Nyheter

100 000 unga lider av ätstörningar


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




 

Ätstörningar drabbar ungdomar med dålig självkänsla. Föräldrakraft har träffat en av Sveriges främsta experter på ätstörningar, Claes Norring, för ett samtal om varningssignaler och om hur internet kan vara en viktig tillgång.

Ätstörningar drabbar ungdomar med dålig självkänsla. Föräldrakraft har träffat en av Sveriges främsta experter på ätstörningar, Claes Norring, för ett samtal om varningssignaler och om hur internet kan vara en viktig tillgång.

På Södermalm i Stock­holm ligger Stockholms centrum för ätstörningar, här arbetar Claes Norring som forskningsledare. Han kommer senast från Capio Anorexi Center.

Han börjar med att tydligt understryka att anorexi bara är en liten del av de diagnoser som vi kallar för ätstörningar.

– Anorexi har uppmärksammats för att det så tydligt märks att patienten förlorar mycket vikt, men det är annars en av de minsta diagnoserna, säger han.

Sedan långt tillbaka har man uppmärksammat ätstörningsdiagnoser.

Diag­nosen anorexi uppkom på 1870-talet, men patienter med anorexi-symtom beskrevs redan på 1600-talet.

– Men de vanligaste diagnoserna är ätstörning UNS (utan närmare specifikation) och atypisk ätstörning, alltså olika sorters diagnoser, men inte den specifika viktminskningen som symtom, säger Claes Norring.

Han menar att anorexi fått mycket uppmärksamhet för att tillståndet upplevs så hotfullt.

Gemen­samt för alla anorektiker är att man har en rädsla för fetma och att gå upp i vikt, att man har en märklig föreställning kring hur man ska äta och en snedvriden kroppsföreställning.

Men utvecklingen inom forskning och diagnostik går mot att förändra den bild man tidigare haft av ätstörningar. De flesta personer med ätstörningar hoppar flera gånger mellan olika diagnoser och därför menar Claes Norring att den moderna bilden av ätstörningar utvecklas mot att man släpper fixeringen vid diagnoser och bara ser ätstörningsproblematiken.

Faktorer som påverkar

Inom vetenskapen säger man att det är tre faktorer som påverkar om en ungdom får ätstörningar.

Under de predisponerande faktorerna hittar man biologiska, genetiska, sociologiska och omvärldsliga faktorer. De predisponerande faktorerna är de som laddar upp inför att en ung flicka eller pojke får ätstörningar.

Puberteten påverkar, men riktigt hur har man ännu inte kunnat fastställa. Om en flicka hamnar i puberteten tidigt eller sent kan påverka hennes egen självbild.

Genetiska faktorer spelar också in. Vissa ärver en benägenhet att få ätstörningsproblem. Men det är till slut de sociologiska och omvärldsliga faktorerna som påverkar om ett barn eller en ungdom faktiskt får ätstörningar.

Beroende på hur man växer upp och vilka krav som omgivningen och samhället ställer på en person kan man hamna i ett tillstånd där man inte tycker att man räcker till och känner pressen på sig att ”vara perfekt”.

– De allra flesta ungdomar som hamnar i anorexi och andra ätstörningar har perfektionistiska krav på sig själva, på hur mycket de ska prestera och hur de ska se ut och vara mot omvärlden, säger Claes Norring.

Det är svårt att veta om perfektonismen redan funnits hos personen före insjuknandet eller om den blir en del av sjukdomen.

–  Men jag tror att perfektionistiska drag finns hos personer med ätstörningar innan man sjuknar in. Gemensamt för alla är att man ställer alldeles för höga krav på sig själv, säger Claes Norring.

Höga krav

Höga krav tar hårt om man inte kan motsvara dem. Därför hävdar en del forskare att ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar skulle ligga i en riskzon för att få ätstörningsproblem.

Samhället ställer stora krav på ungdomar att prestera och ungdomar med lätta svårigheter utsätts extra hårt, eftersom man inte har en tydlig funktionsnedsättning.

– Men det är ingen allmän åsikt inom forskarvärlden. Det är svårt att forska inom ätstörningar och framförallt anorexi. De flesta ungdomar med anorexi skäms, mår dåligt och vill inte vara med i forskningsundersökningar, så vi har väldigt lite underlag att använda oss av, säger Claes Norring.

Diabetes och ätstörning

En ung människa med diabetes får tidigt många restriktioner kring ätandet och rutiner i livet. Han eller hon måste anamma en regelbundenhet som påverkar livsstilen och gör det omöjligt att leva helt som ”andra ungdomar”.

Om denna press på hur man ska äta och leva påverkar en eventuell ätstörning vet man inte.

– Men kombinationen diabetes och ätstörning är otäck. Om man har diabetes är det viktigt att man sköter sig, äter ordentligt och tar sina sprutor. En ungdom som har diabetes får konstiga matvanor som påverkar diabetesdiagnosen, säger Claes Norring.

Dåliga matvanor kan skynda på komplikationer som vanligen dyker upp mycket senare i livet om man har diabetes.

– Och vissa anorektiker använder insulinet för att balansera sin kroppsvikt, berättar Claes Norring.

Fokus på familjen

För att utveckla behandlingsmetoder för unga med ätstörningar börjar man nu titta mer på hela familjen.

– Särskilt när vi arbetar med anorektiker. De unga patienterna råkar oftast ut för anorexi och då är det viktigt att vi blir bättre på familjebehandlingar så att patienterna får ett tryggt hem att luta sig mot, säger Claes Norring.

Men man måste även bli bättre på att fånga upp de unga tjejer och killar som hets­äter.

– Det är svårare att upptäcka ungdomar som hetsäter, eftersom de inte har en benägenhet att söka hjälp. Man skäms ofta väldigt mycket. Har man anorexi drivs man av målet att bli smal och får också ”resultat”. Men den som hetsäter blir inte smal och skäms således bara för sin åkomma. Man känner sig som ett ”misslyckande”, berättar Claes Norring.

– Många med hetsätningsdiagnoser isolerar sig och känner sig ensamma med sitt problem. Därför är gruppterapimöten väldigt viktiga för att få patienterna att förstå att de inte är ensamma. Många gånger hjälper även antidepressiva medel, så att flickorna och pojkarna får tillbaka en viss livsglädje, säger Claes Norring.

Men han menar att det är ett stort problem att en tredjedel av patienterna inte tillfrisknar, utan hoppar mellan olika diagnoser och till slut riskerar en kronisk ätstörning.

– För vissa blir ätstörningen en livsstil som man inte kommer ur. Man hoppar från behandling till behandling och blir aldrig frisk. Därför är det så viktigt att vi utvecklar nya behandlingsmetoder, säger Claes Norring.

Internet av stor vikt

Kanske kan behandling via internet vara en lösning. Många som skäms för sin ätstörning och aldrig upptäcks kan fångas upp via internet.

– Då behöver man inte komma till en mottagning. I lugn och ro kan man hem­ifrån få behandling via självhjälpsprogram och bara komma in för samtal någon gång ­ibland. Det är självklart inte hela lösningen på problematiken, men det kan ge de som inte vågar uppsöka vården en kick att komma igång, säger Claes Norring.

Han ser stora utvecklingsmöjligheter och man planerar flera större studier kring självhjälpsmetoder via internet.

Bra information på internet kan vara värdefull även för personer som bor ute på landsbygden eller i kommuner där man inte anser sig få rätt stöd och hjälp.

– Tyvärr ser det väldigt olika ut i landet idag. Ofta kan det vara svårt att få rätt hjälp. Tyvärr är det viktigt att barnet i fråga då har väldigt engagerade föräldrar som driver frågan, säger Claes Nor­ring.

Det finns många bra ställen på internet att söka information, men Claes Nor­ring rekommenderar inte att man försöker att behandla sitt barn helt själv. Där­emot kan man få resultat genom bättre matrutiner och genom att stödja honom eller henne på alla sätt och vis.

– Man kan inte själv ge sitt barn terapi och det kan även vara svårt att se vilka förändringar man behöver göra hemma för att förändra barnets situation, säger Claes Norring.

Hur vet man om ett barn har ätstörningar?

Ätstörningar drabbar oftast flickor från 14-årsåldern och uppåt. Flera forskare hävdar att de ökade kraven på unga har gjort att fler yngre drabbas av ätstörningar, men Claes Norring tror att det snarare beror på att man blivit allt bättre på att diagnostisera unga patienter.

Så fort man misstänker att ett barn kan vara på väg att få problem med ätstörningar ska man reagera. Först ska man alltid prata med barnet och berätta för henne eller honom att man till exempel märkt att barnet har problem med maten.

– Man ska vara uppmärksam på när barnet börjar äta konstigt eller lite eller om barnet börjar träna onaturligt mycket, säger Claes Norring.
 

 src=
För att få rätt hjälp måste barn tyvärr ha väldigt engagerade föräldrar, säger Claes Norring.

Ett tydligt varningstecken kan vara att han eller hon blir väldigt upprörd om en mat- eller träningsrutin störs.

Att ett barn alltid går på toaletten efter en måltid och låser in sig eller isolerar sig längre stunder kan också vara en signal.

– Men att isolera sig från föräldrarna är å andra sidan något som även ”vanliga” tonåringar gör, säger Claes Norring.

Hur närmar man sig sitt barn utan att ”trycka upp henne mot väggen”?

– Det är inte lätt att prata med sitt barn om svåra saker, men det viktiga är att man alltid pratar med barnet med utgångspunkten att man har omtanke. Det är viktigt att alltid visa att man frågar för att man bryr sig kärleksfullt, säger Claes Norring.

Han menar att det är viktigt att alltid prata med barnet först och inte gå ba­kom ryggen på honom eller henne.

 

ANNONSER
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för Mo Gård
  • Annons från Myndigheten för tillgängliga medier
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
ANNONSER
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Tidvis
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för JAG
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för Primass
  • Annons för STIL
  • Annons för Made for Movement
  • Annons för HD Motion
  • Etac R82 Toucan ståstöd
  • Annons för Fremia