Budget 2025: Besparingschock för LSS i Stockholm

Regeringens låga statsbidrag slår nu mot LSS-verksamheter och annan funktionshinderomsorg i kommunerna.

– Staten vill tvinga fram neddragningar, säger Alexander Ojanne (S), socialborgarråd i Stockholm.

Video om sparchocken för LSS i Stockholm 2025

Videointervju med Karin Liljeblad, Fremia, den 4 november 2024:

Neddragningar och sämre kvalitet

För många LSS-verksamheter i Stockholm kan det blir personalneddragningar och sänkt kvalitet, menar Karin Liljeblad, branschexpert på arbetsgivarorganisationen Fremia.

– För en del medlemsföretag blir det svårt att klara verksamheten. Oseriösa aktörer är kanske beredda att slira på villkor och regler, men idéburna aktörer vill göra rätt, och då måste politikerna ge dem långsiktiga förutsättningar, säger Karin Liljeblad.

Ersättning inom LSS höjs en procent

Det i i slutet av oktober det blev känt att utförare av bland annat daglig verksamhet och LSS-boende endast får en (1) procent höjd ersättning 2025, trots att lönekostnader väntas öka med 3–4 procent.

I finansborgarrrådet Karin Wanngårds (S) budgetförslag anges en procent uppräkning för barn- och vuxenboende, daglig verksamhet, korttidsboende och korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år. Förutom LSS-verksamheter drabbas även hemtjänst och dagverksamhet för äldre av den låga enprocentuppräkningen.

”Denna utarmning och nedprioritering av LSS-området drabbar verksamheterna hårt”, skriver organisationen Pulss, Privata utförare av LSS, i ett uttalande. ”Detta är inget annat än en dold besparing som ytterst drabbar målgruppen inom LSS.”

Under perioden 2022-2025 kommer Stockholms stad att ha gjort reala besparingar motsvarande 8 procent på målgruppen, personer med funktionsnedsättningar, bedömer Pulss. Organisationen kräver att staden istället räknar upp ersättningarna med omsorgsprisindex, som tas fram av SKR, Sveriges kommuner och regioner, i samarbete med Vårdföretagarna och Sobona.

Arbetsgivarorganisationen Fremia och Famna protesterar i en skrivelse till kommunstyrelsen i Stockholm.

Fremia ifrågasätter att Stockholms stad använder omsorgsprisindex för äldreboenden, men inte för LSS-verksamheter. För 2025 innebär detta, enligt Fremia, en uppräkning av ersättningsnivåerna med fem procent för äldreboenden. Enligt SKR finns dock ingen uppräkning av omsorgsprisindex för 2025 ännu, och detta väntas dröja till december 2024.

Låga statsbidrag = ökade besparingar?

Många har räknat med ökade kommunala besparingar inom LSS och andra funktionshinderstöd under 2025, för att statsbidragen inte är tillräckliga för att upprätthålla kvaliteten.

Regeringens budgetproposition för 2025 innehåller inget specifikt om statsbidrag till kommunernas verksamheter inom funktionshinderområdet. Socialdemokraternas skuggbudget ger 6 miljarder mer än regeringen i generella statsbidrag till kommunerna. Miljöpartiet föreslår också högre statsbidrag till kommuner. I Vänsterpartiets skuggbudget finns 10 miljarder mer än regeringens förslag på statsbidrag till kommuner.

Redan våren 2024 slog Socialstyrelsen larm om ett jätteras för stöden till personer med funktionsnedsättning i kommunerna, och många befarar att den negativa utvecklingen fortsätter.

Sänkta pensionskostnader?

Bakgrunden till den låga uppräkningen, menar den socialdemokratiska ledningen i Stockholm, är de sänkta statsbidragen i regeringens budgetproposition för 2025. Regeringen har motiverat de låga statsbidragen 2025 med att kommunerna får kraftigt sänkta pensionskostnader, som en följd av minskad inflation.

Och det stämmer att kommunernas egen verksamhet får lägre pensionskostnader 2025, men de privata utförarna som Stockholm anlitar inom LSS får oftast ingen lättnad vad gäller pensionskostnaderna. Pensionskostnaderna ser olika ut beroende på vilka tjänstepensionsavtal arbetsgivare har.

Karin Liljeblad, som är branschexpert på arbetsgivarorganisationen Fremia, säger till HejaOlika att deras och Famnas medlemsföretag inte har sänkta pensionskostnader. Därför blir Stockholms en-procent-uppräkning ohållbar för Fremias och Famnas medlemmar.

LÄS ÄVEN:
HejaOlikas guide till Sveriges budget för 2025

S i Stockholm försvarar budgetens låga uppräkning

Socialborgarrådet i Stockholm, Alexander Ojanne, menar dock att staden har gjort en kraftansträngning för att höja med en procent. Den föregående uppräkningen blev 3,7  procent.

Den låga uppräkningen till utförarna kommer väl att leda till sämre kvalitet och trygghet i verksamheterna?
– Trots att vi inte fått någon ökat statsbidrag lyckas vi ändå få till en uppräkning med en procent, säger Alexander Ojanne.

– Det kommer nog att påverka olika, från aktör till aktör. Det är klart att man har hyreshöjningar och löneökningar. I grund och botten handlar det om att vi inte får någon uppräkning alls av statsbidragen, och då tvingas vi försöka fixa det lokalt.

Äldreomsorgen räknas upp med omsorgsprisindex, 5 procent 2024. Varför får utförarna inom äldreomsorg mer än utförarna inom LSS?
– I år ser omsorgsprisindex bättre ut. Det kan slå på olika sätt, olika år, beroende på om man följer omsorgsprisindex eller PKV [Prisindex för kommunal verksamhet].

LSS får betydligt sämre uppräkning både 2024 och 2025…
– Ja, men äldreomsorgen är inte mitt bord, så jag kan inte historiken där, och varför man följer omsorgsprisindex.

Ni har fått ett protestbrev från Fremia och Famna, arbetsgivarorganisationer för idéburna och kooperativa företag. Kommer ni att gå dem till mötes på något sätt?
– Vi kollar på deras brev just nu och kommer att svara. Vi måste analysera det som de skrivit, och gå igenom deras uträkningar, och rimligheten i det hela. Men det är tuffa ekonomiska tider nu.

Uppdatering: Den 30 oktober fick Fremia svar på skrivelsen. ”Regeringen har igen svikit kommunerna genom en budget med noll procents uppräkning av de generella statsbidragen vilket än en gång inte lever upp till de behov som finns i staden. Med anledning av detta valde vi att höja skatten för nästa år. Tack vare den höjningen har vi utrymme att höja schablonen med en procent för funktionshinderområdet. Vi är väl medvetna om att detta är en stram uppräkning och hoppas att vi kommer kunna prioritera funktionshinderområdet vid kommande budget”, skriver Alexander Ojanne i svaret.

Hur kom ni fram till just en procent höjning för 2025, räknar ni med att utförare ska effektivisera?
– Nej, vi lyckades få till en procent för att vi faktiskt höjer skatten [kommunalskatten föreslås höjas med 24 öre till 18,22 kronor 2025]. För att få någon sorts satsning, och inte neddragningar på välfärden, var vi tvungna att gå fram med en skattehöjning. Det är konsekvensen av att staten väljer att sänka skatten för de rikaste istället för att ge pengar till välfärden. Vi är glada att vi trots ekonomiskt tuffa tider har fått till den här procenten, för den var inte heller självklar.

De snåla statsbidragen är problemet?
– Absolut, och det har varit grundproblemet under hela mandatperioden. Vi har fått betydligt mindre än vad som behövs, bara för att upprätthålla befintlig nivå. Vi har hela tiden behövt göra omprioriteringar eller höja skatten. Jag kan inte tolka det som annat än en ideologiskt motiverad handling från staten att tvinga fram neddragningar.

Men låga statsbidrag förklarar ju inte varför Stockholm räknar upp ersättningen inom äldreomsorgen så mycket mer än inom LSS?
– Nej, men äldreomsorgen är inte mitt bord, utan det ligger hos äldreomsorgsnämnnden så jag vet inte varför man har en annan uppräkning.

”Osannolikt att budgetförslaget ändras”

Går det att ändra liggande budgetförslag, så att det blir en högre uppräkning?
– Budgetförslaget kommer att tas i kommunfullmäktige i november, och det är ytterst osannolikt att det skulle bli några ändringar eftersom den är framförhandlad av majoriteten.

Så de som berörs av LSS-verksamheterna får räkna med att kvaliteten försämras under 2025?
– Det beror på vilken verksamhet man är i, och det påverkas av en massa olika faktorer.

Inom daglig verksamhet och LSS-boende finns väl inte så mycket effektiviseringar att göra för att spara kostnader?
– För de verksamheter som har de inflationsstyrda pensionsavtalen blir uppräkningen fördelaktig, och det är så regeringen har motiverat de låga statsbidragen till kommunerna.

Om man ser till Famnas och Fremias medlemmar så har de inte sådana pensionsavtal, och har allts inte så mycket att hoppas på i Stockholms budget?
– Vi måste analysera deras uträkningar och det kan ju hända att vi har något vi kan lugna dem med, säger Alexander Ojanne.

Idéburna slås ut av oseriösa?

Fremia kräver att ersättningen räknas upp i enlighet med omsorgsprisindex, vilket för 2024 är 5 procent.

– Vi behöver påtala för politikerna att detta får konsekvenser för verksamheternas kvalitet. För en del medlemsföretag blir det svårt att klara verksamheten. Oseriösa aktörer är kanske beredda att slira på villkor och regler, men idéburna aktörer vill göra rätt, och då måste politikerna ge dem långsiktiga förutsättningar, säger Karin Liljeblad, Fremia.

Kommer det att bli akut kris för verksamheterna?
– Det kan det bli för vissa, eftersom även de senaste åren har varit tuffa. Pengar till löneökningarna nästa år måste tas någonstans ifrån. Om man inte kan använda besparingar sedan tidigare, kan det bli nödvändigt att säga upp personal. Att göra andra neddragningar eller besparingar är inte lätt, eftersom deras största kostnader är lönerna till medarbetarna.

Redan i Fremias medlemsbarometer i våras var det vissa medlemmar som uppgav att man hade svårt att få verksamheten att gå runt.

– Man nästan betalar för att driva verksamhet åt det offenliga. Det finns en gräns, men den är olika för olika medlemmar, beroende på hur mycket eget kapital de har att luta sig mot.

Finansborgarrådet bjöds in av Fremia till en paneldiskussion om ersättningen, men hon tackade nej.

– Det var med kort varsel, och jag kan förstå att politiker är upptagna, men det här är en otroligt viktig fråga för våra medlemmar.

Det är inte första gången som ersättningen har urholkats genom en låg uppräkning. Varje gång har ett antal verksamheter hamnat i kris.

– Det har blivit en ackumulerad effekt. Många vill inte stöta sig med sin uppdragsgivare, och därför är det viktigt att organisationer som Fremia och Famna står upp för dem. Det kan vara mycket tuffare för en liten verksamhet att prata om det. Man vill heller inte oroa medarbetare innan man vet hur det slår ekonomiskt.

Hur ser ut i andra kommuner?
– Vi skulle behöva få en kartläggning av hur kommunerna använder index för uppräkningar. Det finns ingen överblick på det idag, säger Karin Liljeblad.

Olika index

Omsorgsprisindex, som delar av äldreomsorgen i Stockholm följer, tas fram i samverkan mellan SKR och utförarnas organisationer.

Den 1-procentiga uppräkningen för LSS har Stockholm bestämt utifrån PKV, Prisindex för kommunalverksamhet, vilket också tas fram av SKR.

Karin Liljeblad på Fremia anser dock att omsorgsprisindex bör användas, istället för det relativt okända PKV-indexet.

Mera fakta om LSS-insatser i Stockholm

• 8 132 personer fick insatser på grund av funktionsnedsättning under 2023, varav 4 874 enligt LSS, 2 514 enligt SoL (socialtjänstlagen) samt 744 enligt både LSS och SoL. Det var en ökning med 186 personer från föregående år. (Källa: Socialtjänstrapporten 2023.)
• De som har både LSS- och SoL-insatser har ofta dels boendestöd enligt SoL, dels daglig verksamhet enligt LSS.
• Antalet personer med beslut om assistansersättning från Försäkringskassan var totalt 1 053 personer i december 2023, vilket var en minskning med en person jämfört med föregående år.
• 3144 personer hade daglig verksamhet enligt LSS 2023.
• 1754 personer hade bostad enligt LSS 2023.
• Stockholms stad 220 olika dagliga verksamheter, varav cirka 170 drivs av privata utförare, enligt Stockholms webbplats.
• Staden har 162 gruppbostäder för vuxna enligt LSS, varav knappt 50 har privata utförare enligt Stockholms webbplats.
• Det finns 3 gruppbostäder för barn, varav 2 har privata utförare enligt webbplatsen.
• Stockholm har ett särskilt program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning som gäller för 2024–2029. Programmet beslutades av kommunfullmäktige den 19 febuari 2024.
• Stockholm har en ovanligt låg andel personer med insatser enligt LSS; endast 0,56 procent jämfört med 0,75 procent för hela riket 2023. (Källa: Kolada)