Om ekonomisk trygghet vid funktionsnedsättning

Riksdagens beslut: Människor ska inte ha lägre levnadsstandard på grund av funktionsnedsättning

När riksdagen antog LSS 1993 godtog den proposition 19992/93:159, om stöd och service till vissa funktionshindrade, där regeringen slog fast merkostnadsprincipen som en viktig funktionshinderspolitisk princip.

Den uttryckliga formuleringen om merkostnadsprincipen finns i propositionens motivtext, under avsnitt 3.5 ”Avgifter för stöd och service”, sidan 99:

”En viktig handikappolitisk princip är att människor inte skall ha merkostnader på grund av funktionshinder.”

Därefter står att omfattande stödbehov inte bör medföra lägre levnadsstandard än för personer utan motsvarande behov och att utgångspunkten därför bör vara avgiftsfri stöd och service.

Ersättning när arbetsförmågan är nedsatt

Den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan arbeta fullt ut kan ha ha rätt till ekonomisk ersättning. Aktivitetsersättning riktar sig till yngre personer med nedsatt arbetsförmåga och kan även lämnas vid förlängd skolgång. Sjukersättning kan bli aktuell när arbetsförmågan bedöms vara nedsatt för all överskådlig framtid.

Det kan också finnas möjlighet till bostadstillägg för den som har sjuk- eller aktivitetsersättning. Rätten till stöd prövas individuellt och påverkas av bland annat inkomster, bostadskostnad och familjesituation.

Stöd för kostnader och hjälp i vardagen

Merkostnadsersättning kan ge ekonomiskt stöd för kostnader som uppkommer på grund av en funktionsnedsättning.

Andra stöd kan vara bilstöd och arbetshjälpmedel.

För familjer med barn som har funktionsnedsättning kan bland annat omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning vara aktuella. För dessa familjer finns även särskilda regler om vård av barn, kontaktdagar och stöd när en förälder behöver avstå från arbete.

Kommunen kan erbjuda stöd enligt socialtjänstlagen och LSS. Vissa insatser är avgiftsfria, medan andra kan medföra kostnader för exempelvis boende, mat eller fritidsaktiviteter.

Den som inte kan försörja sig och saknar andra möjligheter kan ansöka om ekonomiskt bistånd hos kommunen.

Regler, ansökningar och överklaganden

Många ersättningar måste sökas separat. Det krävs ofta medicinska underlag och uppgifter som visar hur funktionsnedsättningen påverkar arbete, vardag eller kostnader. Ett avslag kan normalt begäras omprövat och därefter överklagas.

Regler, belopp och bedömningar förändras över tid. Därför är det viktigt att kontrollera aktuell information hos Försäkringskassan, kommunen och andra ansvariga myndigheter.

På den här sidan samlar HejaOlika nyheter, guider och intervjuer om ekonomisk trygghet vid funktionsnedsättning. Här bevakar vi bland annat ersättningar, bidrag, kostnadsutveckling, myndighetsbeslut och politiska förslag som påverkar ekonomin för personer med funktionsnedsättning och deras familjer.