Trendbrott: Distansarbete ger jättelyft för personer med funktionsnedsättning

Mer distansarbete kan kraftigt öka sysselsättningen bland personer med fysisk funktionsnedsättning.
Det visar en analys från forkningsinstitutet SNS som har granskat den jobbökning som skett i USA efter pandemin.

LÄS MER:
Arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning

”En ny typ av arbetsanpassning”

– Att arbeta hemifrån under delar av veckan fungerar som en ny typ av arbetsanpassning. Vår studie visar att flexibilitet är ett kraftfullt verktyg för ökad inkludering på arbetsmarknaden, säger Dan-Olof Rooth, en av forskarna bakom rapporten.

– Det här är en av de mest hoppfulla förändringarna vi sett på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning på flera decennier.

Sysselsättningen rusade med 14 procent

Efter tiotals år av stagnation har sysselsättningen för personer med fysisk funktionsnedsättning plötsligt ökat med mer än 14 procent på fem år till och med 2024.

Av dessa nya jobb kan fyra av fem förklaras av ökningen av distansarbete efter pandemin.

Slutsatsen av forskningen är att ökad flexibilitet i var och hur man arbetar är lösningen.

550 000 svenskar berörs

Analysen baserad på data från USA och är skriven av Dan-Olof Rooth, Stockholms universitet, Nicholas Bloom,Stanford University, och Gordon B Dahl, University of California, San Diego.

De menar att rapportens slutsatser gäller även för Sverige, som har 550 000 personer med en funktionsnedsättning som begränsar arbetsförmågan. För dessa är sysselsättningsgraden idag 30 procent lägre än för övrig befolkning.

Forskarna betonar att inga andra grupper – som kvinnor, äldre eller etniska minoriteter – uppvisar motsvarande sysselsättningsökning. Effekten ser ut att vara specifik för personer med funktionsnedsättning.

Forskarnas fem förslag

Forskarna har följande rekommendationer till beslutsfattare, arbetsgivare och fackförbund i Sverige:

Uppmuntra hybridarbete i både offentlig och privat sektor som ett verktyg för ökad tillgänglighet.
Utveckla tillgänglig digital infrastruktur och verktyg för människor med olika former av funktionsnedsättningar
Tillåt mer flexibilitet via distansarbete för äldre anställda för att minska övergången till sjukersättning.
Inför åtgärder som möjliggör en flexibel arbetsmiljö inom yrken där det är svårt att distansarbeta, exempelvis vård och omsorg.
Arbetsmiljöverket och Diskrimineringsombudsmannen bör ge vägledning som möjliggör distansarbete för personer med funktionsnedsättning exempelvis som skälig åtgärd.

Se webbinariet: Har distansarbete öppnat arbetsmarknaden för fler?

SNS anordnade den 8 december 2025 ett seminarium om rapporten, med deltagande av Dan-Olof Roth, Nicklas Mårtensson, Funktionsrätt Sverige, Samuel Engblom, ställföreträdande Diskrimineringsombudsman och Rebecca Nobel, EY Neurodiversity Center.

Webbsändningen av seminariet kan ses här.

Funktionsrätt Sverige kommenterar

Nicklas Mårtensson, ordförande för Funktionsrätt Sverige, betonar att hybrid- och hemarbete är centralt för omställningen till universellt utformade arbetsplatser, UUA, arbetsplatser som fungerar för alla.

– För att det ska fungera i praktiken behöver arbetsgivare erbjuda en digital arbetsmiljö som gör hybridarbete möjligt. Det är särskilt viktigt de dagar då en funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom gör det svårt att vara på plats, säger Nicklas Mårtensson.

Åsa Strahlemo, DHR, kommenterar

– Rapporten bekräftar det vi hör från våra medlemmar, säger Åsa Strahlemo, ordförande för DHR.

Hon betonar samtidigt att distansarbete inte passar alla, och inte heller är möjligt i vissa branscher. Det viktigaste är att man ser personen, vardagen och förutsättningarna.

Åsa Strahlemo är ordförande för DHR. Foto: Linnea Bengtsson.

Så här säger Åsa:

Rapporten bekräftar mycket av det vi hör från våra medlemmar. När jobbet går att anpassa lite mer, till exempel genom att kunna arbeta hemifrån, blir det ofta enklare att orka arbeta. För en del handlar det om att slippa moment i vardagen som tar mycket kraft, som resor till och från jobbet. Då kan man lägga mer av sin energi på själva arbetet. Att fler som kan och vill har fått möjlighet att arbeta heltid är väldigt positivt.

Samtidigt vet vi att distansarbete inte passar alla. En del trivs jättebra med det, medan andra verkligen saknar det sociala livet som finns på en arbetsplats. Det där vardagliga stödet från kollegor betyder mer än man ibland tänker på. Om arbetet sker hemma behöver arbetsgivaren därför se till att man fortfarande känner sig delaktig och sedd, och att arbetsmiljön fungerar även när man inte är på plats.

En annan sak som är viktig att komma ihåg är att nedsatt arbetsförmåga kan se väldigt olika ut. För vissa är distansarbete precis det som gör att man kan arbeta mer , får mer gjort och må bättre. För andra är det inte själva arbetsplatsen som avgör, utan andra anpassningar som flexibla arbetstider, tjänstegrad för alla kan inte arbeta heltid, anpassade arbetsuppgifter eller ett lugnare tempo. Därför måste lösningar alltid utgå från samtalet med arbetstagaren som det gäller.

Rapporten visar också att distansarbete inte är möjligt i alla branscher. Inom vård, skola, omsorg och många serviceyrken finns helt andra förutsättningar. Där behöver man hitta andra sätt att skapa en hållbar arbetsvardag, så att även de som arbetar i yrken utan möjlighet till distans kan vara kvar i arbetslivet på ett bra sätt.

När arbetet sker hemifrån behöver tekniken fungera ordentligt. Det räcker inte med att digitala verktyg finns utan de måste vara tillgängliga och enkla att använda i praktiken.

Det är också intressant att utvecklingen inte är unik för Sverige. Rapporten visar liknande resultat i flera andra länder, vilket tyder på att större flexibilitet faktiskt gör skillnad på riktigt.

Så distansarbete vara ett bra stöd för många, men det är ingen lösning som passar alla. Det viktigaste är att man ser personen, vardagen och förutsättningarna. När arbetsgivare, och försäkringskassa och arbetsförmedling vid behov, är beredda att hitta det som fungerar för just den individen ökar möjligheten att fler med nedsatt rörelseförmåga både kan arbeta och må bra över tid.