Regeringen jackar upp funkisskatten en fjärde gång 2025

Regeringen och Sverigedemokraterna utökar jobbskatteavdraget med 11 miljarder kronor 2025.
Än en gång undantas personer med sjuk- och aktivitetsersättning från skattesänkningarna.

– Stötande och orimligt, säger Nicklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige.

LÄS ÄVEN:
HejaOlikas guide till Sveriges budget 2025

[Artikeln fortsätter efter rosa rutan med länkar.]

Fler artiklar om budgetpropositionen för 2025:

  1. HejaOlikas stora guide till Sveriges budget 2025. Vi sammanfattar det viktigaste kring vad regeringen gör, och inte gör, inom funktionsrättsområdet budgetåret 2025. Budgetproppen jämförs med oppositionens budgetmotioner. Här får du också tips på artiklar med fördjupning.
  2. Mikael Damberg (S): Är det rimligt att bara Sverige har funkisskatt? Videointervju med S ekonomisk-politiska talesperson.
  3. Regeringen jackar upp funkisskatten en fjärde gång. Regeringen och Sverigedemokraterna utökar jobbskatteavdraget med 11 miljarder kronor 2025. Än en gång undantas personer med sjuk- och aktivitetsersättning från skattesänkningarna. Bakgrund, tabeller och kommentarer.
  4. Webbinarium om budgetpropositionen – se det i efterhand här! Medverkande är Anna Barsk Holmbom, Anna Thomsson (SKR), Nicklas Mårtensson (Funktionsrätt Sverige), Åsa Strahlemo (DHR), Anders Lago (FUB), Sophie Karlsson (IfA, Intressegruppen för assistansberättigade), Cecilia Blanck (Fremia och Riksföreningen JAG) och Patrik Silverudd (Vårdföretagarna).
  5. Kommentarer till budgeten: Indexering får beröm, men ”tre procent räcker inte” Vad säger experter, politiker och personer med funktionsnedsättning om budgetpropositionen för 2025?
  6. Intervju med finansministern: Vi har LSS och assistans på vår radar. HejaOlika mötte Elisabeth Svantesson vid ett pressmöte på Harpsund den 4 september.
  7. Så ska chansen till jobb förbättras 2025 (16 sept)
  8. Liten lättnad för folkhögskolor med elever med funktionsnedsättning (16 sept)
  9. Bortsorterade? Nödrop om assistans når inte finansministern
  10. 50 000 funkisföräldrar och anhöriga får rätt till kontaktperson från 2026

Hur mycket högre är skatten för personer med sjukersättning 2024?

Uppskattningarna av hur hög funkisskatten skiljer sig något, men bedöms typiskt sett vara 1900 kronor per person och år. I en riksdagsdebatt den 8 november 2024 refererades både till riksdagens utredningstjänst (som bedömer snittet till 1 900 kronor om året eller 158 kr i månaden), och till regeringens siffror (169 kronor per månad).

Med hjälp av Skatteverkets webbverktyg ”Räkna ut din skatt” kan vi se hur mycket mer skatt personer med sjuk- och aktivitetsersättning betalar 2024. 2025 blir skillnaden alltså ännu större, till följd av ökade jobbskatteavdrag.

 

 

Anders Lago, FUB, kommenterar funkisskatten och privatekonomin 2025

Oppositionen: Ovärdigt att straffa de som inte kan arbeta

Även oppositionen är upprörd över den orättvisa beskattning.

– Det är ovärdigt, säger Karin Sundin (S). Regeringens skattepolitik straffar de personer med funktionsnedsättning som inte kan arbeta.

Uppdatering;: Mikael Damberg (S) om funkisskatten – intervju från 4 oktober 2024:

Vänsterpartiet ser också allvarligt på att personer med sjuk- och aktivitetsersättning inte får ta del av det nya jobbskatteavdraget.

– En av de fattigaste grupperna, som inte kan arbeta, får betala extra hög skatt. Regeringen utlovar ökad köpkraft för hushållen 2025 men det gäller inte personer med sjuk- och aktivitetsersättning som får mindre att leva på 2025 – och därtill höjd funkisskatt, säger Nadja Awad (V), ledamot av riksdagens socialutskott.

Funkisskatten jackas upp – för fjärde gången sedan 2022!

Funkisskatten är ingen egen skatt, utan ”öknamnet” på den högre andel skatt som betalas av personer med sjuk- och aktivitetsersättning, jämfört med personer som har arbetsinkomst eller ålderspension. Skatten uppstår när jobbskatteavdrag införs, utan att kompensera de som har sjuk- och aktivitetsersättning.

  • År 2021 lyckades den S-ledda regeringen avskaffa en tidigare funkisskatt.
  • Samtidigt drev oppositionen (M, KD och SD) igenom ett nytt jobbskatteavdrag, och därmed en ny funkisskatt, motsvarande cirka 1800 kronor per år från och med januari 2022.
  • Därefter har funkisskatten redan höjts ytterligare två gånger; dels i januari 2023, dels i januari 2024.
  • Nu väntar alltså en fjärde höjning i januari 2025.

FUB: Regeringen vill ha fattigdom

Riksförbundet FUB:s ordförande Anders Lago är en av de skarpaste kritikerna av funkisskatten (den högre skatt som de med sjukersättning betalar):

– När regeringen nu presenterat sina skattesänkningar för 2025 är det uppenbart att de anser att personer med livslånga funktionsnedsättningar ska fortsätta att leva i fattigdom. På annat sätt kan man inte tolka det faktum att pensionärer, men icke de med funktionsnedsättning, kompenseras för det nya jobbskatteavdraget. Många med en funktionsnedsättning vill ju dessutom arbeta, men får ingen möjlighet att göra det. Jag blir både ledsen och förbannad att man behandlar personer med en funktionsnedsättning på detta sätt, säger Anders Lago.

– Jag hoppas verkligen att regeringens prioriteringar ser annorlunda ut, när hela budgeten presenteras om 14 dagar. Inte minst behöver kommunerna stora resurstillskott för att undvika stora försämringar av LSS-verksamheten och av det förebyggande arbetet för barn och unga, säger Lago.

Anders Lago. Foto: Linnea Bengtsson.
Anders Lago. Foto: Linnea Bengtsson.

Funktionsrätt Sverige: Stötande och orimligt

Funktionsrätt Sveriges ordförande Nicklas Mårtensson menar att det är både stötande och orimligt att regeringen än en gång ökar de skattemässiga skillnaden mellan arbetsinkomst och sjuk- och aktivitetsersättning:

– Vi har ingen åsikt om regeringen sänker eller höjer inkomstskatten med däremot kritiserar vi att den inte behandlar alla lika vid sänkningar av just jobbskatteavdraget. Det är stötande, och något som vi har kritiserat många gånger vid tidigare sänkningar.

– Eftersom regeringen känner till vår kritik blir det tydligt att regeringen vill att personer som inte kan arbeta på grund av funktionsnedsättning och därför har sjuk- och aktivitetsersättning ska ha en högre skattenivå än löntagare och pensionärer.

Nicklas Mårtensson. Foto: Linnea Bengtsson.
Det är orimligt att en av samhällets mest ekonomiskt utsatta grupper har den högsta skattenivån, säger Nicklas Mårtensson. Foto: Linnea Bengtsson.

– De senaste åren har finansministern hänvisat till den kärva ekonomiska situationen och i synnerhet att inflationen måste bekämpas. Nu när inflationen är på önskvärda nivåer, Riksbanken sänker räntan och regeringen har ett betydligt större reformutrymme ser jag inget tänkbart skäl till att inte involvera gruppen med sjuk- och aktivitetsersättning i denna sänkning. Det är tvärtom orimligt att en av samhällets mest ekonomiskt utsatta grupper har den högsta skattenivån, säger Nicklas Mårtensson.

Han har tidigare (våren 2024) kritiserat planerna på ökad funkisskatt:

– Att ha högre skattenivå för personer som saknar förutsättningar att arbeta enligt Försäkringskassan, visar på ett feltänk, säger Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige.

– Argumentationen att ekonomiska incitament ska locka personer till arbete fungerar helt enkelt inte om förutsättningarna för att arbeta inte finns där. Vi måste komma ifrån ”hungriga vargar jagar bäst-argumentationen” eftersom det bevisligen inte funderar och dessutom drabbar det människors vardagsekonomi och därmed livssituation hårt.

– Att leva på sjuk- eller aktivitetsersättning är inget aktivt val, det är något människor tvingas till för att de inte kan arbeta på hel- eller deltid. Det är Försäkringskassan, regeringens egen expertmyndighet, som bedömer arbetsförmågan och rätten till ersättning, en myndighet som är känd för sina restriktiva bedömningar, säger Nicklas Mårtensson.

LÄS ÄVEN:
Personer med funktionsnedsättning allt mer skuldsatta hos Försäkringskassan
Guide: Allt om sjuk- och aktivitetsersättning

Funkisskatten har höjts flera gånger tidigare

Skattesänkningarna innebär att personer som har sjuk- och aktivitetsersättning får en relativt sett högre skatt än de som arbetar eller är ålderspensionärer.

Det är denna skillnad som kallas ”funkisskatt”, och som nuvarande regering har höjt upprepade gånger, och nu planerar att öka ytterligare.

– Det handlar om att öka drivkrafterna att arbeta, säger finansminister Elisabeth Svantesson.

De som har en månadslön på 16 667 kronor får en total skattesänkning på 60 kronor per månad  eller 720 kronor per år. Vid en månadslön på 125 000 kronor blir skattesänkningen 886 kronor per månad, eller 10 632 kronor per år.

Regeringens presskonferens kan ses här.

Elisabeth Svantesson. Foto: Linnea Bengtsson
– Det handlar om att öka drivkrafterna att arbeta, säger finansminister Elisabeth Svantesson, dock utan att förklara varför det är personer med sjuk- och aktivitetsersättning som ska missgynnas, alltså personer som Försäkringskassan konstaterat inte kan ha en arbetsinkomst. Foto: Linnea Bengtsson.

Ytterligare 4,71 miljarder till höginkomsttagare 2025

Förutom ökat jobbskatteavdrag får höginkomsttagare ytterligare en skattesänkning 2025, genom att avtrappningen av jobbskatteavdraget tas bort. Detta förslag ingår i regeringens budgetproposition för 2025. Därmed minskar statens skatteintäkter med ytterligare 4 710 miljoner kronor 2025.

Reformer riktade till hushållen 2025

Reformer 2025 (enligt Swedbanks sammanställning)
Reform 2025Kostnad för staten 2025, miljarder kronorKommentar
Förstärkt jobbskatteavdrag11,1
Sänkt skatt till pensionärer2,4
Sänkt skatt på bland annat investeringssparkonto4,47 mdr 2026
Förlängning av tillfälliga tilläggsbidraget i bostadsbidraget0,4
Höjd sjuk- och rehabiliteringspenning:0,16
Sänkt skatt på drivmedel3,175,49 mdr 2026 och 5,65 mdr 2027
Sänkta marginalskatter4,71
Avtrappat ränteavdrag på lån utan säkerhet−4,34

 

Så här mycket sänks skatten 2025 genom jobbskatteavdrag och indexering

Så mycket sänks skatten från 1 januari 2025, enligt budgetpropositionen
Månadslön kronorEffekt av indexeringarFörstärkt jobbskatteavdragSkattesänkning per månadSkattesänkning per år
1666751960720
25000521031551860
35000522152673204
416671062673734476
6250056926783610032
12500062026688610632
Medianlön 38 500522543063672
Genomsnittslön 431001062673724464

 

Så mycket sänks marginalskatterna när avtrappningen på jobbskatteavdraget tas bort 2025

Sänkta marginalskatter 2025 (enligt Swedbank)
Inkomst, kronor per månad2024, inkomskatt kr per månad2025, inkomskatt kr per månadSkattesänkning, kronor per månadSkattesänkning, kronor per år
60 00017 90017 1008009600
70 00023 40022 50090010800
80 00029 10027 800130015600
100 00040 40038 600180021600
125 00054 60052 000260031200
150 00068 70065 400330039600

 

Så mycket sänks skatten 2025 genom jobbskatteavdrag exkl borttagen avtrappning

Sänkt skatt 2025 genom jobbskatteavdrag exkl avtrappning (enligt Swedbank)
Arbetsinkomst, kronor per månadSänkt skatt, kronor per månadSänkt skatt, kronor per år
25 0001601 920
35 0002703 240
41 6673704 440
62 50084010 080
125 50089010 680

 

Så mycket sänks skatten 2025 för pensionärer över 66 år inkl indexering

Sänkt skatt 2025 för pensionärer över 66 år inkl indexering (enligt Swedbank)
Inkomst, kronor per månadSänkt skatt, kronor per månadSänkt skatt, kronor per år
16 70060720
25 0001501 800
33 3002503 000
35 0002703 240
41 7003704 440
62 5008309 960

 

Så mycket sänks skatten 1 januari 2025 genom förstärkt jobbskatteavdrag (ur budgetpropositionen, tabell 12.1)

Så mycket sänks skatten 1 januari 2025 genom förstärkt jobbskatteavdrag (ur budgetpropositionen, tabell 12.1)
Arbetsinkomst, kronor per årSänkt skatt, kronor per årSänkt skatt, % av inkomstenSänkt skatt, % av skatten
100 000000
200 0001060,10,4
200 0001 2300,42,2
400 0002 3530,62,9
500 0003 1980,62,9
600 0003 1980,52,2
750 0003 1980,41,5
1 000 0003 1970,30,9
1 500 0003 1970,20,5

 

Så mycket sänks skatten 1 januari 2025 för personer över 66 år, genom förstärkt förhöjt grundavdrag (tabell 12.2 ur budgetpropositionen)

Så mycket sänks skatten 1 januari 2025 för personer över 66 år, genom förstärkt förhöjt grundavdrag (tabell 12.2 ur budgetpropositionen)
Inkomst, kronor per årSänkt skatt, kronor per årSänkt skatt, % av inkomstenSänkt skatt, % av skatten
100 000000
200 0001270,10,4
200 0001 1700,42,1
400 0002 2980,62,8
500 0003 1720,62,9
600 0003 1720,52,2
750 0003 1420,41,5
1 000 0003 1420,30,9
1 500 0003 1420,20,5

 

Dessa får mindre att leva på 2025

Trots att regeringen menar att hushållen får ökad köpkraft nästa år visar beräkningar att personer med sjuk- och aktivitetsersättning får mindre att leva på. På begäran av HejaOlika har Swedbank tagit fram nedanstående beräkningar för dels 20-åring med aktivitetsersättning, dels 35-åring med sjukersättning.

  • Beloppen är kronor per månad.
  • Båda exemplen gäller person som bor själv i en hyreslägenhet om 2 rum och kök.
  • Nödvändiga levnadskostnader utifrån Swedbanks beräkningar för olika typhushåll och inflation utifrån Swedbanks prognos. (För 20-åringen har en preliminär uppskattning gjorts.)
  • Bostadstillägg utifrån 2024 års regler.
  • Inkomstskatt utifrån genomsnittlig kommunalskatt på 32,65 procent.
  • Inkomstskatten är avrundad och beräknas utifrån gällande regelverk, dvs inkluderar inte förändringar som kan komma att föreslås i regeringens budgetproposition för 2025.
  • Inkomstskatten inkluderar dock effekten av förändring av prisbasbelopp för 2025.

Typexempel med 20-åring som har aktivitetsersättning

EXEMPEL: 20-åring med aktivitetsersättning20242025
Sjuk/aktivitetsersättning, garantinivå11 84212 152
Bostadstillägg5 9005 800
Skatt (inkl särskild skattereduktion)−1 400−1 400
Disponibel inkomst16 34216 552
Nödvändiga levnadskostnader (prel uppskattning)17 00017 500
Kvar att leva på−658−948
Förändring från 2024 till 2025−290

Typexempel med 35-åring med sjukersättning

EXEMPEL: 35-åring med sjukersättning20242025
Sjukersättning, garantinivå13 27513 623
Bostadstillägg5 9005 800
Skatt (inkl särskild skattereduktion)−1 800−1 800
Disponibel inkomst17 37517 623
Nödvändiga levnadskostnader16 60017 100
Kvar att leva på775523
Förändring−252

Varnar för ökade klyftor

Många experter varnar för ökade klyftor mellan de som har arbete och de som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning.

”Det är av stor vikt att ansvariga aktörer i samhället noga följer utvecklingen för de personer med funktionsnedsättning som riskerar att drabbas ytterligare av den allmänna ekonomiska nedgången, och sätter in åtgärder för att de ska kunna leva under skäliga ekonomiska förhållanden”, skrev Myndigheten för delaktighet i rapporten Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2023 tidigare i år.

Inspektionen för Socialförsäkringen, ISF, varnade också för ökade klyftor i 2020 års rapport ”Utvecklingen av socialförsäkringsförmånerna under de senaste 30 åren”:

När garantiersättningarna inom socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen halkar efter löneutvecklingen riskerar ersättningarnas förmåga att minska skillnader i levnadsstandard mellan olika grupper i samhället att begränsas. Trots att prisindexeringen erbjuder en oförändrad köpkraft över tid, så blir denna köpkraft allt lägre i förhållande till de som arbetar.

En ökande skillnad i köpkraft mellan individer som försörjer sig på förvärvsarbete och de som huvudsakligen får transfereringar från socialförsäkringarna kan därför minska förtroendet för socialförsäkringen bland personer med låg inkomst.

När ökade inkomstskillnader skapas genom uteblivna justeringar av bidrag som anges i fasta belopp så leder det till en försämrad köpkraft för personer med lägre inkomster. Det kan leda till ett minskat förtroende för socialförsäkringens förmåga att minska skillnaderna i levnadsstandard mellan olika grupper i samhället.

Myndigheten för delaktighet: Klyftorna ökar

Regeringen flaggade redan under våren 2024 för ett ökat jobbskatteavdrag 2025. Det sammanföll med att MFD, Myndigheten för delaktighet, släppteden årliga rapporten om funktionshinderpolitiken. Där konstateras att de ekonomiska klyftorna ökar.

”Det är av stor vikt att ansvariga aktörer i samhället noga följer utvecklingen för de personer med funktionsnedsättning som riskerar att drabbas ytterligare av den allmänna ekonomiska nedgången, och sätter in åtgärder för att de ska kunna leva under skäliga ekonomiska förhållanden”, heter det i MFD:s rapport Uppföljning av funktionshinderspolitiken 2023.