Inlåsta av staten: Barn med funktionsnedsättning fyller SiS-hemmen

Barn med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar är kraftigt överrepresenterade på SiS-hemmen, men verksamheterna är inte anpassade för deras behov av stöd och vård.

SiS-hemmen har i praktiken utvecklats till särskilda institutioner för barn med funktionsnedsättning, säger MR-institutet i en rapport idag.

Snabba fakta ur rapporten

• 92 procent av flickorna och 70 procent av pojkarna har funktionsnedsättning.
• 4 procent av personalen avdelningspersonalen på SiS ungdomshem har utbildning om funktionsnedsättningar och hur man stöttar.
• Rapporten handlar inte om barn som har begått brott. De berörda barnen har placerats på SiS-hem enligt LVU, lagen om vård av unga.

Institutet kräver en avinstitutionalisering

– FN:s funktionsrättskommitté har rekommenderat Sverige att ge barn med funktionsnedsättning stöd i andra former än på stora statliga institutioner. Det kan handla om alternativa, familjeliknande boendeformer som fullt ut lever upp till funktionsrättskonventionen och barnkonventionen, säger Fredrik Malmberg, direktör, Institutet för mänskliga rättigheter.

Nu måste en plan för avinstitutionalisering tas fram, anser han. Men redan nu – under tiden avinstitutionaliseringen pågår – måste följande akuta åtgärder sättas in:

• Isoleringen av barn måste upphöra.
• Barnens rätt till sjukvård måste säkerställas.
• Barnens möjlighet att klaga över missförhållanden och få upprättelse måste säkerställas.

…men regeringen planerar utökning och hårdare tag

Regeringen har samtidigt (den 11 september 2025) presenterat planer på utökningar och förstärkningar av SiS-hem.

Bland annat föreslår regeringen ”mer rutinmässiga kropps- och rumsvisitationer på hemmen, möjlighet till kroppsvisitationer vid transporter, och möjlighet till avskildhet av ordnings- och säkerhetsskäl på vissa särskilda ungdomshem”.

Vidare föreslår regeringen förstärkningar till SiS-hem för att kunna ”stärka vårdkvaliteten, ta fram fler platser, anpassa lokalerna, stärka kompetensförsörjningen och trygga arbetsmiljön”. För 2026 års budget avsätts 374 mkr avsätts, för 2027 404 mkr och för 2028 727 mkr. SiS har också fått i uppdrag att vidta åtgärder för att nya särskilda ungdomshem ska kunna inrättas, och regeringen avsätter 200 mkr i budgeten för 2026 för detta.

Parallellt med utökning av SiS-hemmen föreslår regeringen att socialtjänsten ska kunna besluta om insatser och särskilda föreskrifter utan samtycke – ett system som kallas ”mellantvång”. Föräldrar som inte följer besluten ska kunna få vite. Det föreslås även att socialnämnden ska kalla till ett ”allvarssamtal” när ett barn misstänks för brott.

Vad tycker socialtjänstministern om att 90 procent på SiS-hem har funktionsnedsättning?

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) medverkade i en webbsändning om MR-institutets rapport på torsdagen.

Hon fick följande fråga av Fredrik Malmberg:

90 procent av barnen på SiS-hem har funktionsnedsättning och fyra procent av personalen har kompetens kring det. Istället har personalen stora befogenheter att använda tvångsåtgärder. Vad är din reflektion kring den sammansättningen?

Hör ministerns svar i videon nedan (som börjar 2 timmar och 43 minuter in på sändningen):

LÄS ÄVEN:
Stoppa kriminellas rekrytering av barn med funktionsnedsättning

FUB: Regeringen måste agera genast

Rapporten väcker starka reaktioner, från bland annat Riksförbundet FUB som ser mycket allvarligt på att barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning (IF) placeras på SiS-hem i brist på alternativ.

– Det är helt oacceptabelt att barn och unga med IF placeras på låsta institutioner i stället för att få stöd via LSS, säger FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn.

Personalen saknar kompetens om intellektuell funktionsnedsättning och kan därför inte ge ett anpassat stöd. Barn och unga med IF utsätts dessutom för avskiljning, isoleras i låsta rum, på grund av ett utmanande beteende som hade kunnat undvikas med rätt stöd och kommunikation som hjälper barnet att hantera stress och frustration.

– Detta är en konsekvens av bristande politisk prioritering på nationell nivå och besparingar i kommunerna. Riksdag och regering måste genast ta ansvar för att säkerställa att kommunerna tillgodoser barns rätt till stöd i enlighet med funktionsrättskonventionen, säger Christina Heilborn.

De flesta barn på SiS har funktionsnedsättning

MR-institutet sammanfattar rapporten så här:

• Andelen barn med funktionsnedsättning som placeras på SiS-hemmen har växt kraftigt över tid, och är betydligt större än andelen bland barn i befolkningen i stort. År 2000 hade ett par procent av pojkar och flickor på SiS-hemmen adhd eller add. Enligt SiS senaste undersökning hade 92 procent av flickorna och 70 procent av pojkarna en sådan diagnos eller symptom som motsvarar diagnoskriterierna. I samhället generellt uppskattar Socialstyrelsen att drygt 10,5 procent av pojkarna och 6 procent av flickorna i åldrarna 10-17 år uppfyllde diagnoskriterierna för adhd 2022.
• Allt högre andel av barnen på SiS-hemmen vårdas under låsta former. När ungdomshemmen inrättades på 90-talet var andelen låsta platser omkring 40 procent. Idag är mer än 85 procent av platserna för barn och unga som placerats enligt LVU på låsta avdelningar.
• Tvångsbefogenheterna hos SiS har ökat över tid.
• Tiden barnen vistas på SiS har ökat kraftigt över tid.
• Barn isoleras i avskiljningsrum. Unga flickor med funktionsnedsättningar är särskilt utsatta och avskiljs oftare än andra barn och unga. Isoleringen sker i strid med rekommendationer från flera FN-organ. Det finns risk för brott mot tortyrförbudet.
• SiS-hemmen har drag som utmärker otillåtna institutioner enligt funktionsrättskonventionen: de ligger avskilt från samhällsgemenskapen, styrs av strikta regler, erbjuder få fritidsaktiviteter och barnen är övervakade under större delen av dygnet.
• Få i personalen har utbildning om barn med funktionsnedsättning.
• Socialsekreterare vittnar om att det saknas bra alternativ till att placera på SiS.
• Vårdtiderna är långa för vissa barn och unga, vilket ökar risken för institutionalisering och försvårar återgången till ett liv utanför institutionen.

SKR-chef: Det är inte okej att låsa in barn med funktionsnedsättning på SiS-hem

Åsa Furén-Thulin, chef för socialtjänst på SKR, intervjuades av HejaOlika 16 oktober 2025.