100 000 flexjobb nytt vallöfte?

Flexjobb kan skapa 100 000 arbeten för personer med funktionsnedsättning, hävdar Neuroförbundet. Nu har politikerna nappat på förslaget.

Flexjobb kan bli en valfråga i sommar. Folkpartiet och Centerpartiet har flaggat för förslag om en sådan jobbgaranti.

Det är den danska reformen Flexjobb som är förebilden. Neuroförbundet har länge drivit frågan och har hävdat att ett flexjobb-system enligt dansk modell kan leda till att 100 000 fler svenskar med nedsatt arbetsförmåga kan få arbete.

I Danmark uppges reformen har resulterat i att 50 000 personer har fått sysselsättning.

– Med flexjobb kommer man att kunna behålla jobbet oavsett om man är arbetsför eller inte. Om hälsan tryter kan man stanna hemma. Lönen sätts på vanliga villkor och staten betalar kostnaden då du inte kan arbeta, sa Stefan Käll (FP) på en debatt om LSS i maj.

Vid en annan debatt, i juni, förordade Rickard Nordin (C) medborgarlön (för de som inte kan arbeta alls) och flexjobb (för de som kan jobba en del).

Flexjobb – så kan det funka
Neuroförbundets förslag till flexjobb innebär heltidsersättning till personer som inte kan jobba för fullt på grund av permanent nedsättning i arbetsförmåga. Hänsyn tas till att personen kan behöva fler viloperioder, lägre arbetstempo, mindre antal uppgifter eller har behov av ett lägre antal arbetstimmar.
Arbetsgivaren betalar ut heltidslön (enligt kollektivavtal) motsvarade 37 timmar och får ett lönetillskott från kommunen, beroende på hur nedsatt arbetsförmågan är. Som exempel innebär 50 procent nedsatt arbetsförmåga att kommunen betalar halva lönen och arbetsgivaren halva.