Regeringen jackar upp funkisskatten en fjärde gång 2025
Regeringen och Sverigedemokraterna utökar jobbskatteavdraget med 11 miljarder kronor 2025.
Än en gång undantas personer med sjuk- och aktivitetsersättning från skattesänkningarna.
– Stötande och orimligt, säger Nicklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige.
LÄS ÄVEN:
HejaOlikas guide till Sveriges budget 2025
[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]
Fler artiklar om budgetpropositionen för 2025:
- HejaOlikas stora guide till Sveriges budget 2025. Vi sammanfattar det viktigaste kring vad regeringen gör, och inte gör, inom funktionsrättsområdet budgetåret 2025. Budgetproppen jämförs med oppositionens budgetmotioner. Här får du också tips på artiklar med fördjupning.
- Mikael Damberg (S): Är det rimligt att bara Sverige har funkisskatt? Videointervju med S ekonomisk-politiska talesperson.
- Regeringen jackar upp funkisskatten en fjärde gång. Regeringen och Sverigedemokraterna utökar jobbskatteavdraget med 11 miljarder kronor 2025. Än en gång undantas personer med sjuk- och aktivitetsersättning från skattesänkningarna. Bakgrund, tabeller och kommentarer.
- Webbinarium om budgetpropositionen – se det i efterhand här! Medverkande är Anna Barsk Holmbom, Anna Thomsson (SKR), Nicklas Mårtensson (Funktionsrätt Sverige), Åsa Strahlemo (DHR), Anders Lago (FUB), Sophie Karlsson (IfA, Intressegruppen för assistansberättigade), Cecilia Blanck (Fremia och Riksföreningen JAG) och Patrik Silverudd (Vårdföretagarna).
- Kommentarer till budgeten: Indexering får beröm, men ”tre procent räcker inte” Vad säger experter, politiker och personer med funktionsnedsättning om budgetpropositionen för 2025?
- Intervju med finansministern: Vi har LSS och assistans på vår radar. HejaOlika mötte Elisabeth Svantesson vid ett pressmöte på Harpsund den 4 september.
- Så ska chansen till jobb förbättras 2025 (16 sept)
- Liten lättnad för folkhögskolor med elever med funktionsnedsättning (16 sept)
- Bortsorterade? Nödrop om assistans når inte finansministern
- 50 000 funkisföräldrar och anhöriga får rätt till kontaktperson från 2026
Hur mycket högre är skatten för personer med sjukersättning 2024?
Uppskattningarna av hur hög funkisskatten skiljer sig något, men bedöms typiskt sett vara 1900 kronor per person och år. I en riksdagsdebatt den 8 november 2024 refererades både till riksdagens utredningstjänst (som bedömer snittet till 1 900 kronor om året eller 158 kr i månaden), och till regeringens siffror (169 kronor per månad).
Med hjälp av Skatteverkets webbverktyg ”Räkna ut din skatt” kan vi se hur mycket mer skatt personer med sjuk- och aktivitetsersättning betalar 2024. 2025 blir skillnaden alltså ännu större, till följd av ökade jobbskatteavdrag.
Anders Lago, FUB, kommenterar funkisskatten och privatekonomin 2025
Oppositionen: Ovärdigt att straffa de som inte kan arbeta
Även oppositionen är upprörd över den orättvisa beskattning.
– Det är ovärdigt, säger Karin Sundin (S). Regeringens skattepolitik straffar de personer med funktionsnedsättning som inte kan arbeta.
Uppdatering;: Mikael Damberg (S) om funkisskatten – intervju från 4 oktober 2024:
Vänsterpartiet ser också allvarligt på att personer med sjuk- och aktivitetsersättning inte får ta del av det nya jobbskatteavdraget.
– En av de fattigaste grupperna, som inte kan arbeta, får betala extra hög skatt. Regeringen utlovar ökad köpkraft för hushållen 2025 men det gäller inte personer med sjuk- och aktivitetsersättning som får mindre att leva på 2025 – och därtill höjd funkisskatt, säger Nadja Awad (V), ledamot av riksdagens socialutskott.
Funkisskatten jackas upp – för fjärde gången sedan 2022!
Funkisskatten är ingen egen skatt, utan ”öknamnet” på den högre andel skatt som betalas av personer med sjuk- och aktivitetsersättning, jämfört med personer som har arbetsinkomst eller ålderspension. Skatten uppstår när jobbskatteavdrag införs, utan att kompensera de som har sjuk- och aktivitetsersättning.
- År 2021 lyckades den S-ledda regeringen avskaffa en tidigare funkisskatt.
- Samtidigt drev oppositionen (M, KD och SD) igenom ett nytt jobbskatteavdrag, och därmed en ny funkisskatt, motsvarande cirka 1800 kronor per år från och med januari 2022.
- Därefter har funkisskatten redan höjts ytterligare två gånger; dels i januari 2023, dels i januari 2024.
- Nu väntar alltså en fjärde höjning i januari 2025.
FUB: Regeringen vill ha fattigdom
Riksförbundet FUB:s ordförande Anders Lago är en av de skarpaste kritikerna av funkisskatten (den högre skatt som de med sjukersättning betalar):
– När regeringen nu presenterat sina skattesänkningar för 2025 är det uppenbart att de anser att personer med livslånga funktionsnedsättningar ska fortsätta att leva i fattigdom. På annat sätt kan man inte tolka det faktum att pensionärer, men icke de med funktionsnedsättning, kompenseras för det nya jobbskatteavdraget. Många med en funktionsnedsättning vill ju dessutom arbeta, men får ingen möjlighet att göra det. Jag blir både ledsen och förbannad att man behandlar personer med en funktionsnedsättning på detta sätt, säger Anders Lago.
– Jag hoppas verkligen att regeringens prioriteringar ser annorlunda ut, när hela budgeten presenteras om 14 dagar. Inte minst behöver kommunerna stora resurstillskott för att undvika stora försämringar av LSS-verksamheten och av det förebyggande arbetet för barn och unga, säger Lago.
Funktionsrätt Sverige: Stötande och orimligt
Funktionsrätt Sveriges ordförande Nicklas Mårtensson menar att det är både stötande och orimligt att regeringen än en gång ökar de skattemässiga skillnaden mellan arbetsinkomst och sjuk- och aktivitetsersättning:
– Vi har ingen åsikt om regeringen sänker eller höjer inkomstskatten med däremot kritiserar vi att den inte behandlar alla lika vid sänkningar av just jobbskatteavdraget. Det är stötande, och något som vi har kritiserat många gånger vid tidigare sänkningar.
– Eftersom regeringen känner till vår kritik blir det tydligt att regeringen vill att personer som inte kan arbeta på grund av funktionsnedsättning och därför har sjuk- och aktivitetsersättning ska ha en högre skattenivå än löntagare och pensionärer.
– De senaste åren har finansministern hänvisat till den kärva ekonomiska situationen och i synnerhet att inflationen måste bekämpas. Nu när inflationen är på önskvärda nivåer, Riksbanken sänker räntan och regeringen har ett betydligt större reformutrymme ser jag inget tänkbart skäl till att inte involvera gruppen med sjuk- och aktivitetsersättning i denna sänkning. Det är tvärtom orimligt att en av samhällets mest ekonomiskt utsatta grupper har den högsta skattenivån, säger Nicklas Mårtensson.
Han har tidigare (våren 2024) kritiserat planerna på ökad funkisskatt:
– Att ha högre skattenivå för personer som saknar förutsättningar att arbeta enligt Försäkringskassan, visar på ett feltänk, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.
– Argumentationen att ekonomiska incitament ska locka personer till arbete fungerar helt enkelt inte om förutsättningarna för att arbeta inte finns där. Vi måste komma ifrån ”hungriga vargar jagar bäst-argumentationen” eftersom det bevisligen inte funderar och dessutom drabbar det människors vardagsekonomi och därmed livssituation hårt.
– Att leva på sjuk- eller aktivitetsersättning är inget aktivt val, det är något människor tvingas till för att de inte kan arbeta på hel- eller deltid. Det är Försäkringskassan, regeringens egen expertmyndighet, som bedömer arbetsförmågan och rätten till ersättning, en myndighet som är känd för sina restriktiva bedömningar, säger Nicklas Mårtensson.
LÄS ÄVEN:
Personer med funktionsnedsättning allt mer skuldsatta hos Försäkringskassan
Guide: Allt om sjuk- och aktivitetsersättning
Funkisskatten har höjts flera gånger tidigare
Skattesänkningarna innebär att personer som har sjuk- och aktivitetsersättning får en relativt sett högre skatt än de som arbetar eller är ålderspensionärer.
Det är denna skillnad som kallas ”funkisskatt”, och som nuvarande regering har höjt upprepade gånger, och nu planerar att öka ytterligare.
– Det handlar om att öka drivkrafterna att arbeta, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
De som har en månadslön på 16 667 kronor får en total skattesänkning på 60 kronor per månad eller 720 kronor per år. Vid en månadslön på 125 000 kronor blir skattesänkningen 886 kronor per månad, eller 10 632 kronor per år.
Regeringens presskonferens kan ses här.
Ytterligare 4,71 miljarder till höginkomsttagare 2025
Förutom ökat jobbskatteavdrag får höginkomsttagare ytterligare en skattesänkning 2025, genom att avtrappningen av jobbskatteavdraget tas bort. Detta förslag ingår i regeringens budgetproposition för 2025. Därmed minskar statens skatteintäkter med ytterligare 4 710 miljoner kronor 2025.
Reformer riktade till hushållen 2025
| Reform 2025 | Kostnad för staten 2025, miljarder kronor | Kommentar |
|---|---|---|
| Förstärkt jobbskatteavdrag | 11,1 | |
| Sänkt skatt till pensionärer | 2,4 | |
| Sänkt skatt på bland annat investeringssparkonto | 4,4 | 7 mdr 2026 |
| Förlängning av tillfälliga tilläggsbidraget i bostadsbidraget | 0,4 | |
| Höjd sjuk- och rehabiliteringspenning: | 0,16 | |
| Sänkt skatt på drivmedel | 3,17 | 5,49 mdr 2026 och 5,65 mdr 2027 |
| Sänkta marginalskatter | 4,71 | |
| Avtrappat ränteavdrag på lån utan säkerhet | −4,34 |
Så här mycket sänks skatten 2025 genom jobbskatteavdrag och indexering
| Månadslön kronor | Effekt av indexeringar | Förstärkt jobbskatteavdrag | Skattesänkning per månad | Skattesänkning per år |
|---|---|---|---|---|
| 16667 | 51 | 9 | 60 | 720 |
| 25000 | 52 | 103 | 155 | 1860 |
| 35000 | 52 | 215 | 267 | 3204 |
| 41667 | 106 | 267 | 373 | 4476 |
| 62500 | 569 | 267 | 836 | 10032 |
| 125000 | 620 | 266 | 886 | 10632 |
| Medianlön 38 500 | 52 | 254 | 306 | 3672 |
| Genomsnittslön 43100 | 106 | 267 | 372 | 4464 |
Så mycket sänks marginalskatterna när avtrappningen på jobbskatteavdraget tas bort 2025
| Inkomst, kronor per månad | 2024, inkomskatt kr per månad | 2025, inkomskatt kr per månad | Skattesänkning, kronor per månad | Skattesänkning, kronor per år |
|---|---|---|---|---|
| 60 000 | 17 900 | 17 100 | 800 | 9600 |
| 70 000 | 23 400 | 22 500 | 900 | 10800 |
| 80 000 | 29 100 | 27 800 | 1300 | 15600 |
| 100 000 | 40 400 | 38 600 | 1800 | 21600 |
| 125 000 | 54 600 | 52 000 | 2600 | 31200 |
| 150 000 | 68 700 | 65 400 | 3300 | 39600 |
Så mycket sänks skatten 2025 genom jobbskatteavdrag exkl borttagen avtrappning
| Arbetsinkomst, kronor per månad | Sänkt skatt, kronor per månad | Sänkt skatt, kronor per år |
|---|---|---|
| 25 000 | 160 | 1 920 |
| 35 000 | 270 | 3 240 |
| 41 667 | 370 | 4 440 |
| 62 500 | 840 | 10 080 |
| 125 500 | 890 | 10 680 |
Så mycket sänks skatten 2025 för pensionärer över 66 år inkl indexering
| Inkomst, kronor per månad | Sänkt skatt, kronor per månad | Sänkt skatt, kronor per år |
|---|---|---|
| 16 700 | 60 | 720 |
| 25 000 | 150 | 1 800 |
| 33 300 | 250 | 3 000 |
| 35 000 | 270 | 3 240 |
| 41 700 | 370 | 4 440 |
| 62 500 | 830 | 9 960 |
Så mycket sänks skatten 1 januari 2025 genom förstärkt jobbskatteavdrag (ur budgetpropositionen, tabell 12.1)
| Arbetsinkomst, kronor per år | Sänkt skatt, kronor per år | Sänkt skatt, % av inkomsten | Sänkt skatt, % av skatten |
|---|---|---|---|
| 100 000 | 0 | 0 | 0 |
| 200 000 | 106 | 0,1 | 0,4 |
| 200 000 | 1 230 | 0,4 | 2,2 |
| 400 000 | 2 353 | 0,6 | 2,9 |
| 500 000 | 3 198 | 0,6 | 2,9 |
| 600 000 | 3 198 | 0,5 | 2,2 |
| 750 000 | 3 198 | 0,4 | 1,5 |
| 1 000 000 | 3 197 | 0,3 | 0,9 |
| 1 500 000 | 3 197 | 0,2 | 0,5 |
Så mycket sänks skatten 1 januari 2025 för personer över 66 år, genom förstärkt förhöjt grundavdrag (tabell 12.2 ur budgetpropositionen)
| Inkomst, kronor per år | Sänkt skatt, kronor per år | Sänkt skatt, % av inkomsten | Sänkt skatt, % av skatten |
|---|---|---|---|
| 100 000 | 0 | 0 | 0 |
| 200 000 | 127 | 0,1 | 0,4 |
| 200 000 | 1 170 | 0,4 | 2,1 |
| 400 000 | 2 298 | 0,6 | 2,8 |
| 500 000 | 3 172 | 0,6 | 2,9 |
| 600 000 | 3 172 | 0,5 | 2,2 |
| 750 000 | 3 142 | 0,4 | 1,5 |
| 1 000 000 | 3 142 | 0,3 | 0,9 |
| 1 500 000 | 3 142 | 0,2 | 0,5 |
Dessa får mindre att leva på 2025
Trots att regeringen menar att hushållen får ökad köpkraft nästa år visar beräkningar att personer med sjuk- och aktivitetsersättning får mindre att leva på. På begäran av HejaOlika har Swedbank tagit fram nedanstående beräkningar för dels 20-åring med aktivitetsersättning, dels 35-åring med sjukersättning.
- Beloppen är kronor per månad.
- Båda exemplen gäller person som bor själv i en hyreslägenhet om 2 rum och kök.
- Nödvändiga levnadskostnader utifrån Swedbanks beräkningar för olika typhushåll och inflation utifrån Swedbanks prognos. (För 20-åringen har en preliminär uppskattning gjorts.)
- Bostadstillägg utifrån 2024 års regler.
- Inkomstskatt utifrån genomsnittlig kommunalskatt på 32,65 procent.
- Inkomstskatten är avrundad och beräknas utifrån gällande regelverk, dvs inkluderar inte förändringar som kan komma att föreslås i regeringens budgetproposition för 2025.
- Inkomstskatten inkluderar dock effekten av förändring av prisbasbelopp för 2025.
Typexempel med 20-åring som har aktivitetsersättning
| EXEMPEL: 20-åring med aktivitetsersättning | 2024 | 2025 |
|---|---|---|
| Sjuk/aktivitetsersättning, garantinivå | 11 842 | 12 152 |
| Bostadstillägg | 5 900 | 5 800 |
| Skatt (inkl särskild skattereduktion) | −1 400 | −1 400 |
| Disponibel inkomst | 16 342 | 16 552 |
| Nödvändiga levnadskostnader (prel uppskattning) | 17 000 | 17 500 |
| Kvar att leva på | −658 | −948 |
| Förändring från 2024 till 2025 | −290 |
Typexempel med 35-åring med sjukersättning
| EXEMPEL: 35-åring med sjukersättning | 2024 | 2025 |
|---|---|---|
| Sjukersättning, garantinivå | 13 275 | 13 623 |
| Bostadstillägg | 5 900 | 5 800 |
| Skatt (inkl särskild skattereduktion) | −1 800 | −1 800 |
| Disponibel inkomst | 17 375 | 17 623 |
| Nödvändiga levnadskostnader | 16 600 | 17 100 |
| Kvar att leva på | 775 | 523 |
| Förändring | −252 |
Varnar för ökade klyftor
Många experter varnar för ökade klyftor mellan de som har arbete och de som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.
”Det är av stor vikt att ansvariga aktörer i samhället noga följer utvecklingen för de personer med funktionsnedsättning som riskerar att drabbas ytterligare av den allmänna ekonomiska nedgången, och sätter in åtgärder för att de ska kunna leva under skäliga ekonomiska förhållanden”, skrev Myndigheten för delaktighet i rapporten Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2023 tidigare i år.
Inspektionen för Socialförsäkringen, ISF, varnade också för ökade klyftor i 2020 års rapport ”Utvecklingen av socialförsäkringsförmånerna under de senaste 30 åren”:
När garantiersättningarna inom socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen halkar efter löneutvecklingen riskerar ersättningarnas förmåga att minska skillnader i levnadsstandard mellan olika grupper i samhället att begränsas. Trots att prisindexeringen erbjuder en oförändrad köpkraft över tid, så blir denna köpkraft allt lägre i förhållande till de som arbetar.
En ökande skillnad i köpkraft mellan individer som försörjer sig på förvärvsarbete och de som huvudsakligen får transfereringar från socialförsäkringarna kan därför minska förtroendet för socialförsäkringen bland personer med låg inkomst.
När ökade inkomstskillnader skapas genom uteblivna justeringar av bidrag som anges i fasta belopp så leder det till en försämrad köpkraft för personer med lägre inkomster. Det kan leda till ett minskat förtroende för socialförsäkringens förmåga att minska skillnaderna i levnadsstandard mellan olika grupper i samhället.
Myndigheten för delaktighet: Klyftorna ökar
Regeringen flaggade redan under våren 2024 för ett ökat jobbskatteavdrag 2025. Det sammanföll med att MFD, Myndigheten för delaktighet, släppteden årliga rapporten om funktionshinderpolitiken. Där konstateras att de ekonomiska klyftorna ökar.
”Det är av stor vikt att ansvariga aktörer i samhället noga följer utvecklingen för de personer med funktionsnedsättning som riskerar att drabbas ytterligare av den allmänna ekonomiska nedgången, och sätter in åtgärder för att de ska kunna leva under skäliga ekonomiska förhållanden”, heter det i MFD:s rapport Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2023.
