BEO kräver rekordskadestånd för elev på resursskola
Barn- och elevombudet kräver högsta skadeståndet hittills för en elev som utsatts för kränkningar. BEO begär 432 500 kronor till pojken som har gått på en resursskola i Ulricehamn.
– Kommunen har invänt att det är svårt att hantera elever som har olika diagnoser, men lagen säger att det är nolltolerans för kränkningar. Det går inte att göra undantag för att det är en resursskola, säger Lars Arrhenius.
BEO fattade beslutet om skadeståndskravet redan i höstas och har sedan dess haft möten med Ulricehamns kommun som är huvudman för den aktuella resursskolan. Inom kort väntas BEO fatta beslut om att stämma kommunen, eftersom man inte kommit överens om skadeståndet.
– Jag tycker att det är särskilt allvarligt att man tycks ha en acceptans för kränkningar, säger Lars Arrhenius.
– Om det är så att det finns en större tolerans för kränkningar på den här typen av skolor är det något vi måste titta närmare på. Det vore i så fall mycket allvarligt.
Sedan lagen infördes 2006 har elever fått skadestånd i 62 fall. Antalet per år har ökat efter hand. Även antalet anmälningar har ökat och under 2009 registerades cirka 600 anmälningar.
Samtidigt kan man ana en tendens att allt fler huvudmän bestrider kraven från BEO.
Lars Arrhenius tror att skadeståndskraven kommer att växa ytterligare. Och med tanke på att en enkät, utförd av Skolverket, visade att 50 000 elever känner sig utsatta för kränkningar låter det högst sannolikt. Det finns ingen statistik över hur vanligt det är att elever med funktionsnedsättningar är inblandade i mobbing eller kränkningar. Inte heller finns någon separat statistik för särskolor.
Det allmänna intrycket är ändå att elever som har diagnoser ganska ofta förekommer i dessa sammanhang, både i rollen som den som utsätter och den som blir utsatt.
– Det händer att skolan eller dess huvudman förklarar kränkningar med att det finns en diagnos av något slag. Man säger att den utsatte har provocerat eller har problem med sociala relationer, säger Lars Arrhenius.
Sådana förklaringar är dock inget skäl för skolan att slippa ansvaret för att förhindra kränkningar.
– Det är väldigt tydligt i lagstiftningen att det inte finns några undantag för att de inblandade eleverna har diagnoser. Ytterst är det ägarens ansvar att se till att skolan har de resurser som krävs för att klara situationen.
BEO är kritisk till hur skolorna allmänt sett lever upp till den lagstiftning som började gälla 1 april 2006.
– Det finns en attityd som innebär att man ifrågasätter om eleverna verkligen är utsatta för kränkningar. I Skolinspektionens rapporter finns ofta kritik mot det förebyggande arbetet. Man har inte med eleverna i arbetet och man gör inga kartläggningar.
En granskning visade att nio av tio skolor hade brister i planerna mot kränkande behandling. Många skolor tycks mena att lagen är alltför ny för att man ska ha hunnit anpassa sig.
– Det är förvånande med tanke på att lagen gällt ända i fyra år och att den är mycket tydlig. Om det hade handlat om brottmål hade det inte varit någon bra invändning att säga att ”vi kände inte till lagen”.
Mängder av konferenser, utbildningar och andra informationssatsningar har inte haft den väntade effekten.
– Ja, det är märkligt, säger Lars Arrhenius. Man tycker tydligen att andra frågor är viktigare än en trygg miljö för eleverna.
BEO hoppas på aktiv hjälp från föräldrar till utsatta barn. Han uppmanar dem att läsa på om vilka rättigheter eleverna har. Informationen finns på både BEO:s och Diskrimineringsombudsmannens webbsidor.
– Lagen säger att skolor måste ta med eleverna i det förebyggande arbetet, men jag tycker även att föräldrar ska engagera sig, säger Lars Arrhenius.
– Många elever och föräldrar känner fortfarande inte till vilka rättigheter man har, men jag tror att medvetenheten nu ökar.
Nolltoleransen mot kränkningar innebär, enligt Lars Arrhenius, att skolan är skyldig att agera och utreda så snart en elev upplever sig kränkt.
BEO menar att skolornas ägare måste ta ett ökat ansvar för att förhindra kränkningar.
– Vi kommer att rikta in oss mer mot ansvariga på högre nivå och visa för dem att det blir kostsamt om man inte agerar och tar ansvar i tid. Ägarna kan inte bara lägga ansvaret på skolorna utan måste se till att skolorna har resurserna.
BEO är mycket nöjd med att förslaget till ny skollag innebär att all personal i skolan får skyldighet att anmäla om en elev far illa. Anmälan ska göras till rektorn som i sin tur måste informera skolans ägare.
– Det är bra. Vi ser alltför ofta att skolans huvudman inte haft kunskap om kränkningar.
– Redan idag finns en skyldighet att agera, men med den nya skollagen blir det tydligare. Informationen får inte stanna hos personalen utan ska föras vidare till både rektor och huvudman, säger Lars Arrhenius.
