Anpassade skolor: Bara 1 av 10 elever får tillräcklig rörelse

Bara 1 av 10 barn med intellektuell funktionsnedsättning får tillräcklig fysisk aktivitet.
Sex procent av barnen uppger att de inte har någon idrottsundervisning alls.
– Det är katastrofala siffror, säger Linnéa Björndahl, chef för Special Olympics Sverige.

Otillräckligt idrottsundervisning

En rapport från Special Olympics Sverige och Generation Pep visar att läget är mycket allvarligt. Rapporten pekar bland annat ut följande problem:

  • Brist på assistans och transportmöjligheter
  • Få föreningsaktiviteter anpassade för målgruppen
  • Kunskapsbrist hos lärare och ledare
  • Långa avstånd till skolan, vilket minskar vardagsmotion
  • Otillräcklig idrottsundervisning i skolan

Säkerställ rörelse i anpassade skolan

– Vi måste säkerställa att barn i den anpassade skolan får tillräckligt med rörelse varje dag, säger Carolina Klüft, verksamhetschef på Generation Pep.

150 elever i anpassade skolor har deltagit i en enkät, och resultaten redovisas i rapporten ”Hälsohinder för barn med intellektuell funktionsnedsättning”.

Barn med IF är osynliga i debatten

– Trots att vi vet att personer med en intellektuell funktionsnedsättning lever 10–20 år kortare än övriga befolkningen på grund av livsstilsrelaterade sjukdomar, har deras hälsa varit nästan helt osynlig i statistik, forskning och politik, säger Linnéa Björndahl, chef för Special Olympics Sverige.

– Med den här rapporten lyfts det allvarliga hälsoläget hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Vi hoppas att den ska kunna bli en katalysator för det jobb som behöver göras. För att bryta hinderbanan krävs ett gemensamt ansvar från staten, kommuner, skolor, idrottsföreningar och oss alla, säger Linnéa Björndahl.

FUB: Förbättra stöden till barn med IF

Riksförbundet FUB välkomna att rapporten uppmärksammar situationen för barn med intellektuell funktionsnedsättning, IF.

– Ohälsosamma levnadsvanor och brist på rörelse i barndomen förvärras ofta i vuxen ålder. Det får stora konsekvenser på längre sikt. Personer med IF en av grupperna som är mest stillasittande i samhället, enligt Folkhälsomyndigheten, säger Christina Heilborn, förbundssekreterare hos Riksförbundet FUB.

Det finns strukturella hinder som försvårar för barn med IF att ta sig till aktiviteten. Barnet kan behöva stöd genom en ledsagare eller avlösarservice, men enligt Socialstyrelsens lägesrapport 2025 är det just de LSS-insatserna som minskar mest.

– Hela ansvaret läggs på anhöriga. Men för många är det för krävande. I rapporten lyfts utmaningarna för anhöriga till barn med IF; sämre ekonomi, tidsbrist och stress. Många upplever brist på avlastning och stöd. Man behöver samhällets stöd, säger Christina Heilborn.

– Barn med funktionsnedsättning berövas sin rätt, att på lika villkor som andra, få delta i fritidsverksamhet och idrott.

Christina Heilborn. Foto: Charlotte Ruckl
Christina Heilborn. Foto: Charlotte Ruckl.

Riksförbundet har följande uppmaning till kommunerna:

  • Bevilja LSS-insatserna ledsagning, avlösarservice och kontaktperson generöst så att barn med IF ska kunna delta i fritidsaktiviteter.
  • Tillgängliggör föreningslivet så barn med IF kan få en meningsfull fritid.
  • Implementera och tillämpa funktionsrättskonventionens, artikel 30, som tar upp att barn med funktionsnedsättning ska ha samma möjligheter som andra barn att delta i lek, fritidsverksamhet och idrott.
Valter Bengtsson
Foto: Linnea Bengtsson.

Text av Valter Bengtsson

Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.