Är privata barnsjukhus bra för alla?

Nu rasar kriget om barnsjukvården. Men vad är rätt och fel om Sveriges första privata barnsjukhus? Föräldrakraft bad fyra av kombatanterna svara på frågor om nya sjukhuset.

En infekterad debatt rasar om Sveriges första privata barnsjukhus – Martina vid Sophia­hemmet i Stockholm.

En gräddfil för välbeställda familjer eller ett utmärkt sätt att avlasta den offentliga vården och minska köerna för alla?

En majoritet av befolkningen säger sig vara beredda att teckna en privat barnsjukvårdsförsäkring, enligt försäkringsbolaget Skandias undersökning.

Samtidigt har vänsterpartiet i en annan undersökning kommit fram till att två av tre stockholmare tycker det är fel att barnsjukhuset Martina ska kunna neka barn vård om föräldrarna inte har råd.

Organisationen Unga Synskadade anklagar sjukhus och försäkringsbolag för att diskriminera barn med funktionsnedsättningar. Den kände barnläkaren Lars H Gustafsson har ifrågasatt om sjukhuset strider mot FN:s barnkonvention, som stadgar att alla barn har rätt till lika bra vård.

För att reda ut vad som verkligen gäller ställde vi 16 frågor till fyra viktiga personer mitt i debatten.

S-märkta politikern Veronica Palm.
Barnsjukhuset Martinas vd Peter Wasmuth.
Finn Bengtsson, moderat sjukvårdspoltiker.
Hans G Svensson, ansvarig för samhällskontakter inom Skandia.

Här kan du läsa och jämföra deras svar – för och emot privata barnsjukvårdsförsäkringar och privata barnsjukhus.

1.

Kommer barnsjukhuset Martina att minska köerna och förbättra tillgängligheten inom barnsjukvården generellt?

Veronica: Ja och nej. Det är möjligt att det kortsiktigt kan minska de köer som nu ökar i barnsjukvården i Stockholms läns landsting genom att några föräldrar har möjligheten att köpa sina barn bort från den gemensamma vården. Men på det stora hela och på lång sikt så leder det till minskad tillgänglighet. Barn skiktas och på det privata sjukhuset måste det göras en bedömning av vilka barn man är beredd att ta emot. Administrationen och byråkratin ökar och skattepengar går till det och till vinst istället för att öka tillgängligheten och förbättra möjligheten till vård för alla barn.

Peter: Ja, med vår kapacitet om cirka 20 000 akutbesök per år ökar den totala kapaciteten för akutbarnsjukvården i Stockholm med cirka elva procent, vilket ger bättre tillgänglighet till sjukvård för samtliga barnföräldrar.

Finn: Ja, när några lyfts ur kön kommer de som står kvar rimligen längre fram. Jag tycker inte det är orättvist i och med att alla får en förbättring.

Hans: Martina kommer att förbättra tillgängligheten inom de specialiteter som de erbjuder och i begränsad omfattning minska köerna där de etablerar sig.

 

2.

Är det bra att konkurrensen och mångfalden ökar och att fler aktörer erbjuder vård?

Veronica: Jag har inget emot olika aktörer med olika inriktning i den gemensamma vården. Det jag starkast vänder mig emot är när man medvetet bygger ett system där de som har råd och möjlighet kan köpa sig före andra, istället för att alla ska få goda möjligheter.

Peter: Det är bra att mångfalden ökar. Martina är ett komplement till den offentliga vården och den avlastning av akutsjukvården och barnmottagningsverksamheten vi medför kommer samtliga barnfamiljer till godo genom ökad tillgänglighet. Dessutom skapas nya jobb för den personal som idag bara kan välja en arbetsgivare, landstinget.

Finn: Ja.

Hans: Ja, konkurrens har alltid varit till konsumenternas fördel.
 

3.

Hur vanligt tror ni att det kommer att bli att föräldrar tecknar privata sjukvårdsförsäkringar för sina barn?

Veronica: Det beror på utvecklingen. Om köerna i den gemensamma barnsjukvården fortsätter att öka, som de gjort sedan moderaterna tog över rodret i Stockholms läns landsting, så känner människor självklart ett behov av att säkra sina barns tillgång till vård. Det betyder inte att man tycker att det är bra med privata lösningar, men att man inte vågar lita på att det gemensamma finns när man behöver det. Och ju fler som tecknar privata försäkringar desto större är risken att det av den politiska ledningen får motivera ytterligare nedskärningar på den gemensamma barnsjukvården.

Peter: Det återstår att se, men förhandsintresset att teckna försäkring har varit stort. Vi vet redan idag att många tusen barn har sjukvårdsförsäkring.

Finn: Det är svårt att sia om. Jag hoppas att det blir hyfsat vanligt. Mot det står att kötrycket kanske blir mindre som ett resultat av det nya sjukhuset och att intresset därför minskar.

Hans: Intresset är stort men det är svårt att uppskatta hur vanligt det kommer att bli. Enligt vår opinionsundersökning från i somras kunde 54 procent av svenska folket tänka sig att köpa en privatvårdsförsäkring för barn.
 

4.

Kritiker säger att ett privat barnsjukhus skapar ökad orätt­visa mellan barn. Hur ser ni på det påståendet? Hur kan man motverka att det skapas ett A- och B-lag inom barnsjukvården?

Veronica: Det är svårt att se det på annat sätt, då det bara är de som har råd och som har dokumenterat friska barn som kommer att kunna teckna en försäkring. Det självklara botemedlet för varje ansvarsfull politiker måste vara att göra den gemensamma barnsjukvården så bra och tillgänglig att ingen förälder känner behov av att betala extra för att få del av det som Martina erbjuder.

Peter: Vi erbjuder ett vårdalternativ som är tillgängligt för samtliga föräldrar, även de som inte tecknat en separat barnsjukvårdsförsäkring. Samtidigt minskar vi belastningen på den offent­liga vården, vilket gynnar alla barnfamiljer. Vår vision är att alla ska få det bättre och om kritikerna vill kalla landstingsvården för B-lag så får det stå för dem. Det är inte vår uppfattning. Landstingets vård är fantastiskt bra och avancerad.

Finn: Jag delar inte oron. Tänk om vi istället skapar ett A-lag och ett elitlag, där alla tillhör minst A-laget, och accepterar att det finns ett elitlag för de som prioriterar det? Ingen blir förför­delad utan alla får det bättre.

Hans: Sjukvården blir inte sämre för dem som inte tecknar en privat barnsjukvårdsförsäkring. Varken Skandia eller Martina har hävdat att vården blir bättre på Martina, sådana påståenden har kommit från politiker och landstingsanställda. Däremot visar vår opinionsundersökning att de som kunde tänka sig att skaffa en privatvårdsförsäkring för barn angav som sina viktigaste skäl ökad trygghet, snabbare tillgång till specialistvård, snabbare behandling i privatvård och de långa väntetiderna i den offentliga vården.

Finn Bengtsson: Det har alltid funnits gräddfiler för en elit som tränger sig före.

5.

FN:s barnkonvention, som Sverige har lovat följa, säger att alla barn har rätt till lika bra vård. Hur går det ihop med att barnsjukhuset Martina inte tar emot barn som föräldrarna inte har tecknat försäkring för?

Veronica: Det går inte ihop.

Peter: Martina kommer inte att ändra på barns rätt till lika bra vård utan endast utgöra ett komplement till den offentliga vården. Vanliga åkommor och högspecialiserade vårdbehov kommer fortfarande att fångas upp av landstinget som har en av världens mest avancerade vård. Vår ambition är att utveckla vården, förkorta köerna och erbjuda alternativ. Om barnsjukhuset Martina på något sätt skulle stå i strid med etiska principer eller gällande konventioner, skulle initiativet aldrig ha genomförts.

Finn: Om alla lyfts till en bättre nivå än idag så tycker jag att man lever upp till FN:s barnkonvention och lika rätt till bra vård. Om någon skulle få en ”enormt bra” vård kan inte det strida mot barnkonventionen. Jag mår inte sämre av att någon annan får det bättre.

Hans: Martina tar även emot privatbetalande patienter utan försäkring.
 

6.

Kommer barn som redan har svåra sjukdomar eller funktionsnedsättnin­gar att utestängas från Martina?

Veronica: Den prövning som görs av försäkringsbolagen avgör om ett barn tillåts teckna försäkring eller inte, och om man i så fall får tillgång till vården. Försäkringsbolagen kommer att göra affärsmässiga bedömningar och jag har ytterst svårt att se att de skulle bedöma det lönsamt att sälja en försäkring för ett barn som inte är dokumenterat friskt, och om så skulle det innebära en mycket hög premie.

Peter: Alla är välkomna till Martina. Ett barn med en kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning som inte omfattas av barnsjukvårdsförsäkringen och för vilken Martina kanske inte heller har specialistkompetens, kommer att kunna teckna försäkring och få behandling för andra åkommor som infektioner, luftvägssymtom, utredningar, lättare kirurgi och ortopedi.

Finn: Om jag har förstått det rätt syftar Martina till att avlasta föräldrar som har barn med lättare eller medelsvåra problem. När övriga sjukhus avlastas ökar tillgängligheten för de som har störst behov.

Hans: Sjukdomar som kräver högspecialicerad vård ska skötas inom offentligvården.
 

7.

Kan man teckna en barnsjukvårdsförsäkring för ett barn som har exempelvis Downs syndrom eller någon annan funktionsnedsättning?

Finn: Ska det här fungera och vara trovärdigt får man inte exkludera patientgrupper. Jag är inte affärsman, men tror att det rent affärsmässigt är bättre ha en bred inklusion och även ta in de som har högre risk.

Hans: Medfödda sjukdomar undantas från försäkringen, dock behöver det inte innebära ett avslag. Varje ansökan bedöms individuellt utifrån den sökandes sjukdomsbild och svårighetsgrad.
 

8.

På vilka sätt är barnsjukhuset bra för barn med långvariga sjukdomar eller funktionsnedsättningar?

Peter: Även dessa barn drabbas av lättare åkommor som kan behandlas genom Barnsjukhuset Martinas försorg.

Finn: Jag är säker på att det i framtiden kommer att vara minst lika god affärsmässighet i att bedriva sjukvård med kroniska och bestående problem som med akutfall.
 

Har föräldrarna råd med en privat sjukvårdsförsäkring eller 1400 kronor för ett akutbesök hos privatägda barnsjukhus?

 

9.

Barnsjukhuset Martina ska främst ta emot barn med lättare sjukdomar som kan behandlas snabbt och enkelt. Vad händer med de svåra fallen?

Veronica: De kommer till den gemensamma vården, efter att ha gått en omväg via Martina och betalat en försäkring som inte gav vad de trodde.

Peter: Barnsjukhuset Martina erbjuder lättakut och specialistmottagningar. Vid svårare olyckor ska patienten åka direkt till de stora akutsjukhusen som har resurser för dessa typer av skador. Detta gäller även fall som kräver mycket hög specialistkompetens och intensivvårdsresurser.

Finn: Om Martina nu valt denna affärsmodell har de säkert gjort bedömingen att den volymen just nu är störst. De svåraste fallen får bättre tillgänglighet utanför Martina.

Hans: De ska behandlas inom den offentliga vården, Martina är ett komplement till den offentliga vården.

 

10.

Varför ska invånarna i fram­tiden betala skatt för en bra sjukvård om man även betalar för en privat barnsjukvårdsförsäkring?

Veronica: Ja, det blir ju frågan. Jag kan inte se detta som något annat än ett sätt att bakvägen undergräva den gemensamma vården. I Stockholms läns landsting har den borgerliga politiska ledningen nu dessutom beslutat att den gemensamma vården har rätt att sälja vårdplatser till försäkringspatienter om det finns en överkapacitet, vilket kan leda till tveksamma prioriteringar i vården.

Peter: Vi konkurrerar inte med den offentliga vården, utan är ett komplement till den. Jag är övertygad om att den solidariska betalningsviljan för landstin­gets avancerade vård består, särskilt med tanke på att alla, även de som tecknar privat försäkring, kan komma att behöva den.

Finn: Frågan är viktig. Det kan bli så att man tycker att det är orimligt att betala skatt. Min lösning är att skapa en offentlig sjukvårdsförsäkring för alla och varför inte börja med barnen? För att lösa ekonomin för vården i framtiden krävs nya tankar.

Hans: Jag tror inte att skattemoralen urholkas för att man tecknar en privatvårdsförsäkring för barn på 140 kronor per månad respektive 308 kronor per månad. Jag tror att människor inser att den offentliga vården måste finansieras av oss alla gemensamt.
 

11.

För vuxna har det funnits privata sjukvårdsförsäkringar länge. Det är väl bra att det nu även erbjuds för barn?

Veronica: Socialdemokratin har aldrig velat förbjuda människor att köpa tjänster, utan istället haft fokus på att den gemensamma vården ska var så bra och tillgänglig att det bara ska vara en ytterst liten överklass som ska känna att de vill betala för att slippa vara i samma vård som oss andra.

Finn: Ja det är det och jag tror inte att det finns någon ambition att förbjuda detta, annat än från vänsterpartiets håll.

Hans: Ja, det har efterfrågats under en lång tid.

Hans Svensson: Vårdförsäkringar för barn har länge efterfrågats.

12.

Det har väl alltid funnits ”gräddfiler” inom sjukvården, för de personer som vet hur man tar sig fram, så detta med privata barnsjukvårdsförsäkringar gör väl ingen större skillnad?

Veronica: Om man vill ge alla människor lika rätt till bra vård på riktigt så kan inte lösningen vara ett privat sjukhus. Snarare måste man stärka patientens rättigheter och öka möjligheten för de som är svårt sjuka eller inte så ”om sig och kring sig” i kontakten med vården.

Peter: Vi erbjuder ett vårdalternativ som är tillgänglig för samtliga föräldrar, även de som inte tecknat en separat barnsjukvårdsförsäkring.

Finn: Det har alltid funnits gräddfiler. Jag vet det av egen erfarenhet, eftersom jag är läkare. Jag har själv inga större problem att förhandla mig till vård för mig och min familj. Så länge vi inte blir av med köerna kommer det att finnas gräddfiler. Den som kan tala för sig och kan ta sig fram i samhället, gör det även inom vården. Det utspelar sig varje dag. Det är en elitgrupp som tränger sig före utan att ens betala för det. Politikerna själva är inte Guds bästa barn, kan jag säga av egen erfarenhet. Det här sticker mig och andra i ögonen så mycket mer. De gamla som inte själva är starka eller har starka anhöriga får den allra sämsta vården. Tyvärr fungerar det på liknande sätt även för barn, de som inte hävdar sina barns rättigheter hamnar utanför gräddfilerna och får en mycket mer utsatt position. Där kan man verkligen tala om att vi inte lever upp till FN:s barnkonvention.

Hans: Privatvårdsförsäkringar för vuxna och barn är ett efterfrågat komplement till den offentliga vården. Ju bättre den fungerar desto mindre kommer intresset att bli för ”gräddfiler”.

 

13.

Hur kommer etableringen av barnsjukhuset Martina i Stockholm (och så småningom Göteborg och Malmö) att påverka den offentliga barnsjukvården i landet som helhet?

Peter: Landstingets vård är byggd för att kunna ge en av världens mest kvalificerade vård, men den är överbelastad och har långa köer. Många patienter med lindrigare problem får vänta onödigt länge. Genom vårt tillskott av extra besökstillfällen avlastas landstingsvården en stor del av de lindrigare, tidsbeställda, fallen och alla kommer fortare till vård, oavsett om det är hos landstinget eller hos oss. Det blir lite rymligare och snabbare i porten.

Finn: Om de kan avlasta den offent­liga barnsjukvården kommer den fler till del och alla blir vinnare.
 

 

14.

Finns det risk att privata barnsjukhus utarmar den offentliga sjukvården genom att locka över duktiga läkare och sjuksköterskor?

Peter: Idag arbetar drygt 250 000 inom landstinget och vårt blygsamma rekryteringsbehov hotar knappast den offentliga vården. Istället blir det ett alternativ på en arbetsmarknad som hittills i princip bara har haft en enda arbetsgivare. Vi har som mål att attrahera och behålla de bästa specialisterna inom området och kommer därför att erbjuda attraktiva villkor för våra anställda. Rekryteringsbasen finns såväl i Sverige som utomlands.

Finn: Jag tror att privata företag generellt har lite bättre arbetsvillkor än offentliga arbetsgivare men jag tror inte att det blir ”brain drain”. Offentlig vård har närmare koppling till utveckling och forskning och det har man glädje av som anställd.

Hans: Nej, den risken är mycket liten tror jag.
 

15.

Tror ni att Martina kommer att bli en bra affär för ägarna?

Veronica: Ja. De gör affärsmässiga bedömningar och eftersom köerna inom barnsjukvården växer så har de marknaden med sig.

Peter: Vi vill utveckla akutvården för barn, förkorta köerna och erbjuda ett alternativ till barn, föräldrar och sjukvårdspersonal. Blir verksamheten framgångsrik är det ett kvitto på att vi gjort ett bra jobb och större delen av ett eventuellt överskott kommer att återinvesteras i verksamheten för rekrytering, forskning och utveckling.

Finn: Jag är ingen ekonom, men försäkringsbolag går sällan lottlösa, utan kalkylerar säkert med en bra affär. Jag har inget problem med att man gör vinst om man gör ett bra jobb. Varför missunna någon att tjäna pengar om de gör mig tillfreds? Om de ska betala tillbaka vinsten tappar de incitamentet och då kanske vården blir sämre. Vinsten sporrar och höjer kvaliteten. Ägarna tar också en risk, går det inte bra får de stå för fiolerna.

Hans: Det får BS Martinas ägare svara på.

 

16.

Bör etableringen av privata barnsjukhus som Martina stoppas?

Veronica: Nu är sjukhuset redan där. För mig är den viktigaste prioriteringen en bra barnsjukvård för alla. Genom att prioritera gemensam barnsjukvård och kraftigt möta behovet, köerna i Stock­holm har fördubblats det senaste halvåret, så får alla barn samma rätt till bra vård och behovet av att köpa sig före försvinner.

Finn: Nej. 

Hans: Nej.