Celina vaken i två dygn i väntan på rätt medicin

Efter en operation av matstrupen för ett par veckor sedan, gick 11-åriga Celina Gerdes in i ett komplicerat epileptiskt kramptillstånd. Hon fick vänta nästan två dygn på medicin som hävde kramperna.

– Vi har en pressad situation men en sån här sak ska vi klara oavsett den pressade personalsituationen, säger Svante Norgren, divisionschef på Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Trots flera påtryckningar från Celinas mamma Katarina Gerdes dröjde det nästan två dygn innan Celina fick en medicin som kunde häva kramperna helt. Celina sov under de här dygnen inte mer än någon enstaka timme innan kramperna väckte henne igen.

På grund av platsbrist fick Celina ligga kvar på kirurgavdelningen på Astrid Lindgrens barnsjukhus, trots att hennes problem övergått till neurologisk karaktär efter operationen.

Där fick Celina gång på gång kramplösande medicin som var för svag och det dröjde nästa två dygn innan hon flyttades till neuropedriatiska avdelningen där kramperna till slut kunde hävas med hjälp av medicin direkt in i blodet.

Celina är 11 år och har en flerfunktionsnedsättning med svår epilepsi och andningsproblematik. Under de två dygnen av väntan sov hon inte mer än totalt två eller tre timmar, och därefter fick hon en bakteriell infektion som krävde antibiotika och som ledde till att hon fick vårdas ytterligare flera dygn på sjukhus.

– Det kommer som ”ett brev på posten”. Ett barn som Celina behöver daglig andningsgymnastik och rörelse för att inte bakterier ska börja gro i luftvägar och lungor, säger mamma Katarina.

Celina Gerdes under sjukhusvistelsen nyligen.

”Vi har en pressad situation på barnsjukhuset”
Svante Norgren, divisionschef på Astrid Lindgrens barnsjukhus, säger att han inte kan uttala sig om den specifika händelsen men att det självklart inte är bra om en patient får vänta på rätt medicin.

– Det låter inte bra att ett barn är vaket och krampar i två dygn. Jag känner inte till händelsen men förutsätter att man försökte bryta kramperna. Vi har en pressad situation på barnsjukhuset, och det beror framför allt på bristen på sjuksköterskor vilket gör att vi har fått stänga vissa vårdplatser. Men en sån här sak skall vi klara oavsett den pressade personalsituationen.

Han uppmanar föräldrarna att ta kontakt med personalen eller patientvägledarna på sjukhuset om de inte tycker att sjukhuset nått upp till förväntningarna.

– Jag hoppas att familjen har gjort det. Det ger oss en möjlighet att ta del av deras erfarenheter och förbättra vården.

Svante Norgren berättar också att sjukhuset under en längre tid haft svårt att behålla erfaren och kompetent personal, inte minst specialistsjuksköterskor inom barn, och att det pågår flera projekt för att både vidareutbilda personal samt få dem att stanna. Flera läkare inom neuropedriatiken har också slutat under de senaste åren vilket har lett till en ond cirkel.

– När det saknas personal så belastar det övriga medarbetare. Den neuropedriatiska slutenvården är en av de tyngsta på grund av att det är så mycket samordning kring varje barn, och många är svårt sjuka.

Svante Norgren, divisionschef för Astrid Lindgrens barnsjukhus.

Enligt Svante Norgren har sjukhuset svårare att ta hand om barn som har flera komplicerade behov och som har kontakt med flera mottagningar.

– Det är ett specialistvårdsproblem som finns även i andra delar av Sverige och utomlands, men vi jobbar på att skapa ett bättre samarbete mellan mottagningarna genom olika tvärgrupper och samordningsprojekt, och det kommer att märkas en positiv skillnad redan nästa år, säger Svante Norgren.