Assistansersättningen höjs – bilstödet sänks kraftigt
Regeringen skyndar långsamt med att förverkliga vallöftena. Jobbsatsningar dröjer. Assistansersättningen höjs något. Bilstödet minskas kraftigt.
Det framgår av budgetpropositionen för 2015 som blev offentlig på torsdagsmorgonen.
– Detta är en mycket stram budget där alla reformer finansieras krona för krona. Därför har vi inte tagit med hela valmanifesten utan endast reformer som vi kan genomföra i närtid, sa finansminister Magdalena Andersson på morgonens presskonferens.
Några nyheter som berör personer med funktionsnedsättningar:
Assistansersättningen höjs med 4 kronor per timme, till 284 kr. Höjningen sägs kompensera för ökade kostnader – men ger ingen kompensation för att staten samtidigt höjer arbetsgivaravgifterna för båda ungdomar och äldre. Farhågor om att timbeloppet skulle frysas och inte höjas alls besannades alltså inte. Assistansanordnare kommer dock inte att glädja sig över höjningen på 4 kronor, eftersom man därmed inte får någon täckning för ökade kostnader i form av höjda arbetsgivaravgifter. Höjningen på 4 kronor motsvarar vad Försäkringskassan tyidigare bedömt vara en lagom nivå utan att ta hänsyn till ändrad arbetsgivaravgift.
Eftersom höjningen av timersättningen nu bromsas jämfört med tidigare år räknar regeringen också med att kostnaderna framöver också utvecklas i lägre takt än vad man bedömt tidigare. Regeringen anser att kostnaderna för administration, kompetensutveckling och omkostnader tidigare beräknats för högt – något som assistansbranschen dock inte håller med om.
Rosenbad klockan 08.15 torsdagen den 23 oktober. Budgetpropositionen för 2015 är tryckt och klar. Foto: Linnea Bengtsson.
Bilstödet sänks mycket kraftigt, staten vill spara in cirka 100 miljoner nästa år så att statens utgifter stannar på 267 mkr år 2015 istället för 367 mkr som är anslaget för i år. Förhoppningen är bland annat att bilanpassningarna i framtiden ska bli mycket mer kostnadseffektiva, även om det i budgeten inte framgår hur det ska ske. Regeringen skriver att man under 2015 ska lämna förslag på hur kostnadsutvecklingen ska brytas.
Jobbsatsningar för personer med funktionsnedsättningar dröjer. Budgeten utlovar vare sig ”flexjobb” eller höjda lönebidrag. Budgeten säger bara att regeringen ska se över förutsättningarna för förbättra jobbmöjligheterna utifrån FunkA-utredningens förslag och den danska modellen ”flexjobb”.
Efter en mycket välbevakad promenad från finansdepartementet på Jakobsgatan kom Magdalena Andersson vid 13-tiden fram till Riksdagen för att presentera budgeten.
En stor besvikelse för funktionshinderorganisationerna är att statsbidragen till organisationerna inte höjs. Eftersom beloppet ligger kvar på 182 miljoner kronor (och har gjort så i flera år) drabbas organisationerna i praktiken av årliga sänkningar i reala värden. Regeringen säger att stödet till organisationerna är viktigt för att förverkliga FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar – men samtidigt fortsätter man alltså att spara på detta område. Det totala beloppet har dessutom legat stilla trots att antalet organisationer blivit fler, vilket har lett till ännu större besparingar för många organisationer.
Aktivitetsersättning och sjukersättning blir något förbättrade under 2015. Regeringen säger att det är angeläget att förbättra ekonomin för personer med aktivitets- och sjukersättning och höjer därför budgeten med cirka 300 miljoner kronor. Den maximala höjningen blir dock bara cirka 200 kronor per månad. (Förslaget innebär att procentsatsen vid beräkning av hel inkomstrelaterad sjuk- och aktivitetsersättning höjs från 64 till 64,7 procent av den försäkrade personens antagandeinkomst.)
Även bostadstillägget blir något bättre för personer som har mycket små besparingar. Cirka 12 000 personer med sjuk- eller aktivitetsersättning bedöms få lite bättre bostadstillägg genom att förmögenhetsgränsen för att beviljas bostadstillägg höjs något.
När det gäller handikappersättning och vårdbidrag har budgeten inga nyheter, förutom att regeringen säger att en arbetsgrupp ska komma med en rapport om dessa stöd senast i juni.
Receptbelagda läkemedel kommer att bli gratis för barn och ungdomar under 18 år. Syftet är att garantera att alla barn får tillgång till de läkemedel som krävs för att upprätthålla en god hälsa, oavsett föräldrarnas ekonomiska status, säger regeringen. Den förändring föreslås bli införd 1 juli och kommer att kosta 200 mkr i år och det dubbla kommande år.
Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen tas bort, som väntat. Regeringen anser att tidsgränsen inte har fungerat bra för att få fler människor i arbete samtidigt som den har haft stora negativa konsekvenser för enskilda individer. Den 1 juli 2015 vill regeringen att den bortre tidsgränsen ska vara borta.
Många vallöften får vänta. Nu handlar det bara om reformer som kan genomföras ”i närtid”.
Kooperativ, stiftelser och icke vinstdrivande verksamheter får bättre tider inom svensk välfärd, hoppas regeringen. Regeringen har tillsatt utredningar om hur vinster ska kunna begränsas hos privata utförare – men redan nu bedömer regeringen att mycket kan göras för att stimulera ”icke-kommersiella aktörer”. Regeringen vill därför att kommuner och andra myndigheter använder lagar som LOU (om upphandling) och LOV (om valfrihetssystem) för att premiera kvalitet.
En ny diskrimineringslag mot bristande tillgänglighet börjar gälla 1 januari 2015, men regeringen har redan lovat att lagen ska skärpas ytterligare. Budgeten innehåller inga konkreta förslag om detta, men nämner att man tänker se över hur skyddet mot bristande tillgänglighet kan stärkas ytterligare.
Även inom hjälpmedel har regeringen utlovat nya tag. Nu påbörjar man ett arbete med att ta fram ett nationellt regelverk och ett samlat huvudmannaskap för hjälpmedel. Socialstyrelsen ska få i uppdrag att kartlägga tillgången till hjälpmedel och de regler och avgifter som förekommer.
Fritt Val av hjälpmedel var en storsatsning från alliansens sida, men denna satsning bromsas nu. Regeringen stoppar bland annat planerna på fritt val av hjälpmedel med eget ägande, i väntan på en mer grundlig analys av konsekvenserna. Samtidigt anser även den nya regeringen att valfrihet och inflytande är positivt. Men innan det blir någon större satsning vill man ha en mer noggrann utvärdering av konsekvenserna, inte minst för den enskilde användaren.
200 kronor mer i månaden kan det bli för personer som har aktivitetsersättning eller sjukersättning, enligt Magdalena Anderssons budgetförslag för 2015.
Folkhögskolor får en rejäl satsning från den nya regeringen. För många elever med funktionsnedsättningar är folkhögskolor ett bra utbildningsalternativ eftersom det här ofta finns bättre möjligheter till anpassningar.
Tidiga insatser för elever som behöver stöd är en av regeringens mest omtalade satsningar. Insatser ska sättas in redan i förskoleklasen. En ny lagstiftning om läsa-skriva-räkna-garanti ska kunna vara klar under 2017, bedömer regeringen som först ska tillsätta en utredning.
Elevhälsan ska också förstärkas. Regeringen plussar på de satsningar som redan är aktuella vad gäller bland annat psykisk ohälsa med 100 mkr 2015 och därefter 200 mkr årligen.
Miljön i skolorna ska få ett lyft genom renoveringar som totalt får kosta 1 miljard kronor under 2015-2018. Lokalerna ska utformas så att de är bullerdämpande, har bra ventilation och är tillgängliga och energieffektiva, skriver regeringen i budgeten.
