Avlösarservice och korttids bör ge BÄTTRE stöd till anhöriga

Många kommuner behöver bli bättre på att använda avlösarservice och korttidsvistelse som ett bra stöd för anhöriga. Den slutsatsen kan dras av en ny rapport från Socialstyrelsen.

Avlösarservice och korttidsvistelse är mycket viktiga för många familjer som har barn med funktionsnedssättning. Det är två insatser enligt LSS som gör det möjligt att orka med att ha barn med särskilda behov. Men kommuner har dragit ned på stöden och infört egna riktlinjer som leder till stora skillnader och begränsningar.

Socialstyrelsen har i dagarna kommit med sin rapport i sitt regeringsuppdrag att kartlägga och analysera vissa insatser i LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Två av insatserna var avlösarservice och korttidsvistelse.

Rapporten visar att kommunala riktlinjer begränsar insatserna och skapar skillnader mellan kommunerna.

I dagens samhälle är det redan tufft att räcka till som förälder i en vanlig småbarnsfamilj. Har du då ett eller fler barn med särskilda behov tar tiden slut! Du behöver allt stöd som samhället utlovat.

Bägge insatserna är viktiga för en familj med barn som har funktionsnedsättning. För att inte familjen ska bli isolerad och för att föräldrarna ska orka med de extra uppgifter som tillkommer när man har barn med särskilda behov.

Insatserna är dessutom viktiga för barnets frigörelse och dess framtida självständighet och även för föräldrarnas möjlighet att leva som andra. Men de som kanske mest får stå tillbaka är syskonen, vilket gör insatserna viktigare.

UPPDATERING: Hur fungerar avlösarservice, korttidsvistelse och korttidstillsyn idag? 2021 års upplaga av LSS-skolan har en särskild lektion om insatser för barn.

 

Avlösarservice – till stöd för anhöriga?

Av förarbetena till LSS framgår att insatsen avlösarservice i hemmet ska göra det möjligt för anhöriga, eller familjehemsföräldrar, att få avkoppling och uträtta sysslor utanför hemmet. Avlösning kan vara en förutsättning för att föräldrarna ska kunna ägna sig åt syskon eller resa bort. Avlösarservice bör kunna erbjudas både som en regelbunden insats och som en lösning vid akuta behov. Den bör vara tillgänglig under dagtid, kvällar och nätter samt under helger.

År 2013 hade cirka 3 500 personer avlösarservice. 92 procent fanns i personkrets 1. Sedan 2007 har antalet som beviljats insatsen minskat med 5 procent. De flesta med insatsen var yngre än 22 år ett fåtal var 65 år eller äldre.

Kommunernas riktlinjer innehåller både begränsningar och rekommendationer för insatsen avlösarservice. Det kan till exempel stå att alla beslut ska tidsbegränsas, vad den som blir avlöst inte får göra och även om vem som får vara avlösare. I drygt en tiondel av riktlinjerna finns begränsningar av tiden som avlösarservice kan beviljas.

Funktionshinderorganisationerna har uppgett att det kan vara svårt att få avlösare när man själv vill, även om behovet är regelbundet. De framför också att det blivit åtstramningar i hur många timmar som beviljas och att det blir vanligare med beslut om ett visst antal timmar eller tillfällen per år.

I förarbetena uttalas att med avlösarservice vanligen avses avlösning i det egna hemmet. Kartläggningen visar att kommunerna har olika sätt att tolka och tillämpa begreppet ”i hemmet” när det gäller avlösarservice.

Funktionshinderorganisationer och handläggare har framfört att begränsningar i kommunernas riktlinjer bör tas bort (till exempel att aktiviteten endast får utföras i hemmet) och att det borde vara möjligt att hämta barn från förskolan.

Funktionshinderorganisationerna har uppgett att den bästa avlastningen för många föräldrar skulle vara att få tid att komma i fatt på arbetet. De framför att det är vanligt att föräldrarna måste ta ledigt från sitt arbete för att kunna följa med barnet på olika besök inom hälso- och sjukvården.

Socialstyrelsens slutsats om avlösarservice
•    Kommunerna behöver ytterligare stöd kring hur insatsen avlösarservice kan utformas för att vara ett bra stöd för anhöriga, exempelvis var insatsen kan utföras och vad det betyder att omvårdnad ingår i insatsen.
•    Eftersom insatsen tillämpas på så olika sätt över landet anser Socialstyrelsen att det även finns behov av att tydliggöra hur insatsen kan utformas för att ge anhöriga bättre stöd.

Kortttidsvistelse: Stora skillnader mellan kommunerna

Även för insatsen korttidsvistelse visar Socialstyrelsens genomgång av kommunernas riktlinjer bland annat stora skillnader mellan kommunerna i omfattningen av insatsen.

Av förarbetena till LSS framgår att syftet med insatsen korttidsvistelse är, dels att den funktionshindrade personen ska erbjudas miljöombyte och rekreation, dels att anhöriga ska få avlösning i omvårdnadsarbetet. Insatsen kan ses som ett alternativ till avlösarservice. För den funktionshindrade personen kan korttidsvistelsen också ge möjlighet till personlig utveckling. Insatsen bör även kunna ses som ett led i att bryta ett ensidigt beroende mellan barn och föräldrar.

I en dom i 2013 har Högsta förvaltningsdomstolen funnit att även en ung människas behov av personlig utveckling bör kunna vägas in vid en prövning av rätten till korttidsvistelse.

I förarbetena till LSS uttalas att korttidsvistelse bör kunna erbjudas både som en regelbunden insats och som en lösning vid akuta behov. Den bör vara tillgänglig under såväl dagtid som under kvällar, nätter och helger.

Vilka får korttidsvistelse?
Bara den som tillhör personkretsen enligt 1 § i LSS som kan beviljas korttidsvistelse utanför hemmet, inte anhöriga till honom eller henne. Men insatsen kan ha till syfte att ge anhörig avlösning i omvårdnadsarbetet.

År 2013 var det främst barn och unga som hade insatsen korttidsvistelse. Insatsen minskar med ökad ålder. År 2013 hade cirka 9 600 personer korttidsvistelse utanför det egna hemmet enligt LSS. Nästan alla fanns i personkrets 1. Sedan 2007 har antalet som beviljats insatsen minskat med ungefär 5 procent.

Socialstyrelsens kartläggning visar att kommunerna ger olika rekommendationer för omfattningen av korttidsvistelse. Det kan variera från två dygn per månad upp till 14 dygn per månad.

I enkät till kommunerna ställde Socialstyrelsen en fråga om i vilka former det finns möjlighet att få insatsen korttidsvistelse utanför det egna hemmet. I nästan alla kommuner var det var möjligt att få insatsen i form av korttidshem och stödfamilj. I cirka 93 procent var det möjligt att få insatsen som lägervistelse. Det finns dock olika rekommendationer om hur ofta lägervistelse bör beviljas och i vilken omfattning.

Riktlinjer är tveksamma
För den enskilde och de anhöriga kan det vara av stor betydelse hur insatsen utformas, exempelvis om ett barn får vara på ett korttidsboende under vardagar eller helger. En del av frågorna kring hur insatsen genomförs och utformas anses i praktiken vara verkställighetsfrågor. Det innebär i sin tur att det kan vara svårt för den enskilde att få detaljerna i utformningen av insatsen prövad i domstol.

Det finns små möjligheter för förvaltningsdomstolen att påverka utformningen av insatsen då kommunen råder över verkställigheten. Domstolen kan dock klaga på alltför detaljerade riktlinjer då det är den enskildes behov som ska vara styrande enligt LSS.

Funktionshinderorganisationerna har uppgett att de ser en förändring mot att bara ett visst antal dagar beviljas per år samt att bara vardagar beviljas, vilket får konsekvenser för både barnet och anhöriga. Kontinuiteten går förlorad och barns olika behov kan kollidera.

Funktionshinderorganisationerna har också uppgett att det är svårt att påverka när man önskar korttidsboende.

Socialstyrelsens slutsats om korttidsvistelse
• Kommunerna behöver ytterligare stöd kring hur insatsen korttidsvistelse kan utformas för att vara ett bra stöd för anhöriga.
• Föräldrarna har begränsade möjligheter att påverka när insatsen ska ges.