Nyheter

Banken: Så får du ekonomin att gå ihop


Denna artikel handlar om


Innehåll från NKA
Att vara anhörig

NYTT: Enkät om att vara anhörig under covid-19
Nya webbinarier om anhörigfrågor
Leva Livet – medan det pågår
Föräldrastöd: från kaos till struktur
Fler tips på NKA:s egen temasida




Ur Tema Pengar i Föräldrakraft nr 5, 2008.

 

Det går att leva på de cirka 6 000 kronor per ­månad som finns kvar av en aktivitetsersättning efter skatt, men det är svårt. Det säger Ylva Yngveson, chet för Swedbanks institut för pivatekonomi.

Det går att leva på de cirka 6 000 kronor per ­månad som finns kvar av en aktivitetsersättning efter skatt, men det är svårt. Det säger Ylva Yngveson, chet för Swedbanks institut för pivatekonomi.

När vi kontaktar Ylva Yngveson vänder vi oss till en av landets bästa experter på hur man får hushållsekonomin att gå ihop. Vi vill förstås ha många tips och råd.

Och ett antal mycket bra tips får vi också. Men även för Ylva Yngveson är det en utmaning att få ihop ekonomin för personer med svåra funktionsnedsättningar.

– Om det ska gå att leva på aktivitets- eller sjukersättning krävs att man får bra service av samhället i övrigt. Om det är något som samhället måste täcka in så är det ju behov som uppstår när vi blir sjuka, får funktionsnedsättningar eller blir äldre, säger hon.

Men hur får man en aktivitetsersättning att räcka till egentligen? Beloppet varierar mellan 7 175 kronor per månad till som mest 8 029 kronor. Efter 30 års ålder kan man få sjukersättning på 8 200 kronor per månad.

Och allt ska beskattas, så netto handlar det ofta om drygt 6 000 kronor och det ska räcka till nästan alla levnadsomkostnader.

En förutsättning för att klara detta är ofta att man har bostadsbidrag eller bostadstillägg, menar Ylva Yngveson.

– Ja, tillsammans med ett bostads­tillägg kan det gå bra att klara sig på en aktivitetsersättning. Om man har bostadstillägg kan man nämligen få väldigt mycket av bostadskostnaden betald. Man kan få upp till 4 650 kronor per månad i bostadstillägg. Men det finns kostnader som lätt kan omkullkasta en noga planerad ekonomi.

Bostadstillägget beräknas som 93 procent av bostadskostnaden upp till 5 000 kronor.

För att få bostadstillägg är det ett krav att man inte har några andra större tillgångar. Man får ha maximalt 100 000 kronor i besparingar innan bidraget påverkas. Föräldrar som försöker sparar åt sina barn för att bygga upp en ekonomisk buffert får alltså se upp. Lösningen är att inte spara i barnets namn utan sitt eget.

– Eftersom gåvoskatten är borttagen kan man som förälder eller mor- och farförälder spara åt barnet i eget namn, men man måste ange detta i ett testamente, säger Ylva Yngveson.

En aktivitetsersättning i kombination med bostadstillägg kan ge nästan lika hög disponibel inkomst som en pension på 15 500 kronor, vilket är det högsta beloppet i den allmänna pensionen idag.

Det är också betydligt bättre än det försörjningsstöd (socialbidrag) som kommunerna betalar ut och som kan beskrivas som lägsta-nivån för att överleva. Försörjningsstödet ligger på 3 550 kronor och ska räcka till mat, kläder, fritid, förbrukningsartiklar, dagstidning, telefon och tevelicens. Man kan även få ekonomiskt stöd för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring och medlemsskap i fackförening och arbetslöshetskassa.

– Försörjningsstödet är klart sämre än aktivitetsersättning och bostads­tillägg, säger Ylva Yngveson.

Att leva på aktivitetsersättning är alltså ingen omöjlighet, om man får tro banken. Men det kräver en mycket hård kontroll på utgifterna.

– En av de bästa tjänster man göra sina barn är att lära dem hushålla med pengar. Det är mycket viktigt att man sätter undan för utgifter som kommer oregelbundet, så att man inte hamnar i ekonomisk kris och måste låna, säger Ylva Yngveson.

Kris kan det ändå bli. Ett problem med aktivitetsersättning och liknande stöd är att de ofta inte hänger med i konsumtionsförändringarna i samhället.

– När priserna ökar eller konsumtionsmönstren förändras blir nivåerna ibland för låga. Ersättningarna utvecklas inte i samma takt som den ökade köpkraften i samhället. När ny teknik skapar nya möjligheter och nya konsumtionsbehov hänger inte beloppen med, konstaterar Ylva Yngveson.

Några enkla svar på föräldrars oro för barnens ekonomiska trygghet finns inte. Men Ylva Yngveson delar med sig av några idéer som ändå kan ha betydelse.

Hon har själv erfarenhet av hur viktigt det är att snarast möjligt teckna sjuk- och olycksfallsförsäkringar för alla barn, även om man aldrig får ersättning för problem som redan har uppstått.

– Jag har ett barn som fick diabetes vid fem års ålder och som tur var hade jag redan tecknat en försäkring. Det betydde att jag under hela den tid som jag fick vårdbidrag även fick ersättning från försäkringsbolaget och det var ett tacksamt tillskott.

Även som förälder bör man teckna bra försäkringar, både gruppliv- och sjuk- och olycksfallsförsäkringar.

– Om man själv går bort finns då en försäkring som kan hjälpa barnet att till exempel köpa tjänster man själv kunnat bistå med. Grupplivförsäkringar är billiga men upphör att gälla vid 65 års ålder. En försäkringspremie på cirka 300 kronor per månad kan ge 1,6 miljoner kronor till barnet. Individuella försäkringar kostar mer men gäller även efter 65 års ålder och om man går in i försäkringen tidigt behöver premien inte bli så hög, säger Ylva Yngveson.
 

 

ANNONSER
  • Annons för Valjevikens folkhögskola
  • Annons för Mo Gård
  • Annons för Humanas föreläsningar om LSS
ANNONSER
  • Annons för HD Motion
  • Annons för STIL
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för Fremia
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Made for Movement
  • Etac R82 Caribou tippbräda
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för Tidvis
  • Annons för Primass
  • Annons för JAG
  • Annons för Mini Crosser X