12 viktiga frågor om barnförsäkringar

Vad behöver man tänka på när det gäller försäkringar för barn som har funktionsnedsättningar?  Här svarar tre experter – Christer Nyström, Marie Nilsson och Annika Nyström vid juristbyrån AJ Personskador – på 12 viktiga frågor om barnförsäkringar.

FRÅGA 1. Behöver man teckna en barnförsäkring?

Ja, man bör teckna minst en barnförsäkring som innehåller ersättning vid sjukdom. Samhällets skydd räcker inte.

Barn i förskola och skola omfattas av en olycksfallsförsäkring som kommunen tecknat. Försäkringarna kan variera mellan kommunerna och försäkringsbolagen, så här är det viktigt att undersöka hur just din kommuns försäkring ser ut. Gäller den dygnet runt, inklusive skollov, eller enbart under skoltid?

En skolförsäkring är inte ett tillräckligt försäkringsskydd för barn eftersom den endast gäller vid olycksfallsskada. Barn behöver också försäkringsskydd vid sjukdom. Framförallt med tanke på att barnet kan drabbas av sjukdom eller olycksfallsskada som för med sig en arbetsoförmåga som vuxen.

Försäkringsbolagen erbjuder därför individuella sjuk- och olycksfallsförsäkringar. När ett barn med individuell sjuk- och olycksfallsförsäkring blir vuxen brukar det finnas möjlighet att övergå till en vuxenförsäkring utan hälsoprövning, något som är bra eftersom ju äldre vi blir ökar risken för att vi råkar ut för skada eller sjukdom. En barnförsäkring gäller vanligen upp till 25 års ålder, ibland upp till 30 år. Som vuxen är det både svårt och dyrt att teckna en sjukförsäkring.

Individuella försäkringar är dyrare än gruppförsäkringar. Om någon i familjen har möjlighet att för sin familj teckna en gruppförsäkring via sin arbetsgivare eller fackförbund så är det en prisvärd och bra försäkring. Här finns också möjlighet för far- eller morföräldrar att teckna försäkring för sina barnbarn.

I gruppförsäkringen hälsoprövas inte barnen men man kan inte heller få ersättning för sjukdom eller skada som fanns redan vid inträdet. Eftersom alla försäkringar ser olika ut så är det viktigt att noga läsa igenom vad försäkringen omfattar.

FRÅGA 2. Många barn (cirka 7 procent) blir ju aldrig godkända av försäkringsbolagen. Vad gör man då?

Tyvärr är det svårt att hitta en komplett försäkring för ett redan sjukt eller skadat barn. De privata försäkringsbolagen bestämmer själva vilka de vill försäkra. Man bör givetvis försöka teckna försäkring ändå genom att kontakta alla försäkringsbolag. Vid vissa skador/sjukdomar kan försäkringsbolaget göra en begränsning av det nuvarande funktionshindret från försäkringen.

FRÅGA 3. Hur har utvecklingen varit när det gäller försäkringar för barn och unga ?

Innehållet i försäkringarna har inte förändrats på något omfattande sätt. Det är normalt att villkoren förändras något varje år, ibland till det bättre, ibland till det sämre. Förbättringar kan vara höjningar av ersättningar och försämringar kan vara att fler sjukdomar undantas i försäkringen.

Den största förändringen som vi har märkt, när vi arbetar med att företräda skadade personer gentemot försäkringsbolagen, är att försäkringsbolagen har blivit hårdare både i sin riskbedömning och i sin skadereglering. Det visar sig bland annat i en hårdare granskning av den skadades situation. Man kräver en stark bevisning. Bevisningen sker enbart genom läkarutredningar och här gäller det att visa objektivt vilka problem som finns.

FRÅGA 4. Vad bör man veta om skillnaderna mellan skolförsäkringen, privat barnförsäkring och gruppförsäkring?

* En skolförsäkring innehåller en olycksfallsdel och gäller under skoltid. Det finns vissa skolförsäkringar som även täcker fritiden.
* En privat barnförsäkring innehåller både sjukdom och olycksfall och gäller dygnet runt.
* En gruppförsäkring kan tecknas via arbetet eller facket och har ett bra skydd till låg kostnad och gäller dygnet runt. Den hälsoprövar inte personerna som ingår i försäkringen, men tidigare skador/sjukdomar ersätts ej.

FRÅGA 5. Är det stora skillnader mellan de olika bolagen och deras försäkringar?

Det finns skillnader och det gäller att själv ta in villkoren och jämföra eftersom de förändras varje år. Konsumenternas Försäkringsbyrå har en bra sammanställning av barnförsäkringar på webbsidan www.konsumenternasforsakringsbyra.se
Om man funderar på att byta försäkring är det viktigt att få den nya försäkringen beviljad innan man säger upp den gamla.

FRÅGA 6. Vad är viktigast att titta på för att välja rätt bolag och rätt försäkring?

Det är viktigt att ha ett fullgott skydd, men man behöver inte ha den dyraste försäkringen om man inte har råd.

Det är viktigt att det ingår ersättning för medicinsk invaliditet (nedsatt funktionsförmåga) och ekonomisk invaliditet (nedsatt arbetsförmåga). Här kan bolagens villkor skilja en hel del. Man bör välja det högsta kapitalbeloppet utifrån ens egna ekonomiska förutsättningar.

Kostnadsbidrag vid långvarig sjukdom ger ersättning för vård- och tillsynskostnader vid långvarig sjukdom och skada om Försäkringskassan har beviljat vårdbidrag.
Därutöver ger vissa bolag ersättning för studier och arbetsoförmåga.

Många försäkringsbolag ger också en engångsersättning vid allvarliga diagnoser, till exempel cancer och MS.

FRÅGA 7. Vilka är de vanligaste problemen när det gäller försäkringar för barn och unga som har funktionsnedsättningar?

Det vanligaste problemet är att visa att skadan eller sjukdomen är ersättningsberättigad enligt villkoren. I många försäkringar finns även karenstider som man bör vara observant med.

FRÅGA 8. I vilken mån kan man teckna försäkring som även täcker in medfödda sjukdomar?

Alla barnförsäkringar innehåller begränsningar för medfödda sjukdomar. Vissa försäkringsbolag har tilläggsförsäkringar som ger ett viss skydd även för dessa sjukdomar.

FRÅGA 9. Vilka finstilta villkor och begränsningar är viktigaste att se upp med?

Preskription, det vill säga den tid som gäller från skadedatum till det datum man senast bör anmäla skadan, är mycket viktig att hålla reda på. Normalt gäller tre års preskription men i vissa fall endast två år. Om man inte känt till att försäkringen fanns gäller en yttre preskriptionsgräns som är tio år. Efter preskriptionstiden är det svårt att ställa krav.
Psykiska diagnoser kan vara svåra att få godkända. Då bör man läsa de finstilta villkoren och se vilka andra besvär som ändå kan ingå, utöver den psykiska diagnosen.
Det är viktigt att som förälder vara aktiv i skaderegleringen, särskilt när det gäller bedömningen av den framtida inkomstförlusten för barnet. Här handlar det om kompensation för ett framtida yrke.

FRÅGA 10. Hur viktig är barnförsäkringen i ett längre perspektiv – till exempel den framtiden försörjningen som vuxen med eventuell funktionsnedsättning?

Då bör man titta specifikt på ersättningsnivån för ekonomisk invaliditet och välja det högsta kapitalbeloppet.

FRÅGA 11. Vilken strategi ska man ha för att få så bra ersättning som möjligt om barnet drabbas av skada eller sjukdom?

Anlita alltid ett juridiskt ombud, helst en advokat som har inriktningen personskaderätt.

FRÅGA 12. Enligt Handikappförbunden strider det mot FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar att många inte kan teckna vanlig försäkring. Kommer denna situation att förändras?

Vi i Sverige anpassar oss sakta men säkert mot EU-normerna, men det är ett långsamt förlopp. Det kan behövas en lagstiftning för att få till en ändring och det är inte heller något som går fort. Det är troligare att det tillkommer nya aktörer på marknaden.

Mer information om försäkringsfrågor finns även på Aj Personskadors hemsida på www.aj.se
Läs även Föräldrakrafts guide till barnförsäkringar i nummer 2, 2006.