Ny utredning kan begränsa assistans: ”En attack mot LSS”

Regeringen förbereder en ny utredning som kan leda till mycket kraftiga begränsningar av personlig assistans.
Nya omprövningar, begränsad anhörigassistans, gps-övervakning är åtgärder som övervägs.

LÄS ÄVEN:
Nya åtgärder mot assistansfusk försenas
SKR vill förbjuda att god man är personlig assistent

December 2023: direktiven diskuteras i regeringspartierna och SD

Uppdatering 1 december: Förslagen till direktiv för utredning om åtgärder mot välfärdskriminalitet har nu (månadsskiftet november-december) gått vidare till samordningskansliet för regeringspartierna och SD. Där gör Liberalerna, genom Malin Danielsson, nu en kraftfull framstöt för inrättandet av en LSS-inspektion, för att öka rättssäkerheten för den enskilde. LSS-inspektionen ska också vara en garant för att LSS-insatser har bra kvalitet. Detta ser Liberalerna som en viktig åtgärd mot kriminalitet.

– Det viktiga för oss liberaler är att myndigheterna slutar ”sila mygg och svälja kameler”. Vi ska komma åt de som ägnar sig åt kriminalitet, utan att alla andra ska behöva känna sig granskade, säger Malin Danielsson i en intervju med HejaOlika 1 december 2023.

”En attack mot LSS”

Regeringen planerar en ny attack mot LSS, skriver Arbetets ledarskribent Martin Klepke i en kommentar den 9 november till avslöjande om den planerade utredningen: ”I stället för att angripa kriminella attackerar regeringen personer med funktionsnedsättningar.”

Martin Klepke skriver vidare:

Häromdagen kallades flera funkisorganisationer till ett ”dialogmöte” med socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M).

Mötet skulle handla om åtgärder mot välfärdskriminalitet. Naturligtvis motsätter sig inga funkisorganisationer detta. Men under mötet framkom att det är hela LSS som ministern nu vill attackera.

Ännu en gång.

Inte kriminaliteten utan lagen.

Den lista över punkter som en framtida LSS-utredning borde gå igenom innehöll nämligen också – återigen – omprövningar av redan tagna LSS-beslut och begränsningar i anhörigas rätt att företräda sina nära och kära, ofta de enda som för deras talan.

Och denna attacklystnad mot de mest utsatta i vårt samhälle är – även denna gång – oacceptabel.

I flera år har vi kunnat läsa om kriminalitet inom hela välfärden. Vårdbolag har fört ut miljardbelopp av våra skattepengar. Och nyligen har vi läst om att kriminella gäng köper upp och driver vårdcentraler.

Allt detta måste stävjas.

Men aldrig läser vi om att motattackerna för att minska kriminaliteten riktas mot elever i skolan, patienter på vårdcentralen eller andra av de invånare som är beroende av välfärden – utom när det gäller LSS.

Socialtjänstministern: Ny utredning förbereds

Att regeringen förbereder en ny utredning bekräftas den 30 oktober av socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M). Hon vill inte kommentera vad direktiven kan komma att innehålla.

– Det pågår ett arbete med ett utredningsdirektiv som rör personlig assistans. Beredning pågår inom Regeringskansliet och jag kan inte säga något mer om det innehållet i dagsläget. Jag återkommer gärna längre fram för att prata med om dessa viktiga frågor, säger Camilla Waltersson Grönvall till HejaOlika.

Samtidigt betonar hon att ”välfärdskriminaliteten måste brytas”.

– Ska assistansreformens långsiktiga hållbarhet, rättssäkerhet och legitimitet kunna upprätthållas måste välfärdskriminaliteten inom denna sektor brytas. Oseriösa aktörer och organiserad brottslighet hör inte hemma i vårt välfärdssystem, säger hon.

Camilla Waltersson Grönvall säger vidare att regeringen just nu även bereder utredningen om statligt huvudmannaskap, ”där målsättningen är ett statligt helhetsansvar för personlig assistans inom ramen för LSS”.

LÄS IFA:s KOMMENTAR:
Rätta till behovsbedömningarna så kan vi stoppa skurkarna

”Förslagen kan fullständigt rasera tillvaron”

Riksföreningen JAG protesterar kraftfullt mot förslagen till utredning i en skrivelse till socialtjänstministern.

I skrivelsen, undertecknad av JAG:s ordförande Magnus Andén, framför föreningen att utredningsförslagen skulle straffa tusentals oskyldiga assistansanvändare, för att en liten grupp kriminella har utnyttjat systemet.

Förslagen övervägs av regeringen inför en utredning om nya åtgärder mot välfärdsbrott, och presenterades i ett dialogmöte med några funktionsrättsorganisationer.

Riksföreningen JAG menar att förslagen inte alls kommer att stoppa organiserad brottslighet, men riskerar att ”fullständigt rasera” tillvaron för många av föreningens medlemmar, och särskilt skulle drabba personer med intellektuell funktionsnedsättning, IF.

Omprövningar

Regeringen vill bland annat utreda nya uppföljningar eller omprövningar av assistansbeslut.

Eftersom rättspraxis inte har ändrats riskerar nya omprövningar att leda till att tusentals att förlorar sin assistans. ”Assistansreformen skulle i princip vara avskaffad”, skriver JAG.

Anhörigassistans

Planerna omfattar även att utreda begränsningar av anhörigas möjligheter att vara personliga assistenter. Begränsningar skulle slå hårt eftersom mer än en fjärdedel av alla assistanstimmar utförs av anhöriga, enligt en rapport från Försäkringskassan 2018.

Riksföreningen menar att det inte finns några underlag som visar att anhörigassistenter är överrepresenterade inom välfärdsbrottslighet. Bilden av närstående som opålitliga bygger på anekdoter och fördomar, menar man.

Begränsningar skulle skapa allvarliga problem.

”Med den mångåriga urholkningen av assistansersättningen har mångas beroende av närstående assistenter ökat. Många gånger är de anhöriga ofrivilliga assistenter som tvingas arbeta för att ingen annan vill eller kan. De rycker ut med någon halvtimmes varsel när ordinarie assistent blir sjuk, de arbetsleder och handleder assistenter på sin fritid, de tar tjänstledigt från sina arbeten för att täcka upp luckor. Och de är ofta de allra mest erfarna och kunniga assistenterna”, skriver föreningen.

Dubbla roller som assistent och god man

Regeringen överväger också att utreda begränsningar av dubbla roller som assistent och god man. Frågan har dock redan utretts av Socialstyrelsen, som 2014 avvisade tanken.

Socialstyrelsen skrev att ”en bestämmelse som innebär att en person med funktionsnedsättning inte kan välja att ha sin ställföreträdare som personlig assistent skulle innebära en alltför stor inskränkning i den enskildes rätt att själv bestämma vem som ska utföra den personliga assistansen, utan att riskerna i nuvarande system skulle undanröjas.”

Riksföreningen betonar att möjligheten att vara assistent och god man för många är en fördel och ibland till och med livsviktigt:

”Personer med omfattande och kognitiva funktionsnedsättningar behöver en god man som kan kommunicera och förstå behoven, och det är då en fördel om hen också kan arbeta som personlig assistent.”

Ökad kontroll genom övervakning

Riksföreningen vänder sig också mot förslag om nya kontroller genom bland annat GPS och annan övervakning. ”Sådana åtgärder får inte vara integritetskränkande” skriver JAG som slår fast att positionering och övervakning inte är acceptabelt.

Skrivelsen från JAG avslutas med att föreningen framför en djup besvikelse över regeringens planer:

”Ni har för oss beskrivit att organiserad brottslighet har utnyttjat assistansreformen. Det vill vi naturligtvis medverka till att förhindra. Men inget av era förslag har någon sådan inriktning, utan verkar ha som övergripande syfte att minska vårt självbestämmande.”

STIL: Många oskyldiga kan förlora sin assistans

Även organisationen STIL oroas av regeringens planer, och i en skrivelse till socialdepartementet betonar man att
utredningsdirektiv tydligt måste visa att den personliga integriteten ska värnas.

”Likt andra fria medborgare ska vi kunna slippa bli övervakade via exempelvis GPS, som ju varit uppe som förslag”, skriver STIL:s ordförande Jonas Franksson och politiska sekreteraren Jessica Smaaland.

STIL varnar också för att nya omprövningar av assistansbeslut skulle få ödesdigra konsekvenser:

”Skulle Försäkringskassan få börja med sina omprövningar igen, i jakten på kriminella, ser vi en klar risk att många oskyldiga kommer att förlora rätten till personliga assistans.

Den så kallade sminkdomen, och andra avgöranden som kommit efter omprövningsstoppet, har ännu inte fått någon genomslagskraft, men det går att anta att konsekvenserna kommer att bli stora. Så pass stora att ett statligt huvudmannaskap inte kommer att hjälpa.”

En utredning för inte heller stoppa kärnvärdena inom personlig assistans, som att assistansanvändaren bestämmer vem som arbetar som personlig assistent, var och när hen arbetar samt med vad och hur hen arbetar.

”Dessa saker är avgörande för självbestämmandet och är en förutsättning för att personlig assistans ska kunna vara personlig på alla plan. Det måste alltså fortfarande vara möjligt att driva personlig assistans i egen regi, eller gå ihop några stycken och driva det som ett kooperativ eller mindre företag”, skriver STIL.

Vad sa Socialstyrelsen i analysen 2014?

Det var på uppdrag av regeringen som Socialstyrelsen analyserade lämpligheten av att personlig assistans utförs av en person som också är god man, förvaltare eller ombud till en assistansberättigad som är 18 år eller äldre. Socialstyrelsen samrådde med brukar- och anhörigorganisationer, Föreningen Sveriges Överförmyndare, Sveriges Kommuner och Landsting (nu: SKR), Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg samt arbetsgivar- och branschorganisationer för anordnare av personlig assistans.

Fördelar och nackdelar

Så här beskrev Socialstyrelsen fördelar och nackdelar:

”Fördelar som har lyfts fram är att en god man som är personlig assistent känner den enskilde väl och har förmåga att kommunicera och tolka hans eller hennes vilja och behov och har därmed bättre förutsättningar att företräda och bevaka den enskildes intressen. Uppdragen bygger på förtroende och en väl känd god man står för trygghet och kontinuitet. God man får även bra kunskap om hur den enskildes samlade assistans utförs.”

”Risker med dubbla uppdrag är att det kan uppstå intressemotsättningar och potentiella jävsförhållanden. Det kan saknas insyn och kontroll av att den enskilde får sina behov tillgodosedda. Vidare kan det bli svårare för den enskilde med frigörelse och att leva ett självständigt liv.”

Konsekvenser av ett förbud

Socialstyrelsen kom fram till att ett förbud skulle inskränka den enskildes rätt att själv välja sin personliga assistent. Man såg också problem med att kunna rekrytera fler utomstående gode män, eftersom det redan var svårt att rekrytera.

Dessutom varnade Socialstyrelsen för att det kan bli svårt att genomföra den personliga assistansen under vissa tider, exempelvis jour och väntetid. ”En konsekvens av detta kan bli att vård av närstående åter blir ett oavlönat arbete”, skrev Socialstyrelsen.

Socialstyrelsens förslag

Socialstyrelsens slutsats var att ett förbud skulle innebära en alltför stor inskränkning i den enskildes rätt att själv bestämma vem som ska utföra den personliga assistansen, utan att riskerna i nuvarande system skulle undanröjas. Samtidigt föreslog man några åtgärder för att minska riskerna med dubbla roller:

• Utbilda överförmyndare, gode män och förvaltare om LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, och om funktionsnedsättningar och dess konsekvenser.
• Öka kontrollen och tillsynen över hur gode män och förvaltare utför uppdragen att sörja för person och bevaka rätt.
• Öka möjligheterna att byta ut en god man eller förvaltare om det uppstår en intressekonflikt eller om ställföreträdaren inte tillvaratar den enskildes intressen.
• Överväg om företrädarskapet, i fler ärenden än idag, bör delas upp så att en god man har att sörja för huvudmannens person och någon annan är förordnad som god man med uppgift att förvalta huvudmannens egendom.
• Förtydliga vilken myndighet som har ansvar för att följa upp att den assistansberättigade får goda levnadsvillkor genom insatsen.

Ladda ned pdf:
Riksföreningen JAG:s skrivelse till regeringen 20 oktober 2023
Personlig assistent och god man. Är rollerna förenliga? Socialstyrelsen 2014

FUB och JAG uppmanar regering och SKR att tänka om

I en debattartikel den 20 november 2023 uppmanar Riksförbundet FUB och Riksföreningen JAG regeringen och SKR att inte begränsa anhörigas möjligheter att stödja den enskilde att ta tillvara sina rättigheter.

”Sveriges kommuner och regioner, SKR, har i flera år argumenterat för en förändring i föräldrabalken. Den skulle innebära att anhöriga till personer med personlig assistans inte längre skulle kunna arbeta som både personlig assistent och vara god man. Man menar att kombinationen av uppdrag ökar risken för välfärdsbrottslighet och jäv, samt att den enskilde får sämre assistans.
Nu överväger regeringen att tillsätta en utredning om detta. Riksförbundet FUB och Riksföreningen JAG förstår att åtgärder behövs för att förhindra välfärdsbrott. Men är målet att insatsen ska bli bättre, så är förslaget direkt kontraproduktivt. Det riskerar i stället att försvåra vardagen för våra medlemmar”, skriver Christina Heilborn, förbundssekreterare Riksförbundet FUB, och Magnus Andén, ordförande i Riksföreningen JAG, med stöd av god man Cecilia Blanck.

”Personer med svår intellektuell funktionsnedsättning, IF, kan behöva stöd för att utöva självbestämmande. Då är det ofta en förutsättning att det finns anhöriga eller andra i ens närhet som känner personen väl och kan tolka hens sätt att kommunicera. SKR:s förslag skulle innebära att hindra de personer som står den enskilde närmast från att antingen ge stöd i egenskap av assistent eller som god man. Överförmyndaren kan därmed komma att föreslå en ställföreträdare som inte alls stämmer överens med den enskildes vilja och som saknar nödvändig kunskap, exempelvis om personens sätt att kommunicera.

Anhöriga som kämpar för att ta hand om närstående är ofta en förutsättning för att tillvarata den enskildes rättigheter. Att ta bort möjligheten att vara både god man och personlig assistent riskerar att göra vardagen till en ännu större kamp. Det är människor som lägger all sin tid och energi på att utföra – inte ett, utan två uppdrag – för att ge stöd till personen.

Överförmyndarna borde prioritera andra områden. Bristen på gode män är ett exempel. Det blir vi varse i samtal med våra medlemmar. Enligt SKR:s förslag skulle det bli ännu svårare att få tag i engagerade ställföreträdare. Om inte anhöriga kan vara både assistent och god man, vem tar då uppdraget som god man? Det är till rekryteringen av fler gode män som fokus behöver förflyttas. Att ta sikte på hårt arbetande anhöriga utifrån en felplacerad misstro kommer inte att lösa det problemet,” skriver Christina Heilborn och Magnus Andén.