Nyheter

Bra hjälpmedel finns… men de kan vara svåra att få tag i

Rena labyrinten! En ny bekväm värld av hjälpmedel – men byråkrati och orättvisor krånglar till det.
koala permobil 700 0

 

Rullstolar, hörapparater, epilepsilarm och datorhjälpmedel. Dessa är exempel på hjälpmedel som kan förenkla vardagen för ditt barn. Men långa väntetider, orättvisa skillnader mellan landsting och dålig valfrihet sätter käppar i hjulet.
Alla barn och vuxna i Sverige har enligt Hälso- och sjukvårdslagen, HLS, rätt till hjälpmedel så att han eller hon klarar av sin vardag.
Moderna hjälpmedel är avgörande för barn och ungdomar med funktionshinder.
Alla ska erbjudas likvärdig hjälpmedelsutrustning men trots det finns stora geografiska skillnader vad gäller avgiftssättning, väntetider och bemötande.
I vissa landsting får individen allt han eller hon behöver. I andra landsting får individen kämpa för sin rätt, när arbetsterapeuter och skolledning skjuter över ansvaret på varandra. I en sådan situation står en förälder maktlös, då beslut från förskrivaren (till exempel arbetsterapeut) inte går att överklaga.

Enligt Roland Håkansson, kanslichef på DHR, De handikappades riksförbund, och ordförande i styrgruppen för den hjälpmedelsutredning Sveriges rörelsehinderförbund presenterade i november 2003, är situationen på vissa håll långt under godkänd.
– Den enskilde står totalt maktlös inför föreskrivaren. Man kan inte själv välja hjälpmedel och ett beslut som tas går inte att överklaga. Jag hoppas, men det är ingenting jag vågar tro på, att den borgerliga alliansen nu använder sitt ideal om den enskildes fria val till att förbättra situationen, säger Roland Håkansson.
 Om man jämför hjälpmedelsbranchen med assistansbranchen, hittar man en större kommersiell marknad för assistansföretagen – eftersom den enskilde kan få pengar från Försäkringskassan  och själv välja assistansbolag. Valfriheten blir större och beslut om nekad eller för lite assistans går att överklaga.
– Om man känner sig felbehandlad kan man vända sig till en klagomålsnämnd inom landstinget eller Social­styrelsen. Men de går bara in om det handlar om en uppenbar felbehandling, säger Roland Håkansson.

Ett vanligt problem för föräldrar är att olika instanser inte vill ta sitt ansvar.
– Man kan likna det vid en labyrint. Land­stingen är skyldiga att bistå med hjälpmedel för att förenkla vardagen för den funktionshindrade. Men om barnet ska använda hjälpmedlet i skolarbetet är det skolans ansvar. Men några exakta riktlinjer för vilka hjälpmedel som tillhör landstingets respektive skolans ansvar finns inte. Därför råkar många ut för att kastas runt just i en labyrint – med en stor mängd återvändsgränder, säger Roland Håkansson.
Hjälpmedelsinstitutets Birgitta Göth­berg, som specialiserat sig på barnhjälpmedel, håller med om att ansvarsfrågan är ett problem.
– Gränsen för vem som ska stå för till exempel en dator är svår att dra. För 20 år sedan var det lättare, det fanns mer pengar och man hade lättare att lägga pengar på alla barn. Idag är det lite snävare. Min erfarenhet är att det finns många inom habilitering och sjukvård som är väldigt engagerade och oerhört duktiga. Problemet är inte en kunskapsbrist, snarare en pengabrist, säger Bir­gitta Göthberg.
Politikerna är rörande överens om att situationen för funktionshindrade måste förbättras. Enkätundersökningar från DHR och Handikappförbundens samarbetsorgan HSO, som gjordes innan valet, visar båda att politikerna är öppna för förändringar. Men i slutändan händer oftast inte mycket. Handikappfrågan och särskilt hjälpmedelsbiten hamnar utanför.

 

Denna artikel handlar om

ANNONSER
  • Annons för Mini Crosser X
  • Etac Sulky R82 Cricket
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för Särnmark
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för JAG
  • Annons för Tobii Dynavox
  • Annons för STIL
  • Annons för HD Motion
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för Fremia