Bra att föräldrar pressar skolorna | HejaOlika

Bra att föräldrar pressar skolorna

Vet ofta mest. Föräldrar vet ofta mer än läkare och skolpersonal om vilka möjligheter som finns, säger Morgan Henricson, SPSM, som gärna ser fler initiativ från föräldrar och elever.

Ur Tema IT-stöd i Föräldrakraft nr 6, 2009.

ANNONS

Annons för USKA

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Labanskolan

Föräldrar vet ofta mer än både läkare och skolpersonal om vilka möjligheter som idag finns för att underlätta skolarbetet, säger Morgan Henricson, rådgivare inom IT och lärande på Special­pedagogiska Skolmyndigheten, SPSM.
–  Det är väldigt bra att föräldrar sätter press, förutsatt att skolan har pedagoger som vet hur it-stödet ska användas, säger Morgan Henric­son.

Föräldrar vet ofta mer än både läkare och skolpersonal om vilka möjligheter som idag finns för att underlätta skolarbetet, säger Morgan Henricson, rådgivare inom IT och lärande på Special­pedagogiska Skolmyndigheten, SPSM.

– Det är väldigt bra att föräldrar sätter press, förutsatt att skolan har pedagoger som vet hur it-stödet ska användas, säger Morgan Henric­son.

– Visst är det bra med inläsningspennor och andra hjälpmedel, men skolan måste hitta den pedagogiska nyttan. Jag har sett elever komma med datorn i en väska och skolan har ingen aning om hur den ska användas pedagogiskt. Det handlar inte om ovilja från skolans sida, snarare okunskap. Samarbete mellan föräldrar och skola är mycket viktigt.

Morgan Henricson välkomnar att föräldrar tar initiativ till bättre IT-stöd i sina barns skolor.

– De kan även tipsa skolan om att kontakta oss på SPSM för att få råd och stöd om elevens hela skolsituation, där IT-stödet kan var en viktig del, säger Morgan.

Utvecklingen på IT-området har varit snabb de senaste åren, men ändå har tydliga framsteg uteblivit på många skolor.

– På många ställen står utvecklingen och stampar, säger Morgan Henricson.

Den viktigaste positiva förändringen är att tekniken blivit mycket mer stabil och lättanvänd, jämfört med för några år sedan.

– Man behöver inte längre vara en tekniker, konstaterar Morgan Henricson.

Förutom påverkan från föräldrar har skoldatateken, som startas i allt fler kommuner, haft stor betydelse för spridningen av IT-stöd till elever.

– Hos de kommuner där IT-stödet har kommit de mest behövande elever tillgodo har det ofta funnits kompetens i form av skoldatatek, där man har kunnat prova på och låna utrustning, säger Morgan Henricson.

– Skoldatatek är en bra organisation för att sprida it-stöd, enskilda eldsjälar kan göra stor nytta, men risken är att de flyttar och kompetensen försvinner.

– Vi på SPSM kan hjälpa kommunerna att starta skoldatatek. Idag har 120-130 av alla kommuner startat skoldatatek.

Skillnaderna mellan olika kommuner är dock stora när det gäller att få tillgång till IT-stöd. Skillnaderna på regler mellan landsting, om personliga hjälpmedel, är också stor. Och dessutom tycks skillnaderna ha ökat.

Kan inte enas

Ibland beror dessa orättvisor på att kommuner och landsting inte kan enas om vem som ska betala – är datorn ett skolhjälpmedel som kommuner betalar eller ett personligt hjälpmedel som landstinget ska betala?

Hur gör vi med utbildning till elev, skolpersonal och föräldrar?

Skoldatateken kan hjälpa till att överbrygga sådana tvistefrågor, eftersom man där har kompetens att bedöma både behov och vilka regler som gäller.

– Kompetensen är ofta viktigare än de ekonomiska frågorna, säger Morgan Hen­ric­son.

Delaktighet är viktigt även när det handlar om IT-stöd. Det innebär att datorn, som en viss elev behöver för att hänga med i undervisningen, inte ska stå i något specialrum utan i så stor utsträckning som möjligt vara med i vardagen och på de vanliga lektionerna.

– Att få använda en resursdator i ett källarrum innebär en helt onödig segrering. Datorn måste kunna användas i klassrummet, säger Morgan Henricson.

Tidig insats är en annan avgörande faktor, vilket också bidrar till att eleven lär sig hantera IT-stödet självständigt.

Uppdaterad rapport

I slutet av 2009 väntas en ny version av rapporten ”Tillgänglighet i skolans datormiljö” som beskriver möjligheterna till IT-stöd och skillnaderna mellan Windows-, Mac- och Linuxmiljöer.

Skriften handlar till exempel om hur talstöd fungerar på olika datorer. Win­dows är det system som har fler tillgänglighetsprogram men även Mac fungerar ofta bra, däremot skapar Linux problem när det gäller tillgängligheten, anser Mor­gan Henricson.

Men hur är det med andra fördelar med att använda Mac jämfört med Windows, som att datorn är mer lättanvänd och intuitiv?

– Det kan väga lika tungt och det finns en hel del programvara till Mac, säger Morgan Henricson.

– Det viktiga är att först kartlägga vilka kompenserande funktioner jag behöver, därefter se om det går att lösa med det datorsystem som jag tänkt välja.

Just nu omarbetas ytterligare en skrift av SPSM, i samarbete med Sveriges kommuner och landsting. Denna vänder sig till IT-avdelningar och handlar om vad man ska tänka på vid införandet av nya IT-stöd.

Enligt Morgan Henric­son finns det en allmän regel som betyder mer än något annat vid införandet av nya IT-stöd till elever:

– Var noga med tillgängligheten och delaktigheten.

 

Publicerad:
2009-12-10

Av: Valter Bengtsson

Nyckelord:
IT och datorer


ANNONS

Annons för USKA

ANNONS

Annons för CJ Advokatbyrå

ANNONS

Annons för Labanskolan

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Humana

Senaste nytt. Helt gratis. Direkt till din mejlbox en gång per vecka.

STÄNG
Skip to content