Assistansanvändaren har demens, kan det bli återkrav?
Många oroar sig för risken att Försäkringskassan stoppar eller återkräver assistansersättning, trots att man inte gjort något medvetet fel.
En av HejaOlikas läsare hör av sig med denna viktiga fråga:
Min mamma är dement, kan hon få återkrav på assistansersättning från Försäkringskassan?
Kan mamma vräkas för att anordnaren inte gör sitt jobb?
FRÅGA. Min mamma har personlig assistans och jag söker svar på en fråga. Vem är ansvarig om Försäkringskassan väljer att inte betala ut en månads assistansersättning?
Till exempel om brukaren hamnar på sjukhus i tre veckor och Försäkringskassan väljer att inte godkänna dessa timmar i efterhand. Eller att assistansbolaget bokat in mer dubbelassistans än vad som står i beslutet för perioden.
Om Försäkringskassan väljer att inte acceptera utbetalning, blir det då assistansanordnaren som blir ansvarig att återbetala denna summa, eller brukaren privat?
I vårt fall är brukaren dement och kan inte ha koll på hur mycket timmar som används. Brukaren i bor i en bostadsrätt, men har inga som helst pengar på banken. Jag vill inte att hon ska riskera att vräkas för att det är någon som inte gör sitt jobb hon assistansanordnaren!
Per
Svar: Så funkar reglerna för stoppad utbetalning och återkrav
Hej! Du tar upp flera olika frågeställningar som är både viktiga och svåra. Jag ska se om jag kan hjälpa till att reda ut vad som skulle hända i några olika situationer.
Om en assistansberättigad person har en assistansanordnare betalas assistansersättningen ut i efterskott. Försäkringskassan granskar den inlämnade tidsredovisningen, och har möjlighet att stoppa utbetalningen om det är något de är frågande till och behöver utreda. I den utredningen kommer Försäkringskassan fram till om de ska eller inte ska göra en utbetalning. I det fallet sker alltså inte något återkrav, utan det betalas helt enkelt inte ut något för vissa timmar.
Om anledningen till att utbetalning stoppas är något anordnaren har känt till och godkänt, till exempel att anordnaren har schemalagt timmarna så att det har gått åt fler timmar än vanligt eller att timmarna använts under en sjukhusvistelse, är det troligt att anordnaren får stå för de kostnader som uppstått.
Om däremot den assistansberättigade har använt timmarna på ett sätt Försäkringskassan inte godkänner, utan att ha informerat anordnaren, är saken en annan. Det blir fortfarande anordnaren som inte får pengarna, men i det läget kanske anordnaren vill få sina kostnader täckta av den assistansberättigade. Anordnaren kan gå så långt som att stämma den assistansberättigade, om det inte går att lösa genom en frivillig överenskommelse. En sådan prövning blir civilrättslig, och den enskilde kan begära rättshjälp om det behövs.
Om den enskilde inte har full rättskapacitet och det inte finns någon legal företrädare skulle rätten troligen titta på vem som borde ha ansvarat för att timmarna använts på ett sätt som är förenligt med reglerna för assistansersättning. Det är kanske rimligt att tro att rätten skulle mena att det är anordnarens ansvar.
Återkrav är en helt annan fråga. Återkrav kan bli aktuellt när det har skett en utbetalning och Försäkringskassan senare anser att den har skett på felaktiga grunder. Sjukhusvistelse kan vara ett exempel på en sådan situation. Om den assistansberättigade inte har rätt till assistans under sjukhusvistelse, men ändå har använt timmar på sjukhuset och låtit bli att informera Försäkringskassan, skulle det kunna uppstå ett återkrav. Det vanliga är att återkravet ställs på anordnaren när denne har varit betalningsmottagare. På samma sätt som ovan kan anordnaren vilja få kostnaderna täckta av den assistansberättigade.
Om du är anhörig till en person där du märker att det kan behövas stöd i beslutsfattandet är det bra om du pratar med din anhöriga, och berättar att man kan få stöd av en god man. Anordnaren kan inte skaffa god man till den assistansberättigade men kan hjälpa till att påtala behovet av det.
Om den assistansberättigade inte själv kan förstå de ekonomiska konsekvenserna av exempelvis att skriva på räkningen till Försäkringskassan om den är felaktig kan det vara bra med en god man som kan hjälpa till att fatta beslut. Anordnaren bör hjälpa den assistansberättigade/god man att förstå vilken information Försäkringskassan behöver få, och när. Den assistansberättigade/god man bör sedan ha ett nära samarbete med anordnaren så att inte utbetalningar stoppas oväntat eller återkrav uppstår.
Anna Barsk Holmbom
ABH Utbildning
Mera fakta
Försäkringskassan skriver i sin vägledning om assistansersättning:
Om en efterskottsbetalning har gjorts felaktigt eller med ett för högt belopp tillämpas bestämmelserna om återbetalning i 108 kap. 2 och 9 a § SFB. Det innebär att det för återbetalning krävs att den försäkrade eller den som annars har fått ersättningen har orsakat den felaktiga utbetalningen genom att lämna oriktiga uppgifter, underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller att den som fått ersättningen har insett eller skäligen borde ha insett felet (108 kap. 2 § SFB).
