Försäkringskassans kontroller slår hårdare mot ärliga än mot kriminella

Försäkringskassan rapporterar att drygt 1100 personer med koppling till organiserad brottslighet får full sjukersättning, trots att myndigheten bedömer att de lurar till sig ersättningen.

– De kriminella gör formellt oklanderliga ansökningar, säger verksamhetsområdeschef Fredrik Falk.

Kontrollundersökningar har lett till åtgärder endast i ett fall av 14.
Kontrollutredningar generellt leder till åtgärder i nästan vart tredje fall.

Uppseendeväckande uppgifter om kriminella

Rapporten om gängkriminella och socialförsäkringen har uppseendeväckande uppgifter.

Ett exempel: Hel sjukersättning utbetalas till drygt 1100 personer som Försäkringskassan bedömer vara kriminella, och som bedöms lura till sig ersättningen. Försäkringskassan förmår dock inte visa att sjukersättningen är fel i mer än i 7 procent av dessa.

I kontroller av personer med sjukersättning generellt, blir det däremot åtgärder i 29 procent.

Varför stoppar Försäkringskassan inte de kriminella?

Verksamhetsområdeschef Fredrik Falk, Försäkringskassan, svarar på HejaOlikas frågor.

Varför leder Försäkringskassans kontrollutredningar, av kriminellas sjukersättning, så sällan till åtgärder?
– De kriminella uppläggen bygger på god kännedom om socialförsäkringssystemet, att företag används som brottsverktyg samt förfalskade intyg. Det gör samhällets och Försäkringskassans vanliga kontroller mindre effektiva.

Hur ska man förstå att det blir åtgärder i samband 29 procent av kontrollutredningar generellt, men endast 7 procent när det gäller personer med koppling till organiserad brottslighet?
– Försäkringskassan granskar ansökan, inte personen. Ansökningar från dessa individer är ofta formellt oklanderliga.

– För att stoppa organiserad brottslighet behöver samhället här jobba på bred front och olika myndigheter dela information. Vi har sedan en tid tillbaka fått bättre möjligheter att dela information inom staten och även andra verktyg har tillkommit.

– Men utifrån den här rapporten så drar vi också slutsatsen att man också måste titta på hur vissa ersättningar är konstruerade.

Hur stor andel felaktig sjukersättning är det för denna grupp på drygt 1100 personer, enligt era uppskattningar?
– Vi tror att den absoluta majoriteten inte har rätt till ersättning, med det är inte något som vi har tittat på i den här analysen.

– Vi kommer nu gå igenom alla beslut kopplade till dessa individer, och kontrollera deras ärenden på nytt för att stoppa utbetalningarna där det är möjligt. Men som alltid i socialförsäkringen så är det en bedömning i det enskilda fallet och varje ärende utreds och prövas individuellt.

Ärliga drabbas hårdare av systemet än kriminella

Hur ser Försäkringskassan på risken att ärliga individer i praktiken drabbas hårdare av systemet än personer med organiserat kriminellt uppsåt?
– Försäkringskassan har en skyldighet att återkräva utbetalningar som gått ut fel, oavsett till vem pengarna gått.

– Med de nya möjligheter som nu finns, och den myndighetssamverkan som pågår, kommer det att bli en större skillnad på hur vi kontrollerar olika personer.

– Hittills har vi bara kunnat kontrollera ansökningar. Nu har vi möjlighet att skilja ut just aktivt yrkeskriminella för extra kontroller, säger Fredrik Falk.

Exempel på kriminellas utnyttjande av sjukersättning

Kriminella MC-gängets president

Så här beskriver Försäkringskassan ett exempel på hur kriminella utnyttjar sjukersättningen:

Personen som är president över ett kriminellt MC–gäng uppbär sjukersättning och bostadstillägg med anledning av ett omfattande missbruk samt en MC–olycka vilken resulterade i skadat knä, axel samt kronisk ryggvärk. Personen har också avtjänat fängelsestraff för bland annat narkotikabrott.

Utifrån Försäkringskassans handläggning ges en bild av att individen är isolerad i sin bostad och inte vågar ha kontakt med omgivningen eller öppna sin post. Kontakterna med vården har skett genom digitala möten, där personen inte har visat bild eller kunnat identifiera sig.

Av Försäkringskassans kontrollutredning framgår dock att personen under tid med sjukersättning har agerat på ett sätt som står i skarp kontrast till bilden som framkom av Försäkringskassans handläggning. Individen har varit inblandad i konflikter genom att bland annat anstifta sprängningar och vid flertalet tillfällen besökt gym samt träningsanläggningar. Det har också framkommit att personen har rest utomlands samt varit företrädare för ett företag.

Mera fakta: 4000 gängkriminella utnyttjar socialförsäkringen

Cirka 4 000 gängkriminella personer uppges i rapporten ha sjukpenning, sjukersättning eller olika arbetsmarknadsstöd som en ”vit” grundinkomst.

Det visar rapporten ”I vilken utsträckning den organiserade brottsligheten använder Försäkringskassans ersättningar som grundförsörjning – Delanalys 2 Nationellt underrättelsecentrum” från den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet.

Rapporten är ett resultat av Polisens kartläggning av gängkriminella individer i Sverige.

Den har analyserat kriminellas utnyttjande av sjukersättning, bostadstillägg och sjukpenning från Försäkringskassan samt arbetsmarknadsstöden aktivitetsstöd, utvecklingsersättning och etableringsersättning.