Guide: Vad innebär budgeten för funktionsrätt 2025?
Vad innebär regeringens budgetproposition för funktionshinderfrågorna 2025? Och hur skiljer sig regeringens planer från oppositionens skuggbudgetar?
Efter en störtflod av pressmeddelanden om ”satsningar” och ”tillskott” finns nu hela budgetpropositionen för 2025 publicerad, liksom övriga partiers skuggbudgetar.
Här nedan sammanfattar HejaOlika det viktigaste planerna för 2025 inom funktionshinderpolitiken. Här får du också tips på artiklar med fördjupning.
Saknar du något i sammanställningen? Mejla oss i så fall på info@faktapress.se
Svårt att hitta i listan? Använd sökrutan!
Budgetpropositionen för 2025 i korthet – jämförd med oppositionens förslag
| OMRÅDE | REGERINGENS FÖRSLAG | HEJAOLIKAS KOMMENTAR | OPPOSITIONENS FÖRSLAG | LÄS MER |
|---|---|---|---|---|
| Anhörigstöd (2026) | Ingen förändring 2025, men regeringen flaggar för en satsning 2026. | En utredning presenterade i augusti förslag om stärkt stöd till anhöriga. Regeringen vill förverkliga detta från 2026. | 50 000 funkisföräldrar och anhöriga får ny rätt till kontaktperson | |
| Arbetsmarknadsstöd | Regeringen minskar anslaget till arbetsmarknadspolitiska program och insatser, från 7158 mkr 2024 till 6995 mkr 2025. | Bland annat minskas förstärkt stöd till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden med 69 mkr 2025. Anslaget beräknas minska med 148 mkr 2026 och med 228 mkr från 2027. | S föreslår minskat anslag (2 mdr) för nystartsjobb och etableringsjobb men ökar arbetsmarknadspolitiska program och insatser med 2,45 mdr. S ger även 0,3 mdr mer till Arbetsförmedlingens förvaltning. | |
| Assistansersättning | Timbeloppet höjs med 3 %, och blir därmed 342,60 kronor, en höjning med 10 kronor jämfört med 2024. Beräknas kosta 390 miljoner 2025. Regeringen ska även undersöka om beloppet kan indexeras. | Timschablonen för personlig assistans höjs med 3 procent, och nu påbörjas även ett arbete med indexering. | S: Samma som regeringen. MP föreslår höjning med 6% istället för 3%. V ökar anslaget med 91 mkr per år, och vill höja med 3,7%. | Besked om 2025: Assistansersättning höjs 3 %, föräldraavdrag halveras Läs även: Indexering får beröm, men 3% räcker inte |
| Att leva på / hushållens köpkraft | Regeringen utlovar ökad köpkraft för ”alla hushåll” 2025. | För personer med sjuk- och aktivitetsersättning kan det dock bli mindre att leva på 2025, enligt beräkningar från Swedbank – och därtill höjd funkisskatt (se ovan). | S förslag innebär 240 kronor extra per månad för personer sjuk- och aktivitetsersättning.MP vill höja nivåerna på sjuk- och aktivitetsersättning med 2 mdr extra. Garantinivåerna föreslås höjas med 1000 kr per månad. Funkisskatten ska tas bort helt. V föreslår höjda nivåer för sjuk- och aktivitetsersättning, sjukpenning med mera. | Nyhetsartikel: Hur påverkas den disponibla inkomsten 2025? |
| Barns rättigheter: Ny försöksverksamhet med oberoende barnombud | Regeringen initierar en försöksverksamhet med oberoende barnombud som arbetar på enskilda barns uppdrag. I budgeten avsäätts 20 miljoner kronor per år 2025–2028 (till anslaget 5:2 Barnets rättigheter). Medel fördelas genom statsbidrag till ideella föreningar. | Regeringen motiverar förslaget så här: För att kunna utkräva sina rättigheter behöver även barn ha kännedom om sina rättigheter och kunskap om vart de ska vända sig när de behöver stöd eller vill klaga på rättighetskränkningar. Initiativ ska därför särskilt bidra till att barn ges möjlighet till delaktighet och att myndigheter och deras verksamheter ska vara tillgängliga och anpassade för barn. Regeringen anser att arbetet med barns möjligheter till delaktighet och inflytande måste fortsätta. Det finns behov av en fristående aktör som ger stöd till barn med omfattande behov av stöd och hjälp och som saknar tillräckligt stöd från sina vårdnadshavare eller andra vuxna (se Förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen, SOU 2023:40). | Utredningen Förbättrade möjligheter för barn att utkräva sina rättigheter enligt barnkonventionen SOU 2023:40 Funktionsrätt Sveriges remissvar på utredningen | |
| Bidrag och ersättningar | Inga särskilda satsningar. Många bidrag och ersättningar höjs automatiskt med 2,6% som prisbasbeloppet. | Många ersättningar höjs med 2,6 procent 2025, i takt med prisbasbeloppet och konsumentprisindex. Matpriserna har dock stigit mycket mer i pris, vilket urholkar köpkraften för dessa grupper. | S har inte heller något förslag.V föreslår höjda nivåer för sjuk- och aktivitetsersättning, sjukpenning med mera, för 16 mdr. C föreslår minskning med 760 mkr för bland annat sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning. | Allt om ersättningar och bidrag 2025 |
| Bidragsreform | Regeringen har flaggat för en bidragsreform som väntas ha ett bidragstak. Detta kommer inom kort sa finansministern i radions lördagsintervju den 21 september. | Utredningen om drivkrafter och möjligheter i försörjningsstödet (S 2022:16) ska redovisas senast 1 december 2024. | ”Bidragstak och jobbskatteavdrag fel fokus för Sveriges finanser” | |
| Bostadstillägg för personer med sjuk- och aktivitetsersättning | Inga förslag från regeringen. | Bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning har inte höjts på flera år, trots kraftiga hyreshöjningar. Ingen höjning sker heller 2025.Det finns heller inga förslag om att förbättra möjligheterna till ekonomisk buffert eller sparande för personer med funktionsnedsättning. Nuvarande system innebär att arv, gåvor, försäkringsersättningar eller andra ekonomiska tillskott leder till sänkt bostadstillägg, samtidigt som avgifter för god man, omsorg etc höjs. I praktiken konfiskeras arv etcetera av stat och kommun genom minskade ersättningar och höjda avgifter.En statlig utredning har föreslagit en ny merkostnadsersättning för personer som har LSS-boende, men utredningen har inte lett till några initiativ från regeringen. S har tidigare sagt att man vill genomföra utredningens förslag. | S har inte heller något förslag om bostadstillägg för de som har sjuk- och aktivitetsersättning. Däremot föreslår S en höjning med 200 kr per månad i bostadstillägg till äldre. | |
| BUP, barn- och ungdomspsykiatrin | Ökad tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatrin (+470 miljoner kronor). Sammanlagt 1 miljard kronor per år de kommande tre åren för att korta köerna till BUP. Stärkt och utvecklat suicidpreventivt arbete (400 miljoner kronor). Primärvårdsnivåns arbete med psykisk hälsa (500 miljoner kronor) | Regeringens pressmeddelande | ||
| Fritidskort | Planeras införas under 2025. | S vill spara in 0,8 mdr. MP vill hellre stödja civilsamhällets verksamhet, samt avsätta 100 mkr till ett särskilt cykelstöd för personer med funktionsnedsättning. | Nytt fritidskort har brister för barn med funktionsnedsättning | |
| Folkhögskolorna | Regeringen ökar det särskilda utbildningsstödet, som ska underlätta studier på folkhögskola för personer med funktionsnedsättning, med 25 miljoner kronor 2025 | Statsbidragen till folkhögskolor med många elever med funktionsnedsättning har successivt försämrats. Nu utlovas 25 mkr extra i särskilt utbildningsstöd 2025. Lika oväntat som välkommet”, säger Daniel Unnerbäck, Valjevikens folkhögskola. | S föreslår höjt statsbidrag till folkhögskolor mned 75 mkr mer än regeringen, och till studieförbunden 350 mkr mer. V föreslår 380 mkr mer till folkhögskolor och 350 mkr mer till studieförbund. | Folkhögskolor kämpar för elever med funktionsnedsättning |
| Funkisskatten (den högre skatt som betalas av personer med sjuk- och aktivitetsersättning) | Regeringen ökar jobbskatteavdraget, och tar även bort avtrappningen för de som har allra högst inkomster. | Personer med sjuk- och aktivitetsersättning får inte del av det nya jobbskatteavdraget. En av de fattigaste grupperna, som inte kan arbeta, får betala extra hög skatt. Däremot kompenseras ålderspensionärer genom sänkt skatt. Jobbskatteavdraget kostar staten 11 miljarder 2025. Höginkomsttagare tilldelas ytterligare 4,71 miljarder kr genom att avtrappningen av jobbskatteavdraget tas bort. | S satsar 290 mkr på minskad funkisskatt. Det motsvarar 240 kr per månad för de som har sjuk- och aktivitetsersättning. (Men ytterligare 150 mkr behövs för att ta bort funkisskatten helt.) MP vill ta bort funkisskatten i sin helhet. V vill också ta bort funkisskatten. | ”Stötande att höja funkisskatten ännu en gång 2025” Läs även: S vill stoppa funkisskatten: 240 kronor extra per månad |
| Funktionshinderpolitikens mål | Inga förslag från regeringen. | Regeringen skriver att den ”samlade bedömning av måluppfyllelsen när det gäller det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att levnadsförhållandena för personer med funktionsnedsättning totalt sett är sämre än för övriga befolkningen även om förhållandena skiljer sig åt beroende på kön, ålder och mellan olika grupper av personer med funktionsnedsättning.” | ||
| Färdtjänst | Inga förslag från regeringen. | Många nekas färdjtänst, och myndigheten Trafikanalys har föreslagit förstärkningar, men hittills inga initiativ från regeringen. | Många nekas färdtjänst – så kan rättigheterna återställas | |
| Försäkringskassans service | Regeringen ger Försäkringskassan ett tillskott på 820 mkr 2025, 801 mkr 2026 och 726 mkr 2027 till ”förkortade handläggningstider, bättre tillgänglighet i telefon och ett stärkt arbete för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott”. Pengarna ska även räcka till reformerat stöd för återgång i arbete, en särskild satsning mot bidragsbrott och felaktiga utbetalningar inom föräldraförsäkringen samt stärkt civilt försvar. | Försäkringskassan har hotat med växande köer, sämre service och andra försämringar om inte anslagen höjs. Regeringen har delvis tillmötesgått kraven. Facket ST anser dock att budgetpropositionen är en svältkur. | S har inget eget förslag. | Nyhetsartikel: Ska Försäkringskassan krympas? |
| Föräldraavdraget inom personlig assistans | En halvering av föräldraavdragsschablonen för att stärka rätten till personlig assistans för barn. Statens kostnad beräknas till 95 miljoner 2025 och därefter 190 miljoner per år. | Föräldraavdraget inom personlig assistans halveras 2025, för att fler barn ska kunna få assistans. | S har inget eget förslag. C vill nollställa föräldraavdraget. | Ny möjlighet till assistans – sök igen för ditt barn! |
| Habiliteringsersättning | Regeringens tycks vilja fortsätta dela ut statsbidrag till habiliteringsersättning för personer i daglig verksamhet. Det står inte i klartext i budgetpropositionen, men statsbidraget nämns i alla fall, vilket tyder på att det finns kvar 2025. | Nyhetsartikel: Vad gör din kommun med gratispengarna till hab-ersättningen? | ||
| Hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar | Regeringen minskar anslagen med 23 miljoner kronor 2025, och aviserar ytterligare minskning 2026–2027 | S har inget eget förslag. | HIV-Sverige kommenterar minskningen | |
| Huvudmannaskapet för personlig assistans | Regeringen ”avser att under mandatperioden introducera åtgärder med målsättningen om ett statligt huvudmannaskap för den personliga assistansen. Regeringen avser samtidigt att vidta åtgärder för att förhindra en oskälig kostnadsutveckling, välfärdsbrottslighet och felaktiga utbetalningar inom ersättningen.” | Regeringen avsätter inga medel till det förstatligande av assistans som Tidöavtalet utlovar, men flaggar ändå för att åtgärder kommer under mandatperioden. Däremot sägs inget om behovsbedömningarna för personlig assistans, något som funktionsrättsrörelsen kräver ses över före ett förstatligande. | Detta säger budgeten om huvudmannaskapet för assistans | |
| IVO:s tillsyn av verksamheter inom LSS och socialtjänst | Budgetpropositionen anger kort och gott att regeringen ”går vidare med förslag”. | IVO:s tillsyn inom LSS och socialtjänst ska vässas | ||
| Jämlik hälsa och vård | Inga förslag från regeringen. | Personer med funktionsnedsättning har sämre hälsa, men får trots detta sämre vård. Regeringen gör riktade satsningar på äldre, men det verkar inte bli någon liknande satsning på de som har funktionsnedsättning. Många kommuner (och SKR) har hoppats på en breddning av ”äldreomsorgslyftet” till funktionshinderområdet, men inget sådant föreslås i budgeten. | ||
| Kompetenscentrum för autism och IF | Socialstyrelsen får 7 miljoner kr för att förverkliga förslaget om kompetenscentrum för autism och IF. | Mycket glädjande – startskott för kompetenscentrum | ||
| Ledsagning | Regeringen betonar att ledsagning är ett viktigt stöd, men presenterar inga åtgärder i budgeten. | Ledsagning har minskat dramatiskt för många grupper. Socialstyrelsen har föreslagit en lagändring, men trots ett tillkännagivande från riksdagen avsätter regeringen inget för detta i budgeten. I budgetpropositionen nämns ledsagning som ett område för förbättring, men inget konkret föreslås. | Haveri för ledsagning Läs även om riksdagens tillkännagivande: Rädda ledsagning och assistansersättning | |
| LSS & andra funktionshinderstöd | Inga förslag från regeringen om att stärka LSS- och andra funktionshinderstöd. | ”Vi har LSS och assistans på vår radar”, sa finansministern till HejaOlika den 22 augusti 2924, men budgetpropostionen innehåller inga riktade satsningar på LSS. Det betyder att många kommuner fortsätter att spara och försämra funktionshinderservicen 2025. | S satsar 6 miljarder mer än regeringen i generella statsbidrag till kommunerna. MP föreslår också högre statsbidrag till kommuner. V satsar 10 mdr mer än regeringen på statsbidrag till kommuner. | Socialstyrelsens lägesrapport: Jätteras för stödet till personer med funktionsnedsättning |
| LSS-boende, personalens kompetens | Inga specifika åtgärder presenteras, men regeringen lyfter att Socialstyrelsen har initierat ett arbete med att årligen följa upp personalens kompetens i LSS-boende. Regeringen skriver att ”Socialstyrelsens arbete med att följa upp personalens kunskap och kompetens bör kunna bidra till måluppfyllelsen men det finns fortsatta utmaningar när det gäller förekomsten av tvångs- och begränsningsåtgärder på LSS-boenden. Socialstyrelsens undersökningar som att fortbildningsinsatser i bemötande och alternativ kommunikation och att kompetensplaner finns för personal är positivt men man behöver nå fler.” | Funktionsrättsrörelsen, Socialstyrelsen coh IVO har larmat om missförhållanden i LSS-bostäder, vilket ofta beror på brister i kompetens hos personal. | Läs mer i budgeten, utgiftsområde 9, sidan 168. | |
| Läkemedel, högkostnadsskydd | Regeringen planerar att dra ned på läkemedelssubventionerna, och höjer taket för högkostnadsskyddet. Regeringen beräknar att förslaget medför en nedjustering av läkemedelsförmånen på 540 miljoner 2025, 2160 miljoner 2026 och 2700 miljoner 2027. Ikraftträdande förväntas vara 1 juli 2025, och fullt genomslag 2027. | Dagens högkostnadsskydd ger rabatterat pris efter att patienten betalat 1425 kronor för receptbelagda läkemedel. Från 2850 kronor per år täcker högkostnadsskyddet hela kostnaden. Kostnadstaket för egenavgifter höjs med 2,6% i januari 2025, och ytterligare 31% i juli 2025, enligt regeringens förslag. | V vill höja bidragen till läkemedelsförmånerna. | Läs mer om högkostnadsskyddet för läkemedel 2025 |
| Lönebidragen | Inga förslag från regeringen. | Lönebidragen har urholkats kraftigt eftersom lönebidragstaket inte höjts sedan 2017, samtidigt som löner ökat med cirka 20 procent. Regeringen gör dock ingen satsning 2025. Den försämrade kostnadstäckningen försvårar för personer med funktionsnedfsättning på arbetsmarknaden. | S har inget eget förslag. MP säger nej till försämrat högkostnadsskydd, och avsätter 540 mkr.V satsar 400 mkr mer på lönebidrag och Samhall. | |
| Parasport | Inga förslag från regeringen. | Parasporten har fortfarande inte återhämtat sig efter pandemin, trots att idrottsrörelsen i stort har gjort det. Regeringen har dock inga satsningar aktuella inför 2025. | S föreslår 100 miljoner kronor till barn och unga inom parasporten. MP föreslår 20 mkr extra till parasport. V satsar 175 mkr extra på parasport. C satsar 50 mkr extra på jämlik idrott och parasport. | Nyhetsartikel om krisen för parasport och ministerns kommentar |
| Regionernas hälso- och sjukvård | Regeringen utlovar ”fortsatta förstärkningar av hälso- och sjukvården i regionerna”. | Regeringens utlovade ”förstärkning” till vården, innebär i praktiken lägre statsbidrag. SKR bedömer att de generella statsbidragen minskar med 4 miljarder 2025 jämfört med 2024. | V föreslår 10 mdr mer i generella statsbidrag till regionerna. MP föreslår också högre statsbidrag till kommuner. | SKR: Budgeten leder till fortsatta neddragningar Läs även: Regeringen: Miljardtillskott till vården |
| Rehabilitering, habilitering & hjälpmedel | Inga förslag från regeringen. | Kommer regeringen att genomföra det förslag om nationella riktlinjer för rehabilitering och hjälpmedel som Socialstyrelsen presenterat? Förslag om rätt till fritidshjälpmedel väntar också på att förverkligas. | Problem inom hjälpmedel och rehabilitering ännu olösta Läs även: Statlig rapport: Lagstifta om rätt till fritidshjälpmedel | |
| Sjukersättning för flyktingar | Regeln om tillgodoräknande av hemlandstid för sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning tas bort, föreslås av regeringen. ”En person som vid ankomsten till Sverige fått flyktingstatus tillgodoräknas bosättningstid i ett tidigare hemland som försäkringstid för sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning. Denna regel ger upphov till orättvisa skillnader i grundskyddet för olika grupper.” | Ny flyktingar kommer inte längre att beviljas garantinivå i sjuk- eller aktivitetsersättning. | Flyktingar förlorar rätt till hemlandstidsregel i sjuk- och aktivitetsersättning | |
| Sjukpenning | En utredning har föreslagit att reglerna för sjukpenning ska bli hårdare igen. En bortre tidsgräns föreslås återinföras. Förslagen tycks nu vara stoppade. | V föreslår höjda nivåer för sjukpenningen. | Försämringar av sjukförsäkringen stoppas | |
| Skolans uppföljning av elever med funktionsnedsättning | Bättre uppföljning av barn och elever med funktionsnedsättning. Det finns i dag för lite kunskap om hur det går i förskolan och skolan för barn och elever med funktionsnedsättning, vilket gör det svårt att utvärdera de insatser de får. Det finns även ett behov av att kunna följa dessa barns och elevers kunskapsutveckling. Ett utvecklat uppföljningssystem kan ge bättre förutsättningar för uppföljning samt för beslut inom funktionshinderområdet som bättre återspeglar de verkliga förhållandena för barn och elever med funktionsnedsättningar. För ett utvecklat uppföljningssystem för barn och elever med funktionsnedsättning ökas anslaget med 1 mkr 2025. Från och med 2026 beräknas anslaget öka med 2 mkr. | Förslaget om förbättrad uppföljning är hämtat från Magnus Tidemans utredning Uppföljning för utveckling – ett hållbart system för samlad kunskap om villkoren för barn och elever med funktionsnedsättning i förskola och skola (SOU 2023:95). | HejaOlikas artikel om Magnus Tidemans utredning: Magnus Tideman: Oerhört viktigt att synliggöra elever med funktionsnedsättning | |
| Starta eget vid funktionsnedsättning | Arbetsmarknadsstöd. Regering vill göra det enklare att starta egen näringsverksamhet för person med funktionsnedsättning. Processen ska förenklas genom att det speciella startbidrag för denna målgrupp avskaffas. Istället förlängs stödtiden för dessa personer för inom ordinarie stöd till start av näringsverksamhet. Förändringen beräknas vara kostnadsneutral”. | Nyhetsartikel | ||
| Statsbidrag till funktionsrätts-organisationer | Statsbidragen höjs med cirka 10% eller 20 miljoner kronor årligen för 2025–2027. | Statsbidragen till funktionsrättsrörelsen höjs äntligen efter många år av urholkat stöd. Höjningen är dock mycket mindre än de senaste årens kostnadsökningar. Den 10-procentiga höjning gäller för tre år, och riskerar att ätas upp av inflationen. | S har samma förslag som regeringen. MP föreslår ytterligare 10 mkr. | Nyhetsartikel om höjda statsbidrag |
| Tandvård | Regeringen planerar att försämra tandvården för unga 2025 – samtidigt som man flaggar för stärkt tandvård för äldre, men inte förrän 2026. | S lovar i sin budgetmotion avsätta 576 mkr för att unga ska få behålla tandvården som idag. | S-budgeten avsätter 576 mkr för att unga fortsatt ska ha råd att gå till tandläkaren. MP säger också nej till sämre tandvårdsregler för unga. V vill jämställa tandvårdens högkostnadsskydd med sjukvårdens. | Funktionsrätt Sveriges debattartikel |
| Termen ”nedsatt arbetsförmåga” | Regeringen fortsätter använda termen ”nedsatt arbetsförmåga” trots att Arbetsförmedlingen föreslagit att begreppet avskaffas. | Nadja Awad (V) är kritisk och säger: ”Det är mycket anmärkningsvärt att regeringen väljer att behålla termen, trots funktionsrättsrörelsens kritik och Arbetsförmedlingens förslag. Termen borde avskaffas.” | Regeringen behåller ”föräldrat och kränkande” begrepp Arbetsförmedlingens förslag 2018: Historisk seger: Aldrig mer ”nedsatt arbetsförmåga” | |
| Tolkning vid syn- eller hörselnedsättning | Arbetsmarknadsstöd. Regeringen anser också att personer med syn- eller hörselnedsättning behöver inkluderas i arbetslivet i större utsträckning än idag. I budgetpropositionen för 2025 avsätts 30 miljoner kronor för det förstärkta stödet, samtidigt som Arbetsförmedlingen får 3 miljoner kronor 2025 för genomförandet. | Det verkar som att denna satsning finansieras genom att ta bort 33 mkr från Samhalls anslag. Så tolkar vi tabell 3.28 i budgetpropositionens utgiftsområde 14 (arbetsmarknad). Inga nya pengar alltså. | Nyhetsartikel | |
| Tolktjänsten | ”Regeringen avser att vidta åtgärder för att förbättra tolktjänsten för personer med dövhet, hörselskada och dövblindhet. Regionerna tillförs därför 41 miljoner kronor per år för att utöka samordningen av tolktjänsten som aviserades i budgetpropositionen för 2024. Vidare avser regeringen att avsätta 5 miljoner kronor för inrättandet av en nationell funktion för tolktjänsten i enlighet med förslag från tolktjänstutredningen.” | Förslagen bygger på 2020 års tolktjänstutredning (S 2020:11) och betänkandet Handlingsplan för en långsiktig utveckling av tolktjänsten för döva, hörselskadade och personer med dövblindhet. |
Här finns skuggbudgetarna
Socialdemokraternas budgetmotion finns här.
Miljöpartiets budgetmotion finns här.
Vänsterpartiets budgetmotion finns här.
Centerpartiets budgetmotion finns här.
(Och här finns regeringens budgetproposition.)
[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]
Fler artiklar om budgetpropositionen för 2025:
- HejaOlikas stora guide till Sveriges budget 2025. Vi sammanfattar det viktigaste kring vad regeringen gör, och inte gör, inom funktionsrättsområdet budgetåret 2025. Budgetproppen jämförs med oppositionens budgetmotioner. Här får du också tips på artiklar med fördjupning.
- Mikael Damberg (S): Är det rimligt att bara Sverige har funkisskatt? Videointervju med S ekonomisk-politiska talesperson.
- Regeringen jackar upp funkisskatten en fjärde gång. Regeringen och Sverigedemokraterna utökar jobbskatteavdraget med 11 miljarder kronor 2025. Än en gång undantas personer med sjuk- och aktivitetsersättning från skattesänkningarna. Bakgrund, tabeller och kommentarer.
- Webbinarium om budgetpropositionen – se det i efterhand här! Medverkande är Anna Barsk Holmbom, Anna Thomsson (SKR), Nicklas Mårtensson (Funktionsrätt Sverige), Åsa Strahlemo (DHR), Anders Lago (FUB), Sophie Karlsson (IfA, Intressegruppen för assistansberättigade), Cecilia Blanck (Fremia och Riksföreningen JAG) och Patrik Silverudd (Vårdföretagarna).
- Kommentarer till budgeten: Indexering får beröm, men ”tre procent räcker inte” Vad säger experter, politiker och personer med funktionsnedsättning om budgetpropositionen för 2025?
- Intervju med finansministern: Vi har LSS och assistans på vår radar. HejaOlika mötte Elisabeth Svantesson vid ett pressmöte på Harpsund den 4 september.
- Så ska chansen till jobb förbättras 2025 (16 sept)
- Liten lättnad för folkhögskolor med elever med funktionsnedsättning (16 sept)
- Bortsorterade? Nödrop om assistans når inte finansministern
- 50 000 funkisföräldrar och anhöriga får rätt till kontaktperson från 2026
Slutligt beslut om budgetpropositionen tas av riksdagen under december månad.
Läs mer om budgeten i nedanstående artiklar.
Se webbinariet om budgetpropositionen i efterhand
Samtalet leds av Anna Barsk Holmbom, och i panelen finns Anna Thomsson (SKR), Nicklas Mårtensson (Funktionsrätt Sverige), Åsa Strahlemo (DHR), Anders Lago (FUB), Sophie Karlsson (IfA, Intressegruppen för assistansberättigade), Cecilia Blanck (Fremia och Riksföreningen JAG) och Patrik Silverudd (Vårdföretagarna).
Hållpunkter i videon:
00:00:35 Anna Barsk Holmbom sammanfattar budgeten
00:03:20 Anna Thomsson (SKR, Sveriges Kommuner och Regioner)
00:07:48 Nicklas Mårtensson (Funktionsrätt Sverige) om statsbidrag till funktionsrättsförbund
00:12:10 Parasporten
00:13:22 Ledsagning
00:14:45 Anders Lago (FUB) om funkisskatten, lönebidrag, arbetsträning
00:16:50 Funkisskatten förklaras
00:22:25 Åsa Strahlemo (DHR)
00:23:00 Merkostnadsersättning
00:23:27 Arbetsmarknaden
00:25:00 Utbildning: folkhögskolor, universitet
00:25:50 Varför så stor skillnad i LSS-insatser mellan könen?
00:27:42 Patrik Silverudd (Vårdföretagarna) om assistansersättningen
00:32:14 Åtgärder för att stoppa kriminella
00:35:00 Cecilia Blanck (Fremia och Riksföreningen JAG)
00:40:20 Föräldraavdraget
00:44:10 Sophie Karlsson (IfA, Intressegruppen för assistansberättigade)
00:46:01 ”Inte önskvärda som kunder” när assistansersättningen inte räcker till
00:47:50 Förstatligandet av personlig assistans och översyn av behovsbedömningar
00:50:25 Omprövningar av assistans
00:53:40 Funktionsrättsförbundens oberoende
00:56:00 Anna Barsk Holmbom avslutar
Anders Lago, FUB, om vad budgeten betyder för privatekonomin
Mer om bidrag och ersättningar 2025 och avgifter.
Cecilia Blanck, JAG, om halverat föräldraavdrag inom personlig assistans
Mer om föräldraavdraget och assistans för barn.
Mikael Damberg (S) kommenterar budgeten för 2025
Hur utvecklas kommunernas kostnader för LSS och funktionshinderomsorg 2025?
Hur kommer budgeten att märkas i kommunernas funktionshinderomsorg 2025?
HejaOlika frågade SKR, Sveriges kommuner och regioner, hur man bedömer att resurser och kostnader för LSS & annan funktionshinderomsorg utvecklas.
– Den ekonomiska situationen förbättras i många kommuner under 2025, främst till följd av att pensionskostnaderna, som ökat kraftigt under 2023 och 2024, nu minskar. Förutsättningarna ser olika ut i olika kommuner, dels till följd av utgångsläge och finansiell beredskap, dels till följd av investeringsbehov och utmaningar med kompetensförsörjning. Det gör att det är svårt att ge ett generellt svar på hur det kommer att märkas i praktiken‚ säger Joanna Hägg på Ekonomisk analys inom SKR.
– De bedömningar som SKR gör om den framtida kostnadsutvecklingen för de flesta kommunala verksamheterna, däribland LSS och övrig funktionshinderomsorg, baseras på utvecklingen av demografi samt löner och priser. Vi räknar alltså med kostnaderna ökar något till följd av att befolkningen ökar, och vi räknar med en viss lön- och prisökning. Men vi gör ingen bedömning eller beräkning på eventuellt ändrade ambitionsnivåer eller regelförändringar, säger Joanna Hägg.
Diagrammet nedan visar hur kostnaderna för kommunernas funktionshinderomsorg har utvecklats de senaste åren (2019–2023). Källa: SCB.
När beslutar riksdagen om budgeten för 2025?
Riksdagen fattar beslut om statsbudgeten under december 2024. Här kan du läsa om hela budgetprocessen.
”Vi gör avstamp för höjd ambition inom funktionshinderpolitiken”
Regeringen får skarp kritik för passivitet medan utvecklingen på många sätt går bakåt inom funktionsrättsområdet. Men ansvarig minister låter sig inte nedslås.
– Vi gör avstamp för en högre ambition och kommer med många kraftfulla förslag inom funktionshinderpolitiken, säger Camilla Waltersson Grönvall (M) i HejaOlikas videointervju (se längre ned i artikeln) den 18 september 2024.
Besked om 2025: Assistansersättning höjs 3 %, föräldraavdrag halveras
Den 18 september kom besked om 2025 års höjning av timschablonen inom personlig assistans. Assistansersättningen höjs med 3 procent. I framtiden kan beloppet indexeras.
Samtidigt meddelar regeringen att föräldraavdraget inom personlig assistans halveras, för att fler barn ska få rätt till assistans.
Höjda statsbidrag till funktionsrättsrörelsen
Även statsbidragen till funktionsrättsorganisationer höjs 2025. Uppräkningen blir drygt 10 procent. Det är den första höjningen på flera år.
Funktionsrättsförbunden är hårt pressade av att statsbidragen oavbrutet krympt, bortsett från en mindre förstärkning år 2008. Statsbidraget har ingen årlig uppräkning, så kostnadsökningar för löner, hyra och andra utgifter har urholkat ekonomin.
Videointervjuer från presskonferensen
Camilla Waltersson Grönvall (M), socialtjänstminister
Malin Danielsson (L), funktionsrättspolitisk talesperson
Socialminister Jakob Forssmed (KD) om krisen för parasporten
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) intervjuades på Harpsund den 22 augusti
En högre höjning – men lägre än löneutvecklingen
För assistansersättningen föreslår regeringen i budgetpropositionen att timschablonen räknas upp med 3 procent, från nuvarande 333 kronor per timme till 342,60 kronor per timme under 2025.
Det är en klar förbättring jämfört med de senaste åren. 2024 höjdes timbeloppet med 2,5 procent och året före med 1,5 procent.
Men vare sig assistansanvändare eller anordnare kommer att vara nöjda, eftersom även 3 procent är mindre än löneökningarna.
”I en bransch där mer än 90 procent av kostnaderna utgörs av löner och det inte finns möjlighet till någon produktivitetsökning måste ersättningen utvecklas i takt med de kollektivavtalade löneökningarna. Med löneökningar på hela 7,4 procent 2023–2024 och en uppräkning av schablonen med endast 4 procent [2023–2024] är kvaliteten i hela assistansreformen satt under allvarlig press”, skrev företrädare för bransch och användare i en debattartikel tidigare i år.
Indexering av timbelopp kan bli aktuellt från 2026
Regeringen kommer även att titta på möjligheterna att indexera assistansersättningen. Så sker sedan länge inom kommunal omsorgsverksamhet. Indexering kan möjligen bli aktuellt inför 2026. Det är något som branschen länge har efterlyst.
Diagrammet nedan: Enligt Vårdföretagarnas beräkningar har omsorgsprisindex (OPI) ökat med i genomsnitt 2,7 procent perioden 2013-2024 jämfört med 1,7 procent för assistansersättningen. Diagrammet bygger på Vårdföretagarnas assistansbarometer som i sin tur baseras på uppgifter från Försäkringskassan och SKR, Sveriges kommuner och regioner.
Föräldraavdraget halveras – fler barn ska få assistans
Regeringen tar också ett steg för att fler barn ska kunna få personlig assistans, genom att dra ned föräldraavdraget med hälften.
Föräldraavdraget infördes 2023 med syftet att fler barn skulle få rätt till assistans. Det blev dock ett misslyckande, och i många fall har det blivit svårare för barn att få assistans. (Läs mer om assistans för barn och föräldraavdraget.)
Funktionsrättsförbund och oppositionspolitiker har krävt åtgärder ända sedan våren 2023, men regeringen har skyndat långsamt.
Från januari 2025 kommer dock föräldraavdraget att halveras, vilket får ses som en mindre seger för Sveriges funkisfamiljer. Regeringen avsätter 190 miljoner kronor per år för denna ändring. Effekten är svår att bedöma – Försäkringskassan anser att det även krävs andra åtgärder för att stärka barns rätt till assistans, till exempel ändring av reglerna för grundläggande behov.
Så fungerar föräldraavdraget
Före 2023 gjorde Försäkringskassan en individuell bedömning av föräldraansvaret för varje barn. Varken lagar eller rättspraxis beskrev hur bedömningen av föräldraansvar skulle göras, så bedömningarna kunde variera kraftigt. Det föräldraavdrag som infördes 1 januari 2023 fastställs utifrån barnets ålder. Storleken anges inte i lagen, utan bestäms av regeringen i förordningen om assistansersättning. Föräldraavdraget påverkar även kommunernas bedömning av barns rätt till assistans.
Så här ser avdraget ut idag, och fram till årsskiftet:
Vad händer med huvudmannaskap och behovsbedömningar?
Regeringen har ännu inte gett några besked om vad man planerar ifråga om förstatligat huvudmannaskap eller behovsbedömningar för personlig assistans.
Se pressträffen på webben
Regeringens pressmeddelande och webbsändningen finns här.
