Ändrat huvudmannaskap för personlig assistans

Huvudmannaskapet för personlig assistans kommer ändras – om LSS-kommittén och dess ordförande Kenneth Johansson (c) får vara med och bestämma. I kommitténs slutbetänkande som läggs fram den 29 augusti kommer man föreslå en förändring av huvudmannaskapet för personlig assistans. Detta är en av fler ändringar som väntar LSS-lagen.

– Huvudmannaskapsändringen berör alltså inte resten av LSS-lagstiftningen, utan bara personlig assistans, understryker Kenneth Johansson.

En ändring av huvudmannaskapet kommer göra rättighetslagen tydligare och förbättra assistansen för brukarna, menar han. Vidare avslöjar Kenneth Johansson ändringar som kommer beröra den omdebatterade rättighetslagstiftningen.

LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kommer fortsättningsvis vara en rättighetslagstiftning och man har inga planer på att ändra på det.

– Det är vi alla rörande överens om i LSS-kommittén och jag kan även lova att grunden i lagen kommer ligga fast, säger Kenneth Johansson.

Jens Sjödoff är medlem i RBU Gotland (Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar) och kommenterar de förslag till ändringar i LSS som kommittén kommer lägga fram.

– I förslaget har man sett till att ge en sysselsättningsrätt för personer med psykiska sjukdomar i personkrets 3. Även vi i rullstol tillhör personkrets 3, men vi kommer inte omfattas av den rätten. Jag säger inte att vi alla vill arbeta på daglig verksamhet, men att vi också borde få möjligheten, säger Jens Sjödoff.

Idag har personer i personkrets 1 rätt till daglig verksamhet, alltså personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Nu utökar LSS-kommittén rätten till daglig verksamhet och ger även sysselsättningsrätt till personer med psykiska sjukdomar i personkrets 3. Men de personerna är bara en del av personkretsen som samlar personer med både fysiska och psykiska funktionshinder som inte beror på normalt åldrande.

Enligt Kenneth Johansson är det nya förslaget ett ”steg i rätt riktning” och att man har som mål att i framtiden utöka sysselsättningsrätten till hela personkrets 3 när ekonomin tillåter.

– Som alltid är det intressant att se att det är pengarna som styr, kommenterar Jens Sjödoff.

– Det är ett första steg och sedan ska regeringen fortsätta med arbetet för resten i personkrets 3. Satsningen på personer med psykisk sjukdom är ett inslag i regeringens stora satsning på psykiatrin, säger Kenneth Johansson.

Nytt och viktigt med den nya LSS-lagen är även att man tydligt ska understryka barnperspektivet och bygga barnens rätt på barnkonventionen.

– Vi ska stärka barnens perspektiv i lagen och se till att det tydligt framgår att kommun och landsting är ansvariga för att alltid tänka på barnens bästa vid beslutsfattande. Vad som är ”barnens bästa” hittar man tydligt i barnkonventionen, säger Kenneth Johansson.

– Men kommer barnfamiljer märka någon direkt skillnad?
– Absolut. Att alltid tänka ur ett barnperspektiv ska bli ett naturligt inslag i allt beslutsfattande vad gäller LSS. Alla bar till exempel har rätt till information på deras nivå, så att de förstår, säger Kenneth Johansson.

– Vem ska se till att detta åtföljs?
– Det kommer stå tydligt i lagen och kommer vara något som alla barn och föräldrar har rätt att kräva, menar Kenneth Johansson.

Jens Sjödoff tycker att det är bra att LSS-kommittén understryker barnperspektivet, men ställer sig fundersam till vilka skillnader man faktiskt kommer märka.

– Att ”ta vara på barnperspektivet” är ju en tolkningsfråga. Kanske skulle man behöva tydligare direktiv för att verkligen se en skillnad, säger han.

Sist berättar Kenneth Johansson att kommitténs målsättning har varit att hitta en lösning för att få fram en långsiktig och uthållig reform.

– Vi har fått direktiv om att hitta lösningar för att dämpa kostnadsutvecklingen. LSS kan inte öka så kraftigt som det gör idag, då kommer lagstiftningen kollapsa. Därför kommer vi lägga fram konkreta förslag på hur kommuner och landsting kan lära av varandra, säger Kenneth Johansson.

– Återigen talar vi alltså om pengar och hur vi kan spara?
– Det handlar mer om att skapa riktlinjer för kommuner och landsting så att man får det man har rätt till. Idag får vissa personer alldeles för lite insatser och vissa personer får mer än vad de behöver. Vi kommer inte strama upp insatserna mer nu, bara lägga fram tydliga riktlinjer, säger Kenneth Johansson.

Något som LSS-kommittén har missat i sin utredning är ett förslag om rättigheten till en koordinator. Enligt RBU:s årsrapport 2008 ”Men dom har ju fått det så bra!?” har personer med funktionsnedsättningar i snitt 17 kontaktpersoner på grund av sitt funktionshinder. På dagens RBU-seminarium i Almedalen efterfrågades just en koordinator för personer med funktionshinder som en rättighet enligt LSS-lagen.

– Både personer med funktionsnedsättningar och de olika instanserna skulle tjäna en massa tid på koordinatorer. Idag måste man berätta sin historia för minst 17 personer, tänk om det fanns någon som kunde koordinera alla kontakter istället, säger Jens Sjödoff.

LSS-kommittén: www.sou.gov.se/assistans
RBU: www.rbu.se