Arbete för alla – även utrikesfödda med hörselskada!

DEBATT. Utrikesfödda personer med en hörselrelaterad funktionsnedsättning utestängs ofta från arbetsmarknaden på grund av det dubbla utanförskapet.

Just nu pågår det två projekt i Stockholm för att öka inkluderingen för utrikesfödda med hörselskada.

Två projekt för ökad inkludering i Stockholm

Det ena projektet, “Stockholmare United – att höras och höra till”, drivs av Hörselskadades förening i Stockholm och fokuserar på inkludering allmänt i samhället och i funktionsrättsrörelsen.

Det andra projektet, “Lyssna in! – en inkluderande arbetsmarknad”, har fokus på arbetsmarknaden och drivs av Vuxenskolan Huddinge tillsammans med TalangAkademin. Projektet föddes ur det förstnämnda projektet eftersom det märktes tidigt i projektet att inkludering på arbetsmarknaden var en stor utmaning för många.

Arbetsgivarnas ansvar och lagkrav på tillgänglighet

Rätten till arbete är en mänsklig rättighet, men bristande tillgänglighet och diskriminering leder till att många personer inte får en chans i arbetslivet.

Enligt arbetsmiljölagen finns det krav på att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar, men det är inte helt tydligt vad arbetsgivaren måste göra för att tillgodose detta krav. Det finns också krav på arbetsgivare att förebygga diskriminering genom aktiva åtgärder, men inte alla vet vad som krävs för att undanröja risk för diskriminering.

Med detta som bakgrund ska Vux Huddinge och TalangAkademin, en ekonomisk förening för människor som står långt från arbetsmarknaden, genomföra ett arbetsintegrerande projekt.

Hörselskadades förening i Stockholm bidrar med kunskap och stöttning till projektet som går ut på att främja lika möjligheter, tillgänglighet, icke-diskriminering och förbättra anställningsbarheten för målgruppen samtidigt som man säkerställer att fler verksamheter har kunskap om hur man tillgängliggör arbetsplatsen för personer med hörselrelaterade funktionsnedsättningar.

En viktig del av integrationen för en individ är att få och behålla ett arbete. Att komma in på arbetsmarknaden när man är ny i Sverige är svårt för många. Att dessutom ha en hörselrelaterad funktionsnedsättning gör det ännu svårare. För de flesta personer med nedsatt hörsel tar det längre tid att lära sig ett nytt språk och det kan behövas särskilda anpassningar i arbetet för att kunna utföra ett arbete, när man väl har fått ett.

Språkutveckling med hörselnedsättning – en extra utmaning

Tillgången till språket är också en av de stora utmaningarna med att vara ny i Sverige och ha en hörselskada. Det är svårt att lära sig läsa och skriva på ett språk man inte hör så bra, och det behövs ofta anpassningar för att göra det möjligt.

Hörsel och minne är dessutom tätt sammankopplade, vilket gör att progressionen kan bli långsammare än för personer som är hörande. Detta är något som samhället behöver få förståelse för.

Det är inte heller alltid så lätt att upptäcka att man har en hörselnedsättning, särskilt om man är ny i ett land och inte kan majoritetsspråket.

Detta, tillsammans med att det finns mycket stigma som gör att vissa inte vill erkänna sin hörselskada, bidrar till att det inte är helt ovanligt att personer med hörselnedsättning hamnar i SFI-klasser som inte har rätt förutsättningar för eleverna att lära sig språket.

Att kunskapen om språkutveckling för personer med hörselskada är låg blev tydligt när det under 2024 kom ett förslag från regeringen om att rätten till SFI endast ska gälla i tre år för alla, oavsett funktionsnivå. Detta är ett förslag som skulle medföra ytterligare svårigheter för personer med hörselrelaterade funktionsnedsättningar, i raka motsats till de ovan nämnda projektens mål om ökad inkludering och likvärdig integration.

Att hitta rätt stöd som ny i Sverige

En annan utmaning som lyfts i Stockholmare United är kontakt med myndigheter och att få information på rätt plats i rätt tid som går att förstå för mottagaren.

Många av de vi möter har fått kämpa för att få rätt hjälp när de var nya i Sverige, något som inte alla har möjlighet till. En högutbildad person med förkunskaper om hörselnedsättning har lättare få hjälp, än en person som inte har samma utbildningsnivå eller som kommer från ett land där kunskapen kring hörselnedsättning är lägre.

Hörselskadades förening i Stockholm och Vux Huddinge ofta i kontakt med individer som varit i Sverige i upp till 20-30 år utan att ha fått möjlighet att lära sig det svenska språket ordentligt. Detta beror ofta på att de, på grund av bristfälliga hörselanpassningar, inte hör så bra som de behöver för att tillgodogöra sig undervisning i svenska.

HRF Stockholm har också mött människor som aldrig kommit in på arbetsmarknaden, eller som hamnat på arbetsplatser med problematisk ljudmiljö för personer med hörselnedsättning, platser där hörselskadade som är födda och uppvuxna i Sverige troligtvis inte skulle hamna.

Personer som är döva eller har en hörselskada brottas ofta med liknande svårigheter i fråga om det sociala, tillgänglighet och möjligheter till arbete och inkludering. Det är dock lätt att se att utrikesfödda personer med en hörselrelaterad funktionsnedsättning drabbas hårdare än andra på grund av det dubbla utanförskapet.

Så förbättrar vi inkluderingen

Därför efterfrågar vi kunskapsutveckling, bland beslutsfattare, myndigheter, region, kommun och civilsamhället, och även allmänt i samhället.

Vi behöver tillsammans minska det stigma som råder kring hörselrelaterade funktionsnedsättningar, och öka vår kunskap för att kunna bemöta människor på det sätt som denne förtjänar och behöver.