Folkhögskolor kämpar för elever med funktionsnedsättning

Valjevikens folkhögskolan utkämpar just nu en hård kamp för statsbidrag för elever med funktionsnedsättningar. Finansieringen 2024 är sämre än någonsin. Men rektor Daniel Unnerbäck tror att det nu kan vända.

LÄS ÄVEN:
S-politiker vill rädda folkhögskolornas ekonomi

Statsbidragen har försämrats successivt

Det är kris för folkhögskolor som tar emot elever med omfattande funktionsnedsättningar. Valjevikens folkhögskola går back med flera miljoner årligen. Det beror på successivt försämrade statsbidrag.

Skolans rektor Daniel Unnerbäck ser sig själv ändå som ”en obotlig optimist”, och tror att det snart vänder.

– Alla partier är överens om att personer med omfattande funktionsnedsättningar ska kunna gå på folkhögskola. När politikerna förstår hur vi påverkas av neddragningarna är jag säker på att de ger andra direktiv.

Skolans målgrupp, däribland elever med funktionsnedsättningar, har svårt att göra sig hörd i samhället, men folkhögskolan har ofta besök av lokalpolitiker och riksdagledamöter, som man hoppas ska påverka regeringen.

– Statsbidragen till folkhögskolorna är ju liten pyttefråga ur ekonomiskt perspektiv, och det finns knappt någon diskussion om det i samhället. Men jag är säker på att det kommer en förändring, och den kommer inte heller att märkas, det blir en pytteliten del i statsbudgeten.

Utbildningsminister Mats Persson. Foto: Linnea Bengtsson.
Utbildningsminister Mats Persson är ansvarig för anslagen till folkhögskolorna. Foto: Linnea Bengtsson.

LÄS ÄVEN:
Utsatta elever drabbas när staten sparar

Kurserna som drabbats hårdast

Varför har folkhögskolorna då hamnat i denna svåra situation? Det är särskilt de folkhögskolor som tar emot många elever med funktionsnedsättningar som drabbats av sämre statsbidrag. Dit hör Valjevikens folkhögskola som, i likhet med Furuboda folkhögskola, prioriterar elever med omfattande funktionsnedsättning, och som därför anställer många stödpersoner som hjälper eleverna i vardagen.

En liten men viktig del av de krympta statsbidragen till folkhögskolorna är det så kallade förstärkningsbidraget, som fördelas av Folkbildningsrådet.

– Förstärkningsbidraget är för att man ska kunna ha färre elever i klasserna, extra lärartäthet och liknande för att stötta upp vår målgrupp. Det kan bero på att man har dyslexi, synnedsättning, andra kognitiva nedsättningar. Då ska man få extra stöd. Förstärkningsbidraget är fantastiskt, men bara 6-7% av det totala statsbidraget. Jag vill minnas att det tidigare låg mellan 90 och 100 procent.

– Förstärkningsbidraget kostnadstäckning har sänkts under flera år. I år täcker det bara 65,8 procent av våra merkostnader. Förra året var det också jättedåligt, men 72 procent. Året innan 78 procent.

En lärartjänst med social avgifter kostar ungefär 650 000 kr. Om man har en extratjänst på förstärkningsbidrag så får du bara 65 procent av kostnaden, och måste hitta 200 000 kronor någon annanstans.

– Du måste ha konferenser eller andra verksamheter, vid sidan om, som kan skjuta till 200 000 bara för att du ska ha en extra lärare. Tänk då att man har 7-8 extratjänster, du kommer snart upp i 2 miljoner kronor som vi måste hitta någon annanstans.

20-tal kurser för målgruppen har lagts ned

De senaste åren har folkhögskolorna i landet lagt ned ett 20-tal kurser för personer med funktionsnedsättningar, till exempel hjärnskadekurser. Förstärkningsbidraget täcker inte de extra kostnaderna.

– Ett vanligt företag skulle aldrig satsa på sådan verksamhet, för man får inte betalt. Men vår styrelse tänker annorlunda. Detta är vår målgrupp, och detta är vad vi vill kämpa för. Vi får ökat söktryck när andra lägger ned sina kurser.

LÄS ÄVEN:
Folkhögskolor har utbildningarna som förbereder för vuxenliv och karriär

SPSM har minskat bidraget till stödpersoner

Statsbidraget för stödpersoner från SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, har också minskat. Det drabbar också Valjeviken, som är en av få skolor som har gruppassistans genom stödpersoner dygnet runt.

– För sex år sedan, 2018, sköt regeringen till pengar så att bidraget gav 100 procent kostnadstäckning. Sedan har det inte räknats upp, utan bara gått ned. 2023 hamnade kostnadstäckningen på 80,8 procent, och resten måste täckas på annat sätt. För vår del innebär det att vi måste hitta 4 miljoner kronor bara för stödpersoner någon annanstans. Vi har 30-35 stödpersoner som hjälper till med allt möjligt i vardagen, för att våra elever ska kunna gå och bo på folkhögskola.

Nu hoppas Daniel Unnerbäck på att regeringen ska förstå det ohållbara i situationen, och skjuta till pengar så att det åter blir kostnadstäckning.

– Jag har stora förhoppningar om att det kan bli mycket bättre nästa år. Vi har kontakt med SPSM och med regeringen om att vi tillsammans kan säkra utbildningen för de med omfattande funktionsnedsättning.

Söker boendestöd hos kommunerna

Kommunerna har också ett intresse av att folkhögskolorna ska kunna ta emot elever med funktionsnedsättning. Ekonomiskt kan det innebära att kommunerna betalar för boendestöd. För att göra detta möjligt har Valjevikens folkhögskola sökt och fått tillstånd av IVO att erbjuda hemtjänst.

– Det är alltid en kamp att få kommunen att betala för boendestöd, men det har blivit enklare efter en dom för ett drygt år sedan, då en elev på Furuboda folkhögskola fick rätt till stödet.

– Det är viktigt att vi kan samarbeta kring boendestödet, så att det fungerar utan avbrott när en elev flyttar över kommungränsen. Hur kommunerna ser på detta varierar mycket mellan kommunerna, och mellan handläggare, vissa är jättebra att ha att göra med, andra kan vara mycket svårare.

Beroende av andra verksamheters överskott

Valjevikens folkhögskola är dock fortsatt beroende av överskott från andra verksamheter. Stiftelsen som driver skolan har även vårdcentral och rehabanläggning.

– Tyvärr är det nedddragningar även inom vård och rehab, så vi har tre dåliga ben att stå på. Men jag är obotlig optimist, det kommer att gå framåt. Vi har en organisation som är så bra att vi klarar det här. Men det sker inte av sig självt, vi måste påverka. Regionpolitikerna måste satsa mer på idéburna verksamheter som vår. Där det är mest utväxling, varje krona går rätt ut i välfärden och används till det bästa.

Det finns en stor potential för idéburna verksamheter i svensk välfärd. Endast 2–3 procent av verksamheterna är idag idéburna, medan det i många andra länder är 10 procent.

”Vi får gehör för våra tankar”

Trots att finansieringen är rekorddålig lyckas Valjeviken värna verksamheten. Det som ger Daniel Unnerbäck hopp är att man har en aktiv dialog med flera nyckelaktörer.

Han tror att Folkbildningsrådet i en kommande översyn kan förbättra förstärkningsbidraget. Samtalen med SPSM har också gett honom hopp om bättre bidrag till stödpersoner. Och så känner han stöd hos riksdagspolitiker från alla partier.

– Vi får gehör för våra tankar, de tänker i samma banor. Jag hoppas att vi nästa år kan gå runt igen med folkhögskolan.

Rädda det som finns kvar

Han tror dock att det tar tid innan folkhögskolorna återhämta de senaste årens stora tapp.
– Det har gått så långt att vi nu måste försöka rädda kvar de kurser som finns. Så illa är det. Ingen är intresserad av att starta upp nya kurser, för du kommer aldrig att få täckning.

Samtidigt känner Valjeviken ett stort ansvar för att ta emot elever med omfattande funktionsnedsättningar. Varje gång andra skolor lägger ned kurser har man märkt ett ökat söktryck.

– Vi vill prioritera de som verkligen behöver gå på folkhögskola, och försöker få med de allra flesta. Vissa blir utan plats av olika anledningar. Men jag är verkligen stolt över Valjeviken. Vi har en personal som säger ”absolut, vi provar”, oavsett hur stora problemen är. Ofta går det väldigt bra. Personal ställer upp och går den extra milen, och eleverna utvecklas enormt, säger Daniel Unnerbäck.

Om Valjevikens folkhögskola

Valjeviken är en stiftelse som driver folkhögskola, center för neurologisk rehabilitering, vårdcentral samt sport- och friskvårdsanläggning.

Skolan har ett stort, anpassat internat och är belägen intill havet i västra Blekinge.

Valjeviken startades av Neuros (tidigare: NHR) länsföreningar 1988, och dess folkhögskola betraktas ofta som funktionshinderrörelsens skola men här finns kursdeltagare både med och utan funktionsnedsättningar.

Valjeviken folkhögskola har inför hösten 2024 bl.a. följande läsårskurser:
* Allmän kurs (behörighet motsvarande grundskola eller gymnasium)
* Idrott/hälsa/ledarskap
* Musik och musikproduktion
* Hästkurs
* Utbildning till certifierad massör
* Undersköterskeutbildning
* Baskurs
* Elev/lärarassistentutbildning

Webbplats: valjeviken.se

Bakgrund: Hård dragkamp om statsanslagen till folkhögskolorna

I september 2023 utlovat 100 miljoner i ”ytterligare resurser” till folkhögskolorna under 2024 och lika mycket årligen därefter. Regeringen skriver i pressmeddelandet 12 september att folkhögskolans breda kursutbud ger grundläggande behörighet till fortsatta studier inom högskola eller yrkeshögskola eller utbilda sig till ett yrke. Regeringen betonar att detta är viktigt för bland annat personer med funktionsnedsättning.

RIO, Rörelsehögskolors intresseorganisation, är långtifrån nöjda, eftersom samma regering våren 2023 beslutade minska statsanslaget till landets folkhögskolor med cirka 450 miljoner kronor. ”En nedskärning som innebär att många folkhögskolor tvingats lägga ner kurser och säga upp lärare. Resultatet blev att cirka 3 000 färre fick möjlighet att studera på folkhögskola 2023”, skriver organisationen.

I en debattartikel i mars 2023 krävde folkhögskolor och funktionsrättsförbund att regeringen satsar 500 miljoner kronor på folkhögskolorna.

”Folkhögskolan passar många deltagare med funktionsnedsättning väl. Här kan man studera i ett lite lugnare tempo, utifrån sina olika förutsättningar och det finns ofta möjlighet till internatboende, vilket ofta är positivt för studieresultat, självkänsla och gemenskap. En plats på folkhögskola kan innebära skillnaden mellan att fastna i ett permanent utanförskap eller att känna sig delaktig i samhället och komma vidare i sysselsättning”, heter det i debattartikeln.

Debattartikeln lyfter fram att folkhögskolan är en av få vägar till utbildning efter gymnasiesärskolan, för personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Detta är särskilt viktigt sedan det i många kommuner har blivit allt svårare att få tillgång till Komvux som särskild utbildning.

Vidare skriver man att ”en annan grupp med ökande behov av folkhögskoleutbildning är personer med dyslexi samt med medfödd neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som språkstörning/DLD, autism, adhd/add, Tourettes. Dessa deltagare saknar ofta fullständiga betyg eller har sämre betyg än vad de skulle haft med lämpligt stöd i grundskolan och gymnasiet. Många i denna grupp har dessutom långvarig skolfrånvaro, ofta på grund av bristande kunskap, stöd och anpassningar i skolan.”

Debattartikeln har undertecknats av Berit Robrandt Ahlberg, ordförande Afasiförbundet/Talknuten, Camilla Rosenberg, förbundsordförande Autism Sverige, Annica Wallenborg, verksamhetschef OFI, Offentligägda Folkhögskolors Intresseorganisation, Anki Sandberg, förbundsordförande Riksförbundet Attention, Christina Heilborn, förbundssekreterare Riksförbundet FUB, Johan Klinthammar, förbundsordförande RBU, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar samt Olle Westberg, generalsekreterare RIO Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation.

Minskade anslag drabbar elever med intellektuell funktionsnedsättning, IF

En grupp som drabbas särskilt hårt  av besparingar på folkhögskolor är elever med IF, intellektuell funktionsnedsättning.

– Det finns inte många möjligheter att gå utbildningar för personer som har gått i särskolan. Folkhögskolan är en av få. Men flera folkhögskolor är tvungna att lägga ned sina utbildningar för personer med IF. Det finns inte pengar för det extra stöd som behövs, säger Markus Petersson, ordförande för FUB:s Inre Ringen.

– Det är extremt ojämlikt. Regeringen kunde minskat ojämlikheten med särskilt avsatta pengar. Personer med IF vill också fortsätta att utbilda sig efter gymnasiesärskolan, säger Markus Pettersson.

Markus Petersson. Foto: Linnea Bengtsson
– Flera folkhögskolor är tvungna att lägga ned sina utbildningar för personer med IF. Det finns inte pengar för det extra stöd som behövs, säger Markus Petersson, Inre Ringen Sveriges ordförande. Foto: Linnea Bengtsson.

S-politiker vill rädda folkhögskolornas ekonomi

Folkhögskolorna fick hösten 2023 stöd socialdemokratiska politiker som lämnat in riksdagsmotioner med krav på att folkhögskolornas verksamhet säkerställs. Karin Sundin (S) skriver i sin motion folkhögskolorna står inför en mycket tuff ekonomisk situation. ”Frågan är hur detta kommer att påverka den stora gruppen personer med funktionsnedsättning som har folkhögskolan som det främsta och viktigaste utbildningsalternativet.”

Hon betonar att den satsning som regeringen utlovat i budgetpropositionen för 2024 egentligen är en försämring. Jämfört med situationen för 2023 så innebär de extra 100 miljonerna en neddragning med 400 miljoner. ”Frågan är hur detta kommer att påverka den stora gruppen personer med funktionsnedsättning som har folkhögskolan som det främsta och viktigaste utbildningsalternativet”, skriver Karin Sundin som menar att regeringen måste redogöra för konsekvenserna för personer med funktionsnedsättning.

Karin Sundin (S). Foto: Linnea Bengtsson.
Karin Sundin (S). Foto: Linnea Bengtsson.

I den andra motionen skriver Helene Björklund (S) att minskande statsbidrag försämrar möjligheterna för unga vuxna med funktionsnedsättning som behöver mer tid för att kunna nå sina mål.

”En del behöver varva studier med aktiv rehabilitering, på grund av sjukdom eller skador. Folkhögskolorna har rutiner för att anpassa studieplanen efter varje elevs särskilda förutsättningar, behov och möjligheter. Några behöver en extra puff för att våga lämna den trygga miljön i föräldrahemmet – steget till en folkhögskola blir en viktig mellanlandning, innan målet med egen bostad blir verklighet”, skriver Helene Björklund.

Hon nämner Valjevikens folkhögskola i Sölvesborg som exempel på hur folkhögskolor uppnår goda resultat och satsar på deltagare med olika funktionsnedsättningar, jämsides även vård och elevassistentutbildning.

Folkbildningsrådet: Ge fler med IF chans att studera på folkhögskola

Folkhögskolan ger personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) unika möjligheter till utbildning, enligt en ny rapport från Folkbildningsrådet. Allt fler söker sig också till folkhögskolor efter gymnasiesärskolan, men samtidigt minskar utbudet av kurser för denna grupp.

Rapporten pekar på att många folkhögskolor tvingas säga nej till sökande på grund av bristande resurser. Skolorna har kompetens och en tillgänglig fysisk miljö, men saknar ekonomi för det extra stöd som deltagarna behöver för att tillgodogöra sig utbildningen och att kunna bo på skolan.

Enligt folkhögskolorna beror problemen på att de statliga bidragen inte är förutsägbara och att de inte täcker de merkostnader skolan har.

Maria Graner. Foto: Stina Gullander
Maria Graner. Foto: Stina Gullander

– Det här är en grupp som generellt har låg utbildningsnivå och som ges begränsade möjligheter i livet, säger Folkbildningsrådets generalsekreterare Maria Graner. På folkhögskola kan de få en unik chans till utbildning och delaktighet.

LÄS ÄVEN: Folkhögskola – bästa vägen för vidare studier?

– Den här rapporten belyser hur angeläget det är att ytterligare stärka folkhögskolornas förutsättningar att arbeta med målgruppen.

Robert Öberg, ombudsman för skola och utbildning på Riksförbundet FUB, delar bilden:

– Det stämmer med den uppfattning vi har om både de positiva möjligheterna och hur svårt det är för Folkhögskolorna att få ekonomisk hållbarhet för att ordna utbildning för personer med IF, säger Robert Öberg.

 

Unga med funktionsnedsättning lyckas ofta med studier på folkhögskola

Att studera på folkhögskola är ett bra val för många unga med funktionsnedsättning. Statistik från SCB i januari 2022 visar att åtta av tio studerar minst två terminer i följd. Var tredje får grundläggande behörighet till högskolan eller yrkeshögskolan.

– Glädjande nog är det många med funktionsnedsättning som studerar hos oss och klarar grundläggande behörighet. Gemensamt för de flesta är dock att de behöver längre studietid, säger Eric Sandström, verksamhetschef och biträdande rektor på Valjevikens folkhögskola.

Han menar att statistiken är kantig.
– Det är ju inte så att alla funktionsnedsättningar ger samma typ av begränsningar och jag tycker riktigt illa om när man generaliserar.

Behöver längre studietid och stressfri miljö

Gemensamt för de flesta elever med funktionsnedsättning är dock att de behöver längre studietid.

– Många neurologiska diagnoser, bland annat förvärvade hjärnskador, sätter inte bara ned den fysiska förmågan utan också den kognitiva förmågan. Hjärntrötthet är ett vanligt problem som kräver individuell anpassning i studierna ifråga omfattning, vila och återhämtning, och en blandning av teoretiska och praktiska moment.

Valjeviken, och flera andra folkhögskolor, har även många med lindrig intellektuell funktionsnedsättning eller studerande som ligger i gränslandet mellan gymnasiesärskola och gymnasieskola.

– Dessa elever klarar behörighetsämnen om de bara får tid på sig och anpassningar i schemat och pedagogik. Men då pratar vi om en studietid på 3-5 år, säger Eric Sandström.

– Både för personer med NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, och för personer med hjärnskador krävs en lugn, stressfri miljö med en tydlig struktur både i boende och i det didaktiska rummet, den lärande miljön, vilket kan innebära längre studietid.

Ett misslyckande att många inte får behörighet?

Hur ska man då se på att var tredje uppnår behörighet till högskolan eller yrkeshögskolan – är det inte ett misslyckande att det inte är fler?

– Jag tycker det är fantastiskt att så många klarar behörighet, med tanke på att många har IF, intellektuell funktionsnedsättning, med en bakgrund i särskola, eller har fått förvärvade skador som påverkat kognitivt, säger Eric Sandström.

– Jag kan dock hålla med om vad det gäller många med NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, borde det vara bättre resultat, men man har ju i statistiken inte delat in studerandegruppen i olika diagnoser. Av de som går hos oss och har NPF klarar de allra flesta behörigheter. Men det är svårt med generaliseringar – olika funktionsnedsättningar ger olika förutsättningar.

Att få behörighet ofta inte viktigast

För många elever är det viktigaste inte att uppnå behörighet för högre studier.

– Det som driver många hos oss är längtan efter att få verktyg till ett självständigt liv, att få ett sammanhang att bygga på innan man flyttar hem till egen lägenhet eller gruppboende. Därför jobbar vi mycket med dessa frågor där även hälsa är en viktig del, säger Eric Sandström.

Hotad utbildning

Folkhögskolor som vänder sig till unga med funktionsnedsättningar har stora svårigheter att få ekonomin att gå ihop.

– Vi är tacksamma för det stöd till stödpersoner i skola och boende som vi får från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Men pengarna räcker inte. Varje år måste vi hitta annan finansiering till de miljoner som saknas.

– Vi är några folkhögskolor som har många studerande med funktionsnedsättningar och tillsammans har vi lyft frågan till högsta nivå för att få ett svar på vem som ska ta ansvar för ersättningen till assistans i skola och fritid för dessa deltagares studiegång när medlen från SPSM inte räcker till. Och här har inte myndigheterna eller ansvariga politiker inte något svar. Risken är stor att de med störst stödbehov blir drabbade, säger Eri Sandström.

6000–7000 börjar på allmän kurs årligen

Varje år börjar 6 000 till 7 000 personer studera på folkhögskolans allmänna kurs på gymnasial nivå varje år.

 

 

Så kan folkhögskolan förbereda eleverna för vuxenliv och karriär

Folkhögskola är ett lockande alternativ om det är svårt att hitta rätt utbildning på grund av funktionsnedsättning.
Många folkhögskolor är nämligen lite bättre på att anpassa utbildningen.
Oavsett om du vill läsa in ämnen du missat, vill ha en yrkesutbildning eller fördjupa dig inom ett favoritområde.

HejaOlika bad Eric Sandström, Valjevikens folkhögskola, att förklara varför landets 155 olika folkhögskolor med drygt 3000 utbildningar kan vara starten för vuxenliv och karriär. Han besvarade frågorna i december 2020.

Valjevikens folkhögskola
Valjevikens folkhögskola

1. Varför är folkhögskolor ibland extra bra för unga med funktionsnedsättning?

Många folkhögskolor har utbildningar (kurser) som vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Flera av dessa kurser handlar om en ökad självständighet, att förbereda för vuxenlivet, att klara sig själv. En del har inriktningar som till exempel idrott, musik, konst, IT medan andra ger chans att läsa in ämnen man har missat i gymnasieskolan, grundskolan, anpassad gymnasieskola eller anpassad grundskola.

Till det har man ofta knutet särskilda resurser, framför allt i form av stödpersoner men ibland även av andra professioner och specialistkompetenser som fysioterapeuter och arbetsterapeuter.

Folkhögskolan har en stor frihet att välja pedagogisk väg tillsammans med deltagarna. Även för elever som ska läsa in en behörighet, som måste uppfylla statens krav, så kan folkhögskolorna själva bestämma över den pedagogiska vägen och redskapen.

Eric Sandström, Valjevikens folkhögskola. Foto: Anders Lindström
Eric Sandström, Valjevikens folkhögskola. Foto: Anders Lindström

2. Finns andra generella fördelar med folkhögskolor?

Folkhögskola är ett bra insteg i vuxenlivet. Ett sätt att förbereda sig för vidare studier, arbetsliv, daglig verksamhet och liknande. Men det är också ett bra sätt att få gemenskap med andra i liknande situationer, kanske lära sig laga mat och äta rätt, hur man städar och tvättar.

– Jag har hört många deltagare som gått på någon av Sveriges folkhögskolor säga att det var den bästa tiden i deras liv, säger Eric Sandström.

3. Finns det inga nackdelar då?

Nej, egentligen har folkhögskolor inga generella nackdelar. Men om du har behov av stöd i undervisningen, och du kommer till en folkhögskola som inte har rätt resurser, kan det bli jobbigt med det egna ansvaret för studier. Speciellt om du har svårt för strukturer och kognitiva processer.

4. Hur är det med tillgängligheten på folkhögskolorna?

Det är ganska stora skillnader mellan olika folkhögskolor. En del har låg tillgänglighet fysiskt, med lokaler som brister och med ett internat som inte är tillgängligt.

Några få folkhögskolor har mycket stor tillgänglighet. På Valjeviken och Furuboda är tillgängligheten extremt god för personer med rörelsenedsättning, medan en skola som Härnösand är väldigt långt framme för synskadade.

Det är också få skolor som har vaken assistans dygnet runt, men även här sticker Valjeviken och Furuboda ut, med många assistenter både i skola och på internat.

Valjevikens folkhögskola
Valjevikens folkhögskola

5. Handlar det om speciella utbildningar för funkisar, eller studerar man integrerat med andra elever?

En del skolor har flera kurser som vänder sig till personer med funktionsnedsättning, andra har någon enstaka kurs. Någon skola har ett brett utbud, där man går integrerat med andra deltagare utan funktionsnedsättning.

En del utbildningar vänder sig särskilt till de som har intellektuell nedsättning. En del vänder sig till till de som har förvärvade hjärnskador, neurologiska diagnoser. Ytterligare andra vänder sig till synskadade, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar etc.

Om man letar kurser på folkhogskola.nu kan man välja funktionsnedsättning som sökbegrepp för att se vilka resurser som de olika skolorna har för att ge specifikt stöd.

Det finns utbildningar där det kan finnas pedagogiska fördelar om deltagarna har likartade förutsättningar, men generellt ska man undvika att klumpa ihop folk efter vilken funktionsnedsättning man har. Det är högst troligt att man inte söker till en musikutbildning för att man exempelvis sitter i rullstol, utan man söker till utbildningen för att man gillar musik och vill utvecklas inom detta område.

Uttrycket ”särskilda behov” är inte heller så bra, vi har alla samma grundläggande mänskliga behov, men däremot har vi olika förutsättningar. Om jag ser på vår egen folkhögskola, Valjevikens, är den ideologiska utmaningen att stötta individuellt och i grupp för att ge så många som möjligt likartade förutsättningar för studier.

6. Hur väljer man då rätt bland 155 folkhögskolor och 3000 utbildningar?

Utgå från din målbild. Det finns tre vanliga orsaker till att man söker till folkhögskola. Antingen vill man läsa in en behörighet, eller så vill man läsa in en yrkesutbildning, eller så vill man fördjupa sig inom ett intresseområde som kan vara konst, idrott eller något annat.

Men glöm inte målet att växa som människa, det kan vara det viktigaste skälet att gå på folkhögskola.

När man har bestämt vilka huvudsakliga mål man själv har ska man titta på vilken skola som ger bäst förutsättningar att uppnå dessa mål. Kontakta några skolor, gör studiebesök, många har prova på veckor/dagar där man får gå med i en kurs och, när de har internat, även bo på internatet. Jämför vad de kan erbjuda. Vi har alla olika specialiteter.

På Valjeviken finns stora resurser i form av kuratorer, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, logoped, fritidsledare, många assistenter etcetera. Vi kan ha det eftersom vi i verksamheten också bedriver vårdcentral och neurologisk rehabilitering.

Andra folkhögskolor har andra specialiteter, förutsättningar och inriktningar.

7. Vad betyder den sociala miljön på skolan och fritiden?

Att bo på internat är något alldeles speciellt. För många deltagare är det första gången man helt eller delvis ska klara sig själv. Istället för mamma och pappa är det andra jämnåriga, ofta med liknande förutsättningar, som du ska formas tillsammans med.

På några folkhögskolor får du stöd av assistans även på kvällstid och fritid. Och så finns det ett par folkhögskolor som har dygnet runt-assistans, vilket också ger trygghet.

På Valjeviken, och säkert på några andra folkhögskolor, finns kill- och tjejgrupper. Fritidsledarna har har spel- och uteaktiviteter. Det är utflykter, spex, idrott och egen träning. Man samlar ihop ett eget band och repar i musiklokalen.

På Valjevikens folkhögskola har vi även ett eget modernt gym, en fullskalig simhall och idrottshall. Rullstolslandslaget och andra special teams är här regelbundet och man kan kika på dem, och vid vissa läger och korta kurser få vara med och prova på. Vi har dessutom egen marina med motorbåt, segelbåtar, flotte, kanoter med mera, och allt tillgängligt.

Andra folkhögskolor kan stoltsera med andra fritidserbjudanden.

8. Hur fungerar det med boende?

Flera av folkhögskolorna har internat, men de är tyvärr inte alltid tillgängliga för elever med funktionsnedsättningar.

Valjeviken har hög tillgänglighet för den som har rörelsenedsättning och behov av hjälpmedel men är inte lika bra när det gäller tillgänglighet för synskadade.

9. Hur fungerar det med assistans?

Flera skolor erbjuder assistans av olika slag, några få har assistans dygnet runt. Här är Specialpedagogiska Skolmyndigheten, SPSM, till stor hjälp med statsbidrag till stödpersoner. I de fall man har personlig assistans beviljad finns olika lösningar. Kolla med den folkhögskola som du är intresserad av!

10. Hur får man extra anpassningar och hjälpmedel?

Även när det gäller anpassningar och hjälpmedel kan man söka stöd hos SPSM. Men på Valjeviken finns ett brett utbud av hjälpmedel och anpassningar. Här finns flera liftar på internatet, här finns specialanpassade cyklar och fritidshjälpmedel, här finns sportrullstolar att låna, här finns specialanpassade instrument.

11. Kan man få extra stöd i skolarbetet?

Alla folkhögskolor har möjlighet att söka statsbidrag för stödpersoner hos SPSM. Förutom alla våra assistenter har vi på Valjeviken också specialpedagog och paramedicinare som ger det extra stöd som behövs.

12. Om jag inte klarar utbildningen, hur blir det då?

Det finns tydliga mål som man måste uppnå för att få grundläggande behörighet till högskola och universitet eller få behörighet till olika yrken. Klarar man inte dessa mål får man inte sin behörighet men man kan ändå få ett intyg på de kurser och ämnen man har klarat.

I de fall man går på en kurs inom sitt intresseområde, eller för sitt eget växande, har man inte sådana yttre krav på sig.

Man har en ständig dialog med sina lärare och man går på folkhögskolan av fri vilja och har möjlighet att avbryta när som helst.

13. Hur ser ekonomin ut när man studerar på folkhögskola och har funktionsnedsättning?

Att gå på folkhögskola medför vissa kostnader, men de kan skilja rejält beroende på vilken skola och vilken typ av utbildning man väljer.

Vanligen finns en terminsavgift för material, studieresor, kopiering, vissa festliga evenemang etcetera. Terminsavgiften kan variera från några hundra till några tusen. Ring aktuell folkhögskola för att få information om kostnader för att gå på just den kurs du är intresserad av. Folkhögskolan får dock inte ta betalt för lärare och lokaler, för dessa får skolan istället statsbidrag.

Om du ska bo på skolan har du även en internatkostnad. Även den kostnaden kan skilja sig rätt mycket från skola till skola. Hur stor kostnaden är beror även på hur många måltider som ingår.

För att finansiera sin studietid är aktivitetsersättning från Försäkringskassa den vanligaste inkomsten. Aktivitetsersättning är en ersättning som du kan få om du är 19–29 år och har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som gör att du inte kan arbeta under minst ett år. Det finns även ”aktivitetsersättning vid förlängd skolgång” som man kan få om man behöver längre tid på dig att bli klar med skolan på grund av en funktionsnedsättning.

På Försäkringskassans webbplats finns mer information om aktivitetsersättning och sjukersättning. Det är viktigt att man samråder om detta med sin handläggare på Försäkringskassan innan man börjar studera. Man kan också söka studiemedel via CSN.

Frågorna har besvarats av Eric Sandström, Valjevikens folkhögskola, i december 2020.

 

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *