Per Båtelson: Vårdcentraler ska kunna erbjuda de bästa alternativen

En röntgen ska kunna utföras samma dag som patienten kommer till vårdcentralen, säger Per Båtelson, en av förgrundsfigurerna inom privata vårdsektorn.

– Läkare som har tillgång till duktiga specialister är mycket bättre på att erbjuda sina patienter de bästa alternativen. Det är på det sättet vi kan säkra att vi får en mer jämlik vård, säger han i denna intervju med Föräldrakraft.

Per Båtelson byggde upp Capio till ett stort, framgångsrikt vårdföretag och har därefter etablerat Global Health Part­ner. Sedan två år är han även styrelseordförande för Apoteket.
Som företrädare för privata vårdföretag kämpade han länge i motvind. Nu går utvecklingen Per Båtelsons väg, men han är inte nöjd med allt. De större privata vårdföretagen har inte medfört den önskade mångfalden. Tvärtom har storföretagen, till Båtelsons besvikelse, blivit allt mer likriktade under senare år.
Samtidigt är han mycket kritisk till att införandet av ny teknik och nya behandlingar går så långsamt inom vården.

För att lösa problemen inom vården krävs tryck från många olika håll, anser Per Båtelson som vill se ökat engagemang från inte minst patienter, anhöriga och deras organisationer.

Vad är då det viktigaste som händer när det gäller utvecklingen av vården?
Ökade möjligheter att välja vårdgivare är den dominerande trenden inom primärvården, anser Per Båtelson. Han lyfter fram landstinget i Halland, som har legat längst fram i denna utveckling sedan man för flera år sedan började ge patienter möjlighet att välja vårdenhet och samtidigt gav privata företag etableringsfrihet.

– Det har skapar en väldigt positiv mix av privata och offentliga vårdgivare, som konkurrerar om att ge så bra tjänster som möjligt. Det har gagnat patienterna och när man pratar med hallänningarna är de väldigt nöjda. Landstinget har haft en pragmatisk inställning och felaktigheter har rättats till under resans gång, säger Per Båtelson.

Han ser det som ett avgörande skifte. Nu ses patienten ”som bärare av pengar”. Tänkesättet följs av Stock­holms läns lands­ting och regionerna Skåne och Västra Götaland, som inför sina egna varianter av valfrihet. Regeringen har nyligen också satt tryck på övriga landet att införa valfrihet inom primärvården även om landstingen får stor frihet att utforma egna modeller. En proposition med denna innebörd presenterades av rege­ringen i början av december 2008.

Valfriheten är mer än att välja vårdcentral, menar Per Båtelson.
– I förlängningen måste primärvården bli mycket mer intelligent, genom att lägga till kompetens att diagnosticera och möjlighet att rådfråga specialister. Jag vill ha ”en första linjens vård” som remitterar direkt till sjukhus för behandling. Det blir en enorm förändring, som gör primärvården till en mycket mer intressant arbetsplats.

De första stegen har redan tagits:
– Halland funderar man just nu på hur man kan bygga på ytterligare intelligens inom primärvården och Stockholm är inne på samma spår, säger Båtelson.
– Den stora vinsten är att man får en sammanhållen länk i primärvården med kontroll över diagnostik och utredning, vilket kan korta väntetiderna kraftigt för patienterna.

Vad krävs för att förverkliga detta?
– Två saker. Det ena är tillgång till adekvat öppenvårdsdiagnostik, till exempel som i Norge där primärvården kan få en röntgenundersökning utförd på dagen. Efter 20 minuter kan en röntgen vara hos patientens allmänläkare.
– Det andra som behövs är ett system som gör det möjligt för allmänläkaren att snabbt konsultera specialister. Det ger specialisterna en mer konsultativ roll parallellt med att vissa av dem är ute i primärvården. Inom de närmaste två-tre åren ser vi steg i denna riktning. Det finns bra exempel på utvecklingen både i Norge och Frankrike.

Vem tjänar på detta?
– Storförbrukarna av sjukvård är de som har mest att vinna. Äldre multisjuka har mycket att vinna på en bättre kompetens i första linjens vård. Men även barnfamiljer har stor nytta av att allmänläkaren har tillgång till specialistkompetens. Fetma- och dia­beteskollektivet är en grupp patienter som ökar snabbt och behöver bättre hjälp i vården.

Finns inte risk att orättvisorna och skillnaderna i vårdkvalitet växer mellan olika områden?
– Den som tror att vi har jämlik vård idag lurar sig själv! Det fins otaliga exempel på hur ojämlikt det ser ut vad gäller kapacitet och kompetens. Skillna­derna är stora mellan olika diagnosområden och olika policies för vilken vård man erbjuder.

Enligt Båtelsen blir ”kompetensbaserad ransonering” av vården allt mer vanlig, med allt sämre resultat för patienterna.
– Det finns behandlingar som är evidensbaserade och rekommenderas av SBU men som ändå inte erbjuds, för att man har en billigare och enklare, men sämre, läkemedelsbehandling. Ofta saknas kompetens för att ge den bättre behandlingen.

– Problemet ökar hela tiden. Många patientgrupper är för små. Enskilda sjuk­hus behöver en kritisk massa för att erbjuda den bättre behandlingen. Re­sultatet blir att patienterna får sämre behandlingen och måste vara mycket mer alerta för att få veta som är bäst.
– Det finns många exempel på detta men jag vill inte peka ut någon för det är så känsligt.

Hemlighetsmakeriet kring frågan har  skyddat sjukhusen från kritik. Pro­tes­ter­na är få. Patientorganisationer har ännu inte fått upp ögonen för många brister.
– I grunden saknas oberoende analyser och kommunikation om kvaliteten på vården. Befolk­ningen i stort värnar mer om sitt eget lilla sjukhus, trots att man istället aktivt borde resa till andra sjukhus som erbjuder bättre behandling.

Men så enkelt är det väl inte, att man bara kan åka till ett annat sjukhus?
– Det stämmer att det är komplicerat. De enda patienter som kan kräva detta är de som har fått vänta på vård så länge att de omfattas av vårdgarantin, annars får man inte välja sjukhus. Ett resultat av det är att allt fler söker sig mot privata sjukvårdsförsäkringar.

Så vill Per Båtelson utveckla personlig assistans

Sedan sommaren 2008 är Per Båtelson delägare och adjungerad styrelseledamot i Humana Group som äger assistansbolagen Assistansia och Din Assistans.

– Jag är inte expert på assistansområdet men jag känner att det här är ett område som är mycket mer jämlikt än sjukvården. Jag upplever att de förändringar som nu görs pekar mot ökad kvalitet.

– Genom att jobba nära med kommuner och andra huvudmän kan Humana Group utveckla bättre tjänster och produkter inom särskilt boende eller institutionellt stöd. Det är idag ett område som är väldigt kommunalt med få privata initiativ, men är ett naturligt expansionsområde.

– Vi börjar bygga upp kompetens och undersöker vad vi kan erbjuda kommunerna, för att de ska känna att de kan leverera bättre lösningar till sina invånare, säger Per Båtelson.

Tror du att det kommer att bli möjligt för fler att välja vård i annat landsting?
– Det finns inga sådana förslag nu, men regeringen ser över hur man ska stärka patientsäkerheten och hur man kan ta ett större grepp om sjukvårdens kvalitet, inte bara genom Socialstyrelsens kontroll utan även genom att proaktivt informera om hur kvaliteten är på olika sjukhus.

Men återigen – kan inte detta innebära ökade klyftor?
– Det behöver inte bli så om man över­ger gamla synsätt och uppgraderar primärvården. Vi behöver en vettig struktur på vården med effektiva arbetshästar och aktiv kommunikation av vårdenheternas resultat.

Tycker du att det går i rätt riktning nu?
– Intentionerna hos socialdepartementet är definitivt i rätt riktning och om det understöds av förändringar i primärvården så går vi mot ökad jämlikhet i tillgänglighet och kvalitet.

Hur ser du på risken att personer med funktionsnedsättningar blir diskriminerade och inte får den bästa behandlingen? Alla kan inte vara aktiva och pålästa som patienter.
– Om man förstärker kompetensen inom primärvården, så att allmänläkaren där kan bli en bättre advokat för sina patienter, finns det ingen sådana risk. Läkare som har tillgång till duktiga specialister är mycket bättre på att erbjuda sina patienter de bästa alternativen. Det är på det sättet vi kan säkra att vi får en mer jämlik vård.

Vilken betydelse får EU:s kommande beslut om gränsöverskridande vård?
– Det kommer att sätta en hel del press på oss att svara upp mot det som patienterna upplever som bättre vård. Vi kommer att se en ökad rörlighet. Men det blir ingen billig reform ur svenska skattebetalares perspektiv, i den mån det läcker behandlingar till utlandet.

Aktiva patienter blir snabbare behandlade, mår bättre och drar mindre resurser – det är ett återkommande tema hos Per Båtelson.
Och med en förbättrad kompetens i ”första linjens vård” ska alla, oavsett eventuella funktionsnedsättningar, få en bra advokat med makt att erbjuda de bästa behandlingsalternativen.