Konststudier på folkhögskola ledde till återkrav av sjukersättning

Att studera konst på folkhögskola kan inte jämföras med en fritidssysselsättning. En kvinna måste därför återbetala sjukersättning och bostadstillägg för nästan en halv miljon.
Måste återbetala hälften
Kvinnan studerade konst samtidigt som hon hade sjukersättning. Försäkringskassan återkrävde därför nästan en miljon kronor.
Kammarrätten i Jönköping har nu i maj 2025 slagit fast att hon måste återbetala hälften eller 480 000 kronor (mål nummer 616-617-23).
Försäkringskassan hade beslutat att kvinnan ska betala tillbaka sjukersättning och bostadstillägg som för perioden september 2014–augusti 2020. Återkravet motiveras av att kvinnan studerat på en konstlinje på en folkhögskola under cirka två år.
Vid sidan av studierna deltog hon även i olika utställningar och projekt samt sålde sin konst i viss utsträckning.
Kvinnan: Kan inte jämföras med arbete
Kvinnan menade att studierna bör liknas vid aktiviteter i en daglig verksamhet, eller anses vara fritidssysselsättning snarare än ett förvärvsarbete. Det finns inget stöd i utredningen för att hon har haft en förbättrad funktion under den aktuella perioden.
Hon har också saknat förmåga att förstå att deltagande i konstlinjen skulle vara oförenligt med hennes rätt till sjukersättning.
Försäkringskassan har på nytt beviljat henne hel sjukersättning från och med juni 2022. Hon har således inte haft en förbättrad aktivitetsförmåga under aktuell period. Att hon nu har bedömts sakna arbetsförmåga innebär att hon inte klarar en återbetalning.
Att inte ha förstått spelar ingen roll
Försäkringskassan anser att det saknar betydelse om kvinnan har förstått att deltagande i den aktuella utbildningen kunde påverka rätten till sjukersättning. Uppgifts- och anmälningsskyldigheten förutsätter inte att hon har förstått att de ändrade förhållandena kan påverka rätten till ersättning.
Kammarrätten halverar återkravet
Kammarrätten bedömer, som Försäkringskassan, att kvinnan har haft en förbättrad arbetsförmåga som innebär att hon inte har haft rätt till sjukersättning och därmed inte heller bostadstillägg. Hon har därför inte fullgjort sin anmälningsskyldighet.
Men trots att kammarrätten lägger skulden på kvinnan sänker domstolen återbetalningsbeloppet.
Storleken på beloppet, den långa tid som har gått mellan de första utbetalningarna och beslutet om återkrav samt sammanlagd handläggningstid vid domstol motiverar eftergift med hälften av beloppet, beslutar kammarrätten.

Text av Valter Bengtsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.




