Mellan raderna: En växande kris i funktionshinderomsorgen

Socialstyrelsens lägesrapport 2026 ger en balanserad bild av funktionshinderomsorgen.

Men den väcker frågor. Allvarliga problem beskrivs med milda ord som ”utmaningar”.

Mellan raderna framgår att behov inte tillgodoses, och att personer med funktionsnedsättningar har mycket sämre livsvillkor, hälsa och vård än övrig befolkning.

81 000 har LSS-insatser – men ingen vet hur stora behoven är

Socialstyrelsens årliga lägesrapport beskriver insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning enligt LSS, LSS, socialtjänstlagen, delar av hälso- och sjukvården och tandvården.

Den 1 oktober 2024 hade 81 000 personer minst en verkställd och kommunalt beslutad insats enligt LSS. Antalet personer med LSS-insatser minskade under flera år, men utvecklingen vände till en ökning från 2023 och framåt.

Ökningen beror främst på att fler har daglig verksamhet. Ökningen kan hänga samman med fler autismdiagnoser och att färre får lönebidrag på arbetsmarknaden. Ökningen inom daglig verksamhet gäller främst åldersgruppen 15–25 år. Det finns även en ökning inom 55–64 år, vilket bland annat kan bero på omfattande behov efter stroke.

Minskningen av kontaktperson, ledsagarservice och korttidsvistelse har avstannat, men detta kan vara tillfälligt.

Antalet LSS-insatser för barn har minskat under flera år, men mellan 2023 och 2024 har minskningen avstannat.

Insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) ökar också, framför allt boendestöd. Mellan 2007 och 2024 ökade boendestöd från 12 till 31 insatser per invånare. Insatsen ges ofta till personer med psykisk funktionsnedsättning och till personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism.

Det saknas kunskap om hur många som faktiskt har behov av stöd, vilket gör det svårt att bedöma om kommunerna tillgodoser behoven.

Kommunernas kostnader för insatser till personer med funktionsnedsättning var 90,6 miljarder kronor år 2024, vilket var en ökning med 2,9 procent från 2023. Det är framför allt kostnader för boende för vuxna som ökar. Funktionsnedsättningsområdets andel av socialtjänstens kostnader är nästan oförändrad.

Självbestämmande – men också kvalitetsbrister

Många som har insatser upplever ett högt självbestämmande, men det varierar mellan insatserna.

De som har boende enligt SoL skattar lägre självbestämmande och tillgodosedda behov än övriga med LSS- eller SoL-insatser.
Högst inflytande 2024 skattas inom boendestöd enligt SoL (omkring 90 procent). Lägst inflytande skattas inom boende enligt SoL (75 procent). Nivåerna är ungefär samma som 2023.

Långtifrån alla känner att de har självbestämmande och trygghet, och Socialstyrelsen anser att detta måste stärkas, till exempel genom ökad kunskap om AKK och tydliggörande pedagogik. Socialstyrelsens öppna jämförelser visar att omkring tre fjärdedelar av de anställda boende enligt LSS har kompetens i denna metodik. Andelen är högre i daglig verksamhet enligt LSS, omkring 85 procent.

Förekomsten av tvångs- och begränsningsåtgärder är fortsatt ett allvarligt problem, och det är fortfarande många verksamheter som inte arbetar förebyggande. En fjärdedel av boenden och dagliga verksamheter enligt LSS saknar rutiner för hur personalen ska arbeta förebyggande.

Andra kvalitetsbrister gäller antal boende i gruppboende och samlokalisering av verksamheter. Den kunskap som finns tyder på en utveckling som riskerar att inverka negativt på insatsernas kvalitet. Det saknas dock statistik.

Många känner sig otrygga, särskilt kvinnor på boenden

Otrygghet är ett stort problem, särskilt bland kvinnor. Det är inom boende enligt SoL som otrygghet är vanligast. Här känner sig endast 60 procent av kvinnorna trygga. Motsvarande andel bland männen är 65 procent.

På gruppboende enligt LSS uppger 74 procent bland kvinnor och 80 procent bland män att de känner sig trygga.

Att kvinnor upplever högre otrygghet och mer rädsla kan kopplas till en högre våldsutsatthet.

Fler anställda har grundutbildning, men färre får handledning

De flesta (80–90 procent) tillsvidareanställda inom boende och daglig verksamhet enligt LSS har den rekommenderade grundutbildningen. Andelen har ökat något mellan 2024 och 2025.

Även andelen personal som erbjuds utbildning i AKK har ökat, vilket kan bero på satsningen ”Yrkesresan funktionshinder”.

Ett problem är att den kontinuerliga handledningen minskar. Andelen enheter som får kontinuerlig handledning var år 2025 endast 41 procent inom boende enligt LSS. Motsvarande andel inom daglig verksamhet enligt LSS var 35 procent.

Hög överdödlighet bland de som har LSS- och SoL-insatser

Skillnaderna i vård och hälsa är inte marginella utan genomgående och i vissa fall mycket stora.

De satsningar som gjorts på att stärka vården för personer med LSS- och SoL-insatser räcker inte. De behöver breddas och omfatta fler grupper, anser Socialstyrelsen som efterlyser åtgärder på många områden, från anpassad information till stärkt kompetens.

Omställningen till god och nära vård har hittills inte omfattat personer med funktionsnedsättning i så stor utsträckning.

Personer med funktionsnedsättning har generellt sämre hälsa än övrig befolkning, men får också sämre vård, och har en mer riskfylld läkemedelsanvändning. Det finns skillnader i behandling och utfall vid flera vanliga sjukdomar. Socialstyrelsen lyfter följande exempel:

• Personer med funktionsnedsättning får blodfettsänkande läkemedel vid diabetes i lägre utsträckning jämfört med övriga diabetespatienter. Läkemedlet är uppemot hälften så vanligt bland män med vissa funktionsnedsättningar och uppemot en tredjedel så vanligt bland kvinnorna i samma grupp.
• De har högre dödlighet vid bröstcancer jämfört med övriga bröstcancerpatienter. Det handlar framför allt om kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning (2 gånger högre risk) eller autism (2,5 gånger högre risk). Den högre dödligheten återfinns även bland kvinnor med andra funktionsnedsättningar, såsom syn- och hörselnedsättning.
• De har en överdödlighet både vid hjärtinfarkt och vid obesitas jämfört med övriga befolkningen. Risken är mellan 14 och 21 procent högre bland personer med funktionsnedsättning. Den relativa risken är högst hos patienter med autism, hörselnedsättning, koncentrationssvårigheter samt synnedsättning. Vid obesitas är överdödligheten högst bland personer med intellektuell funktionsnedsättning, tal- och språkstörning samt rörelsenedsättning, 4–5 gånger så hög.

Personer med LSS- och SoL-insatser har också sämre tandhälsa än övrig befolkning, särskilt äldre med LSS och personer inom socialpsykiatrin. Tandvårdsbesöken minskar med stigande ålder. Samverkan mellan tandvård och stödverksamheter måste stärkas, anser Socialstyrelsen.

Krisberedskapen brister – och försämras ytterligare

De cirka 100 000 personer med funktionsnedsättning som har insatser enligt LSS eller SoL tycks ha mycket låg prioritet inom krisberedskap – och tryggheten för denna grupp minskar.

Andelen kommuner som har evakueringsplaner för LSS- och SoL-boenden fortsätter att minska. År 2025 var andelen 30–40 procent, beroende på boendetyp. För några år sedan (2021) fanns evakueringsplaner för hälften av alla boenden.

Endast 22 procent av boendena hade kontinuitetsplaner. Andelen har halverats sedan år 2020, från drygt 40 procent.

Enda ljuspunkten är att beredskapsplaner för höga temperaturer är vanligare – 80 procent av boendena har sådana.

Cirka 40 000 personer bor i LSS- och SoL-boenden. Att säkra tryggheten för dessa personer i händelse av allvarlig kris försvåras väsentligt av bristande krisberedskap och frånvaron av (eller ofullständiga) beredskapsplaner, skriver Socialstyrelsen.

Ännu sämre kan krisberedskapen vara för personer med funktionsnedsättning i vanligt boende. Det handlar till exempel om många personer med hemtjänst enligt SoL och personlig assistans enligt LSS. ”Det är allvarligt att många kommuner fortfarande saknar evakueringsplaner för dessa grupper”, skriver Socialstyrelsen.

Tusentals får vänta på att LSS-beslut ska verkställas

Antalet LSS-beslut som inte verkställs har minskat, men fortfarande är nivåerna högre än före pandemin.

År 2024 dröjde verkställigheten mer än tre månader för drygt 5 300 beslut enligt LSS och drygt 1 100 beslut enligt SoL.

Orsakerna bakom långa verkställighetstider varierar. Det kan till exempel handla om brist på boenden.

Oro för ökande problem med tvångsflytt

Vissa kommuner kartlägger nu behoven inom gruppen sm behöver LSS-boende ”för att möjliggöra för större rörlighet inom beståndet, och samtidigt skapa förutsättningar för brukare med mindre behov att få tillgång till den ordinära bostadsmarknaden”.

Uppgifterna är oroande, med tanke på att Socialstyrelsens råd för funktionshinderfrågor i flera år har uppmärksammat problem med att personer med beslut om boende enligt LSS måste flytta till eget boende, trots omfattande behov av stöd.

Socialstyrelsen uteslutet inte att kommunernas ambition med ökad rörlighet i boenden enligt LSS kan påverka enskilda negativt.

Fler brister som Socialstyrelsen lyfter

• Personlig assistans minskar ytterligare: Andelen personer med kommunalt beslut om personlig assistans har minskat med 2,1 procent mellan 2020 och 2024.
• Sämre uppföljning: Andelen verksamheter som följer upp behov och insatser har halverats – från cirka 20 procent till omkring 10 procent (2020–2024).
• Den ekonomiska utsattheten bland personer med funktionsnedsättning är fortsatt svår. Utsattheten är högst bland de som har insatser enligt socialtjänstlagen, där nästan 15 procent har långvarigt ekonomiskt bistånd.

Riksrevisionen: Socialstyrelsen kan göra mer

Socialstyrelsens lägesrapport landade i slutet av mars – ett par veckor efter Riksrevisionens mycket kritiska granskning av statens styrning av LSS.

Riksrevisionen uppmanar Socialstyrelsen att göra mer för att öka kunskapen om LSS i kommunerna, och skriver bland annat:

”Socialstyrelsen kan göra mer för att möta kommunernas behov av stöd på området. Till exempel har Socialstyrelsen identifierat behov av reglering och kunskapsstöd gällande LSS som myndigheten inte har tillgodosett, eller där arbetet har blivit försenat. Det gäller den planerade revideringen av två föreskrifter och allmänna råd för LSS-boenden samt en planerad handbok för handläggning av LSS-ärenden för vuxna. Granskningen visar också att Socialstyrelsen kan ge kommunerna mer stöd i att tolka gällande rätt enligt LSS.”

Mer information om stöd till personer med funktionsnedsättning finns på Socialstyrelsens webbplats.