskrav. Det finns många exempel som är väldigt stötande.

– Det är alldeles självklart att det ska göras återkrav och polisanmälas om det förekommit brottslig verksamhet. Men de flesta fall som förekommit har gällt enskilda personer, där det gjorts en annorlunda bedömning och Försäkringskassan har omprövat sina egna beslut, men lagt ansvaret på de enskilde eller anordnaren, och det är inte rimligt.

Stora risker med ny utredning om kriminalitet

Många befarar att enskilda kommer i kläm när kriminella jagas. Detta är nu extra aktuellt på grund av den planerade utredningen om åtgärder mot välfärdskriminalitet. Vad tänker du?
– Det som framkommit [om den planerade utredningen] innebär att enskilda kan komma i kläm. Man lyfter även fram tekniska lösningar, som GPS-positionering, vilket blir ett väldigt stort ingrepp i den personliga integriteten. Självklart ska vi ha kontrollmekanismer för assistansen, men det måste också vägas emot den enskildes rättigheter.

– Det är problematiskt att man utgår från att folk har ett ont uppstå och försöker utnyttja systemet. Min bild är att 99 procent av de som använder personlig assistans gör det för att de har behov, och de allra flesta som utför assistansen gör det på ett seriöst sätt.

Vad kan du och andra göra för att en ny utredning inte ska få ett fokus som gör att oskyldiga kommer i kläm?
– Regeringen kan alltid tillsätta utredningar som de vill, det är inget som förhandlas med riksdagen. Jag hoppas regeringen lyssnar in funktionsrättsorganisationerna ordentligt, och även assistansbolagens organisationer. De vill också hålla kriminella borta.

– Det vi kan göra i riksdagen är att ställa frågor till minister, vid besök i utskottet, och i kammaren. Jag utgår från att ministern själv kommer att besöka utskottet för att berätta om intentionerna. Om hon inte planerar det själv kommer vi i socialutskottet alldeles säkert att begära att ministern kommer.