Liberalerna: Fler ska få personlig assistans med ny behovsbedömning

– Utredningen om behovsbedömningar bör leda till att fler kan få personlig assistans.
Det säger Malin Danielsson, funktionsrättspolitisk talesperson för Liberalerna, och en av arkitekterna bakom de utredningsdirektiv som presenterades 22 maj 2026.

– Samtliga de utredningar som vi har arbetat med de senaste åren som ”Stärkt rätt till assistans”, har handlat om att fler ska få. Det vi försöker motverka nu är problemet att färre får, eller att man får neddragna timmar, säger Malin Danielsson.

Videointervju med Malin Danielsson

”Vi vill bort från minuträkning”

Nedan återger vi videointervjun i textform.

Tänker du att det kommer förslag som gör att man beräknar alla behov i sin helhet?
– Förhoppning är så klart det. Det skulle vara rättssäkrare, mer träffsäkert och underlätta för den som handlägger, men också för den som ansöker om assistans i stället för att försöka klura ut om det är två eller tre minuter utan att se helheten. Det är en förhoppning.

– Man pekar på tre olika modeller som man skulle kunna utgå ifrån men direktivet är brett, så man kan hitta andra modeller för det. Schabloner är en sån sak som pekar mot helhetstänkande snarare än sekund- och minuträkning.

– Även om jag inte säger att schabloner är det bästa nu, men det finns indikationer i direktiven att man vill gå bort från minut- och sekundräkningen.

Vad menas med schabloner?
– Schabloner är snarare att man ska titta på personlig hygien, kan jag tänka. Det har det tittats på tidigare också, att det är ganska svårt med schabloner. Men man kan titta på personlig hygien. Vad är schablontid för en personlig hygien, till exempel.

– Jag vet inte alls om man kommer att landa i det här. Men det viktiga är att vi ska komma bort från minut- och sekundräkningen, se helheten, kunna nollställa den här praxisen som har varit och öka tillförlitligheten i systemet, så att ingen ska gå och känna oro.

Det handlar om att flera tusen fler skulle få assistans, om man hade helhetssyn på behovsbedömningen?
– Det är alldeles för svårt att uttala sig om i dagsläget. Det får vi avvakta utredningen kring.

Utredningsdirektiven, i förhållande till dina och Liberalernas önskemål – vad är det som saknas i direktiven?
– Vi vill ju allra helst ha en hel översyn av LSS. Det är inte bara inom den personliga assistansen som vi har problematik i dag med bedömningar och så vidare. Men det här är steg i rätt riktning som gör att vi kommer se över de grundläggande behovsbedömningarna. Det är en förutsättning för att kunna gå vidare med det statliga huvudmannaskapet.

Utredningen tar två år nu. När kan det bli ett statligt huvudmannaskap?
– Parallellt kommer man att arbeta med det statliga huvudmannaskapet. Jag hoppas att vi kan ha nya behovsbedömningar på plats samtidigt som vi går fram med det statliga huvudmannaskapet så att man kan göra det här ganska snart efter att utredningen är klar.

[Utredningen ska vara klar senast 23 maj 2028.]

Betyder det att det kan bli en proposition redan under 2028?
– Ja, det är lite optimistiskt. Det ska beredas, det ska komma en proposition… Man ska lägga samman det och sen behöver det tid för införande. Men vi jobbar parallellt med de här processerna.

– Det är också så att Försäkringskassan behöver en del omställningstid när de ska ta emot de kommunala assistansanvändarna också. Det här kommer att gå parallellt. Och förhoppningsvis bli väldigt bra framöver så att fler kan känna sig trygga i att både behålla och kunna få assistans i större utsträckning.

Och vad gäller assistansersättningen och vårbudgeten – vilken höjning hade vi Liberalerna kämpat för i förhandlingarna i vårbudgeten?
– Om vi hade fått bestämma helt själva hade vi haft en högre än 1,5 procent än idag. En nivå som hade gjort att man kan höja lönerna, kan ha utbildning och kan ha vissa marginaler så att man känner att man kan bedriva en seriös assistansverksamhet.

Varför blev det ingen höjning i vårbudgeten? Ni samarbetade ju med Sverigedemokraterna i den här frågan.
– Ja, vi nådde inte hela vägen fram.

För snart två år sen utlovades en indexering och en hållbar uppräkning av assistansersättningen. Sen dess har assistansersättningen tvärtemot urholkats.
– Urholkningen av assistansersättningen har ju skett under lång tid och framför allt under den socialdemokratiska regeringen. Den här regeringen var ju den som faktiskt höjde upp ersättningen på 3,5 %.
– Vilket inte är tillräckligt.

Tidöregeringen har ju försämrat den ytterligare!
– Ja, sen har uppräkningen legat på samma nivåer som under socialdemokratiskt styre efter det. Från Liberalernas sida ser vi att 347,70 inte är tillräckligt för att kunna bedriva en seriös verksamhet med personlig assistans i dagsläget.

– Därför har vi varit måna om att få till utredningen om indexering och att Försäkringskassan får uppdraget att titta på vad ersättningen bör ligga på. Vi kommer att fortsätta strida för både indexering och en höjning.

Arbetas det med en indexering?
– Det arbetas med en indexering på Socialdepartementet.

Och när kan en indexering då komma?
– Inte innan valet, kan vi väl säga, men efter valet hoppas vi att vi kan få igenom den. Det finns ett mycket bredare stöd idag, mycket tack vare Liberalerna som har lobbat rejält i den här frågan i riksdagen, bland alla partierna.
– Min förväntan är att oavsett vem som sitter vid makten efter valet att man inför en indexering och en höjning.

Blir det också ett högre startbelopp som täcker in de faktiska kostnaderna?
– Ja, får Liberalerna själva bestämma så ja, så klart. Det är nåt vi kommer att driva på för.