IVO-krisen förvärras: Åt fel håll på nästan alla områden

Handläggningstiderna hos IVO är orimligt långa – och blir dessutom allt längre.
Det framgår av Riksrevisionens granskning idag.

Flera grundläggande problem

Något hopp om snabb förbättring av läget finns inte. Det finns flera grundläggande problem som inte är lösta.

– Utvecklingen går åt fel håll inom nästan alla områden, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Hur långa är handläggningstiderna?

Handläggningstiderna har ökat kraftigt sedan 2021. Under 2024 var de drygt 19 månader i median, och ökade under första kvartalet 2025 till 23 månader.

Enligt IVO bör en utredning ta högst nio månader och, målet är att det ska vara uppnått i slutet av 2025. Under 2024 var det bara drygt tio procent som blev klara inom den tiden.

Vilka konsekvenser får detta?

De långa köerna hos IVO, Inspektionen för vård och omsorg, får mycket allvarliga konsekvenser:

• Personer som har anmält brister till IVO tvingas vänta orimligt länge på beslut.
• Risken är stor att vårdgivare och vårdpersonal inte får rättmätig kritik.
• För enskilda förlängs lidandet efter en traumatisk händelse.
• För vårdpersonal som utreds, men som kanske inte gjort något fel, kan det påverka situationen på arbetsplatsen och göra det svårare att byta jobb.
• Långa handläggningstider innebär också att utredningarna försvåras. Vårdpersonal och ansvariga chefer kan ha bytts ut, underlag kan saknas eller vara inaktuella, och de inblandade har svårare att minnas händelsen.

–När IVO lämnar sitt beslut kan så mycket ha förändrats i verksamheten att det som tas upp i beslutet är irrelevant. Viktiga erfarenheter riskerar att inte komma vårdens patientsäkerhetsarbete till del, säger Maria Karlsson, projektledare för granskningen.

Varför har köerna blivit så långa?

IVO menar att de långa handläggningstiderna beror på bristande resurser, och en ökad specialisering inom vården. IVO:s uppdrag har vuxit och blivit mer komplext.

Samtidigt skriver Riksrevisionen att IVO under 2024 utökade sina resurser för handläggningen, men trots det minskade antalet genomförda utredningar.

Ett regeringsbeslut 2018, om att minska IVO:s utredningsskyldighet, fick inte heller någon positiv effekt.

Riksrevisionen anser att IVO inte har något systematiskt riskanalysarbete. Klagomålen används inte effektivt som underlag för planering av exempelvis egeninitierade tillsynsinsatser.

Omorganisation räcker inte

Under 2024 och 2025 har IVO omorganiserat handläggningsprocessen. Riksrevisionen bedömer att det på sikt kan leda till effektivare handläggning av klagomål.

”Samtidigt kvarstår flera grundläggande problem som gör att IVO sannolikt inte kommer till rätta med bristerna i närtid”, skriver Riksrevisionen.