Alla blev godkända när rektorn fixade datorer
”Elever med läs- och skrivsvårigheter får dåligt självförtroende och aversion mot böcker. Nu utökar de sitt ordförråd med hjälp av datorn och läser böcker som Harry Potter.”
På Tingbergsskolan i Lödöse, Lilla Edet, satsar man på datorer till sina elever med läs- och skrivsvårigheter. Nu har eleverna fått verktygen för att klara målen för skolarbetet. Investeringen betalar sig – förra våren gick alla elever i årskurs 9 ut med behörighet till gymnasiet.
Det var när rektor Anders Petterssons son gick på gymnasiets tekniska program i Vänersborg som rektorn fick idén. På tekniska programmet fick alla elever låna var sin bärbar dator, som de kunde bära med sig överallt och kunde använda sig av hemma till läxläsning.
– Vi hade några datorer över sedan projektet IT i Skolan, då alla lärare haft var sin dator. Så när några lärare slutade blev datorerna kvar hos oss, berättar Anders Pettersson.
Skolan bestämde att de överblivna datorerna skulle användas till elever som hade läs- och skrivsvårigheter, först och främst elever med diagnosen dyslexi. Han berättar att många forskare pekar på att datorn är ett ypperligt hjälpverktyg för de som läser eller skriver långsamt.
– 1992 kom forskarna Olson och Wise ut med en forskningsrapport. Den visade att elever med läs- och skrivsvårigheter som fick hjälp av datorer fick fyrdubblad effekt på resultatet jämfört med de som enbart fick hjälp av elevassistenter. Jag vet inte hur du gör, men jag skriver inte ett enda brev för hand idag. Antingen skickar jag mail eller så skriver jag brevet på datorn. Med alla rättstavningsprogram som finns idag, ser jag ingen oro i att elever som har svårt för läsning och skrivning inte kan få hjälp att klara målen med hjälp av datorn, säger Anders Pettersson.
Enligt Anders Pettersson märkte skolan snabbt vilken oerhörd hjälp datorstödet var för eleverna. I många fall tror han att en dator är det perfekta komplementet till en elevassistent.
Han menar att det i många fall behövs en elevassistent om eleven har koncentrationssvårigheter eller andra funktionshinder. Men för en elev med dyslexi eller andra svårigheter (skolan ger även datorer till den som har problem med skolan av andra anledningar, till exempel på grund av ett begränsat språk som invandrare), kan datorn vara det enda stödet som behövs.
– En elevassistent kostar oss cirka 350 000 kronor. En bra begagnad dator kan du få för 2 000 kronor och en läspenna för 1 000 kronor. Det fantastiska med datorn är att den kan följa eleven dygnet runt. Även hemma vid läxläsning får eleven det stöd han eller hon behöver, säger Anders Pettersson.
Övriga elever på Tingbergsskolan har inte visat någon större avundsjuka gentemot sina kamrater. I början kunde elever visa sitt missnöje och mena att det var orättvist att några få skulle få ha datorer. Men Anders Pettersson berättar att de nu förstår varför, efter att de fått klart för sig att ingen av eleverna skulle dra sig för att byta datorn mot en snabbare läshastighet.
Visst stöter skolan ibland på tekniska problem, men inget som inte går att lösa. Anders Pettersson tror att bristen på liknande engagemang i andra skolor beror på okunskap. Man vet inte riktigt hur tekniken fungerar och man tror att det blir dyrt.
– Skolans grund ligger i att ge eleverna det stöd de behöver. Idag har man ingen chans om man inte klarar godkänt i ämnena matte, svenska och engelska, då får eleven ingen gymnasiebehörighet, säger han.
När vi frågar honom om han tror att skolan kommer ha råd att fortsätta på samma bana i framtiden svarar han med ett skratt:
– Med de resultaten vi fått, ser jag det snarare som att vi inte har råd att inte fortsätta.