Bättre om unga söker jobb själva

Hellre en nervös ungdom än att morsan ringer och söker jobb, säger Anne Buckard på Iris Bemanning och Rekrytering.

Unga måste lära sig hantera jobbsökandet själva. Ganska ofta är det föräldrarna som ringer till företaget Iris Bemanning och Rekrytering och söker jobb åt sina barn. Det hämmar de unga, menar företagets chef Anne Buckard.
– Jag vill inte trampa någon på tårna, men vi ser hellre att ungdomarna själva hör av sig till oss. Hellre en nervös ungdom än en förälder som för någon annans talan, säger hon.

5 174 personer. Så många stu­denter med funktionshinder studerade på högskola eller universitet i Sverige under förra året. Tio år tidigare fanns det bara 1 047 studenter som på motsvarande sätt fick särskilt stöd i sin utbildning. Trots den kraftiga ökningen kan man inte låta bli att undra – varför är det så få personer med funktionshinder som studerar på högskola eller universitet?
På Furuboda Folkhög­skola i Skåne satsar man stort på personer med funktionshinder. Tanken är att utbildningarna inte ska vara för funktionshindrade utan att allt ska vara tillgängligt för alla.
– Alla utbildningar och alternativ som finns för unga med funktionshinder är bra, men jag tror att det är viktigt att utbildningarna är öppna för alla så att människor kan förenas, säger informationschef Eric Sand­s­tröm.
För den som har framtiden tryggad med ekonomiskt stöd från samhället och möjlighet till daglig verksamhet, kan det ibland vara svårt att förstå varför man ska kämpa med en högre utbildning. Ger det verkligen något? Eller blir det bara krångligt och arbetsamt? Och hur blir det med ekonomin?
Den ungdom som får möjligheten att studera vidare på folkhögskola, högskola eller universitet växer ofta både intellektuellt och socialt och lär sig bli mer självständig.
– Man ska akta sig för att hamna i fällan där man inte satsar på sig själv på grund av att samhällets insatser ändå ser till att man kan leva ett okej liv. Livet kan ge så mycket mer, säger Eric Sandström.

Han önskar att fler unga vuxna tar steget till olika utbildningar. Enligt honom är det lätt att man placerar sig själv i ett fack och missar många möjligheter, exempelvis Furubodas kvalificerade musikutbildning.
– Trots att skolan är tillgänglig söker sig inte studenter med funktionshinder till vår kvalificerade musikutbildning. Varför ska en person i rullstol inte ska kunna lira gura som en gud och till exempel arbeta som musiklärare? säger Eric Sandström.

Anne Buckard menar att företagens intresse för personer med olika sorters erfarenheter ökar. De företag som intresserar sig har upptäckt värdet av att ha en arbetsgrupp med människor som tänker olika och har olika förutsättningar.
– Man måste ändra sitt eget tänk som förälder och som funktionshindrad. Ett funktionshinder behöver inte bara vara en arbetsnedsättning, tänk istället på vad du, med din speciella erfarenhet, kan erbjuda företaget, säger hon.
Många företag vittnar om att funktionshindrade inte söker jobben de erbjuder. I många fall tror Anne Buckard att det beror på att man inte berättar om sitt funktionshinder, av rädsla för att man inte ska ses som duglig.
Tyvärr är det också många arbetsgivare som ännu inte förstått att funktionshindrade har en plats i arbetslivet, men fler och fler gör det. Som ung och funktionshindrad gäller det att utnyttja det faktum att man kan hjälpa företaget nå en helt ny målgrupp eller tillföra nya tänkesätt.
– Som arbetssökande kan man vända sitt funktionshinder till en fördel. Funktionshindret gör att man sticker ut som person. Göm det inte, utan var stolt över att du är unik. Vi är så dåliga på att vara stolta över våra unika kunskaper och erfarenheter, säger Anne Buckard.

På samma sätt kan du och din ungdom tänka när det är dags att söka till högskolor eller universitet. Din ungdom är unik och har verkligen något att tillföra utbildningen.

Pedagogiskt stöd finns att få

På alla högskolor och universitet i Sve­rige finns en samordnare för de som är i behov av särskilt stöd. Sam­ordnaren hjälper först och främst studenter med funktionshinder, men kan hjälpa alla som av privata skäl behöver stöd i sin utbildning.

Den som planerar att söka till en högskola eller ett universitet bör förstås kontakta samordnaren på skolan. Till­sammans med honom eller henne kan man gå igenom vilka problem som finns och hur man kan lösa dem. Hos samordnaren kan man också få konkret information om vilka svårigheter man kan möta på en viss utbildning.
– Den som är rullstolsburen och söker till marinbiologi ska vara medveten om att det är mycket fältstudier. Då kan det vara bra att tidigt vara i kontakt med samordnaren så att man tillsammans kan reda ut de praktiska frågorna.
– Alla studenter ska vara välkomna till de utbildningar de är intresserade av, säger Monica Svalfors, samordnare för alla samordnare på svenska högskolor och universitet.

Enligt statistiken har de flesta funktionshindrade studenterna läs- och skrivsvårigheter. 2006 fanns det 2 397 studenter med dyslexi och andra läs- och skrivsvårigheter på högskolor och universitet som hade hört av sig till en samordnare. Bara 167 döva och teckenspråkiga studenter fanns samma år på skolorna.
De vanligaste insatserna på högskolor och universitet är kompensatoriskt pedagogiskt stöd för personer med kognitiva svårigheter, läs- och skrivsvårigheter, hörsel- och synskador. Många stödinsatser är enkla och går att få även om din ungdom inte har en diagnos.

Alternativ tentamen
Kursansvarig lärare avgör om din ungdom har rätt till alternativ tentamensform. Alternativet kan utformas på olika sätt, till exempel med:
– Förlängd tentamenstid.
– Hemtentamen istället för grupparbete.
– Muntlig istället för skriftlig tentamen (eller tvärtom).
– Möjlighet att skriva tentamen ensam eller i en liten grupp, istället för i en stor sal.
– Möjlighet att skriva tentamen på dator, istället för att skriva för hand.

Anteckningshjälp
Det finns många olika anledningar till att en student är i behov av anteckningshjälp. Ungdomen kan till exempel ha läs- och skrivsvårigheter, ett rörelsehinder som gör det svårt att hinna anteckna, vara döv och vara tvungen att koncentrera sig på teckentolkningen.
Ofta får en kurskamrat uppdraget att samla minnesanteckningar från föreläsningarna och får en liten ersättning för det arbetet.
Studenten kan även få möjligheten att spela in föreläsningar på egen mp3-spelare eller fickminne. Om läraren använder sig av föreläsningsanteckningar och overhead- eller PowerPoint-material kan detta lämnas till studenten före eller efter föreläsningen.

Handledare och stöd
En handledare är ofta en forskarstuderande, en lärare eller en student som kommit längre i studierna än den ungdom som får stödet. Handledarens uppdrag är att hjälpa studenten att strukturera sina studier och tipsa honom eller henne om bra studieteknik.

Kognitiv hjälp
På högskolorna och universiteten ska datorer med lämpliga programvaror finnas. Anpassningarna kan bestå av skanner, rättstavningsprogram eller talsyntes (som tolkar och läser upp en text på datorn).
Det går dock inte att låna hem hjälpmedel från skolan. Om din ungdom behöver ett hjälpmedel för hemmabruk måste man ansöka om detta hos arbetsterapeut, för att man ska få bidrag. Samordnaren på skolan kan ge tips om vilka hjälpmedel som skulle passa.

Anpassning av medier
Tal- och punktskriftsbiblioteket har som uppdrag att se till att personer med lässvårigheter får tillgång till anpassad kurslitteratur. Man tillhandahåller talböcker, punktskriftböcker och e-textböcker. Samordnaren kan hjälpa till med ansökan om lånekort till biblioteket.
Mer information om tal- och punktskriftsbiblioteket finns på www.tpb.se

Anpassad tidplan
För en student som behöver studera i lugnare takt kan det ibland gå att göra om heltidsstudier till deltidsstudier. Detta är ganska ovanligt, men om din ungdom behöver det för att klara av sina studier ska du inte tveka att kontakta samordnaren.

Språkverkstad
Många högskolor och universitet tillhandahåller språkverkstäder där man kan få råd om hur man bäst strukturerar en uppsats eller presenterar sin text.