Nyheter

Detta vill vi göra – för att öppna arbetsmarknaden

Föräldrakraft har under våren gjort en stor enkät bland politiker, arbetsmarknadens parter och myndigheter.
h engstrom y johansson700 0

 

Vad är viktigast att göra just nu för att fler personer med funktionsnedsättningar ska få jobb? Så löd frågan i Föräldrakrafts enkät till politiker, arbetsmarknadens parter och myndigheter.

Mer pengar till lönebidrag, var ett vanligt svar. Liksom det lite mer luddiga kravet på full delaktighet och tillgänglighet i arbetslivet.

Här sammanfattar vi förslagen som framkom i enkäten.

 

POLITIKERNAS SVAR

Maria Lundqvist-Brömster, FP:
Människor tvingas ofta vända sig till flera handläggare inom olika myndigheter för att få det stöd som krävs på arbetsmarknaden. Vi vill skapa ”one-stop-shops” som integrerar arbetsförmedling, socialtjänst och försäkringskassa för att arbeta med hela livssituationen.
Vi vill se att staten inrättar praktik- och traineeprogram för att öppna upp arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning. På så vis uppnår personer arbetserfarenhet som ökar möjligheterna för senare anställning i statsförvaltningen.
Lönebidrag och andra stöd som innebär en möjlighet att kompensera för nedsatt arbetsförmåga bör även finnas för personer som startar och driver eget företag.

Penilla Gunther, KD:
Alltför få personer med funktionsnedsättning når högre utbildning. En viktig förutsättning för att slå sig in på arbetsmarknaden är eftergymnasial utbildning, men en klar majoritet av personer med funktionsnedsättning har endast gymnasial utbildning. Vi vill se bättre information om utbildning och mer stöd för att fullfölja utbildningen.
De arbetsmarknadspolitiska insatserna måste förbättras. Det måste finnas flera olika arbetsförmedlingar att väja mellan. Därmed kan vissa arbetsförmedlingar ha specialkompetens för att förmedla arbeten till sökande med funktionsnedsättning.
Tiden för förberedande insatser, SIUS-konsulenter och utvecklingsanställning kan förlängas. Idag är gränsen sex månader, vilken kan förlängas till 12 månader för att ge en större effekt. Personer med nedsatt arbetsförmåga/funktionsnedsättning ska inte placeras i jobb- och utvecklingsgarantins fas 3, utan i någon av de anpassade arbetsmarknadsåtgärderna.
Samhället bör uppmuntra sociala företag som har målsättning att integrera människor i samhälle och arbetsliv och är fristående från offentlig sektor.

Agneta Luttropp, MP:
Arbetspraktiken måste utvidgas utan någon tidsgräns. Satsa på utvecklingsanställningar, där staten betalar en del av lönen och man får stöd av handledare som kan funktionsnedsättningen.

Hillevi Engström, M:
Vi behöver identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället. Vi behöver förändra attityder och företag måste känna att det lönar sig i längden att ta ett större ansvar. De företag som har gjort det känner själva att det är bland det bästa de har gjort.

Anders W Jonsson, C:
Ett gott näringslivsklimat i kommunen har visat sig vara en viktig åtgärd för att öka möjligheten för personer med funktionsnedsättning att få arbete.
Aktivitetsstödet bör avskaffas och ersättas med ett system som leder till att alla har arbete och får en lön.
Attityderna måste förändras. Vi kan inte ha ett samhälle där endast de som är högproduktiva är välkomna på arbetsmarknaden.

Ylva Johansson, S:
Slå samman organisation och resurser från Arbetsförmedlingen och Försäk­rings­kassan så att personer med funktionsnedsättning får stöd av en organisation med egen handledare med specialkompetens. Använd resurserna flexibelt så att det blir ”en påse pengar” för att finansiera de insatser – utbildning, anpassning, handledning med mera – som behövs för att man ska få jobb på riktigt.
Satsa på handläggare på arbetsförmedlingen med specialkompetens som bör få resurser att jobba målmedvetet gentemot arbetsgivare för att presentera och ”sälja in” den arbetssökande med fokus på möjligheter, inte hinder.
Gör en särskild satsning för att unga med funktionsnedsättning skall få inträde på arbetsmarknaden. Ett steg bör vara särskilda utbildningsanställningar inom Samhall för unga.

Lars Ohly, V:
Bristande tillgänglighet ska anses som diskrimineringsgrund. Om arbetsplatserna redan är tillgänglighetsanpassade minskar trösklarna för att anställa personer med funktionsnedsättningar.
Socialförsäkringarna behöver bli flexiblare när det gäller arbetstider och möjligheten att pröva arbete eller studier utan att riskera att trilla ur försörjningssystemet.
Genomför vårt fempunktsprogram i kampen mot arbetslösheten bland unga med funktionsnedsättningar. Programmet ger möjlighet till utvecklingsår. Ett års studier på universitet eller högskola som ska kunna kombineras med arbetsträning och praktik. Rätt till personlig arbetsförmedlare som ska finnas tillhands till dess personen fått förankring på arbetsmarknaden. Per­son­ligt lönebidrag som kan beviljas för fyra år i taget. Per­sonliga hjälpmedel. Det ska räcka att vända sig till en myndighet för att få de hjälpmedel man har rätt till. Hjälpmedlen ska vara personliga så att de kan finnas på plats när en anställning börjar. Idag kan det dröja lång tid innan de finns på plats. Vi satsar även på ett kunskapslyft för den som inte har fullständig grundskole- eller gymnasieexamen.

Jytte Guteland, SSU:
Staten bör införa en utbildningsgaranti som omfattar alla under 25 år som saknar gymnasieutbildning.
Koppla ihop skolan med arbetslivet. Gymnasiesärskolan kan samarbeta med det lokala näringslivet genom praktikplatser och följa med eleverna ut i arbetslivet på ett mycket närmare sätt än gymnasieskolan.
Alla kommuner ska ha nolltolerans mot ungdomsarbetslöshet, det kan uppnås exempelvis genom aktivitetscenter för att ge meningsfull sysselsättning för den som inte kan konkurrera arbetsmarknaden.

(Även Moderata ungdomsförbundets ledare Erik Bengtzboe ombads svara på enkäten, men avböjde genom sin presssekreterare.)

 

HANDIKAPP­ORGANISA­TIONERNAS SVAR

Ingrid Burman, Handikapp­för­bun­den:
Fler praktikplatser hos kommuner, landsting och stat.
Satsning på information och ökad kunskap hos arbetsförmedlare och arbetsgivare.
Utveckla nya former när det gäller sociala kooperativ, kommunala bemanningsföretag och starta eget-bidrag till personer med nedsatt arbetsförmåga
Flexibel arbetsmarknad och flexibla socialförsäkringssystem.

Ann-Kristin Sandberg, Attention:
Höj taket för lönebidrag.
Ge de ideella föreningarna en tydligare roll när det gäller att hjälpa personer med funktionsnedsättning till jobb.
Utbilda arbetsförmedlarna om funktionsnedsättningar.

Eva-Lena Krook, FUB:
En ny inriktning för LSS-insatsen daglig verksamhet, för dem som står nära och relativt nära ett arbetsliv. Daglig verksamhet måste kunna erbjuda både arbetserfarenhet i möjliga yrken och utbildning i att vara ”anställningsbar” för att senare kunna och våga arbeta. Detta måste ske parallellt med det uppdrag som redan finns, att erbjuda ett stöd till utveckling av hela människan.
Ett tydligt uppdrag till Särvux att erbjuda återkommande utbildning, för att vidmakthålla och utveckla tidigare förvärvade kunskaper. Dessutom rätt till yrkesutbildning med praktik och återkommande vidareutbildning. Det livslånga lärandet måste bli en rättighet även för de som har större inlärningssvårigheter än genomsnittet.
En återgång till manuellt och personligt stöd från Arbetsförmedlingen. Plats­automater, andra tekniska lösningar och en prioritering av snabb genomströmning av kunder har alltför ofta ersatt mänskligt stöd till arbetssökande.

Johan Steirud, Unga RBU:are
Staten borde stödja fler arbetsmarknadsprojekt vars syfte är att slussa ut ännu fler personer med funktionsnedsättning i arbetslivet. Det är viktigt att man får arbetsträna sig från en lägre till en högre nivå, med olika löner, men att man hela tiden får lön oavsett nivå. Arbetsgiv­arna ska inte se begränsningar utan möjligheter. Om man anställer en person med funktionsnedsättning breddas perspektiven.

 

FACKFÖR­BUNDENS SVAR

Annelie Nordström, Kommunal:
Mer statliga resurser till lönebidrag.
Stimulansmedel till arbetsgivare för arbetsplatsanpassning.
Attitydförändring bland arbetsgivare om hur människan ska vara för att duga.

Wanja Lundby-Wedin, LO:
Arbetsmarknadspolitiken är i behov av en omedelbar översyn. Mer effektivitet i insatserna gentemot personer med nedsatt arbetsförmåga är nödvändig. Staten måste ta sitt arbetsmarknadspolitiska ansvar.
Höj subventionsgraden i lönebidragen och anställningsstöden. Det skulle bland annat främja övergångarna från Samhall till reguljär arbetsmarknad.
Subventionsnivåerna i särskilt anställningsstöd och lönebidrag behöver höjas så att anställningar i normala lönelägen kan subventioneras, vilket skulle innebära att betydligt större del av arbetsmarknaden kan öppnas upp för subventionerad sysselsättning jämfört med idag.
Arbetsplatserna måste också i ökad grad göras tillgängligare för funktionshindrade.

Sture Nordh, TCO:
Skapa tydlighet för arbetsgivare om vad som gäller när man anställer en medarbetare med lönebidrag. Arbetsgivare tycker mycket illa om åtgärder och regler som förändras hela tiden. Man vill veta vad som gäller för att kunna planera.
Se till att en överenskommelse om lönebidrag gäller, att taken höjs och att människor har rätt till lönebidrag, utan att de hela tiden ska förhandlas ner till lägre nivåer.
Det måste bli en diskussion om vad det innebär att vara en god arbetsgivare. I det ingår att personalen ska spegla hur arbetskraften ser ut. Då ska varje arbetsgivare av en viss storlek helt enkelt känna att der är rimligt att det bland de anställda hos mig finns människor som har någon funktionsnedsättning.

 

ARBETS­GIVARNAS SVAR

Anders Knape, SKL:
Det finns flera saker som kan göras. Det är viktigt att ha en helhetssyn på individen och att skapa en bättre bild av alla de olika insatser som sker och som finns till hands för att fler personer med funktionsnedsättningar ska komma in i arbetslivet. I den aviserade utredningen om stöd till arbetssökande hos Arbetsför­medlingen är det viktigt att man har en bred ansats och att man tar ett helhetsperspektiv ur individens synvinkel.
Kontakterna mellan Arbets­förmed­lingen och kommuner och landsting, som arbetsgivare, är av stor vikt och kan utvecklas.

Karin Ekenger, Svenskt näringsliv:
Förbättra företagsklimatet så fler nya jobb tillkommer.
Utvärdera och reformera de subventionerade anställningarna.
Personer med funktionsnedsättningar är idag i högre grad beroende av Arbets­för­medlingen för jobb än andra kategorier. För att förbättra chanserna att få jobb borde de kunna välja andra aktörer än Arbetsförmedlingen om de tror att det skulle kunna öka deras chanser till jobb.

Göran Fredriksson, vd Frösunda, ordförande för Vårdföretagarna och branschorganisationen PULSS:
Regeringen bör utveckla daglig verksamhet så att den tydligare har målet att leda till ett vanligt jobb, åtminstone för vissa grupper.
Informera om möjligheterna att anställa personer med funktionsnedsättning. Fokusera på det man kan och inte det man inte kan. Här borde Svenskt näringsliv kunna göra en rejäl insats.

Idag är svårigheten att matcha personer mot företagen. Arbetsför­med­lingen har inte kompetensen. Starta en arbetsförmedling med rätt kompetens. Lägg ut det på entreprenad till privata arbetsförmedlingar.

MYNDIGHETERNAS SVAR

Angeles Bermudez-Svankvist, Arbetsförmedlingen:
Attitydpåverkan behöver bedrivas under lång tid för att kunna nå resultat, till exempel genom att öka kunskaperna om personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. För detta krävs att många aktörer arbetar tillsammans. Före­tag, fackliga organisationer, statliga myndigheter, kommuner och landsting samt olika intresse- och frivilligorganisationer måste medverka.
Arbetsförmedlingen kommer att genomföra en informationskampanj till arbetsgivare om vilka insatser som i dag finns för anställning av personer med funktionsnedsättning.
Övergången från skola till arbetsliv är en kritisk tidpunkt för unga med funktionsnedsättning. Här samarbetar Arbetsf­örmedlingen med gymnasieskolan, Försäkrings­kassan och daglig verksamhet för planering mot arbete.
Under 2010 hjälpte Arbetsför­medlingen cirka 1 300 ungdomar i övergången mellan skola och arbetsliv. Vägen från aktivitetsersättning till arbete är viktigt att diskutera, samt hur man kan få företag, myndigheter, landsting, kommuner och organisationer att bli bättre på att anställa unga med funktionsnedsättning.

 

ANNONSER
  • Annons för CJ Advokatbyrå
  • Annons för JAG
  • Annons för Mini Crosser X
  • Annons för HEA Medical
  • Annons för HD Motion
  • Annons för Särnmark
  • Annons för Fremia
  • Annons för Unik Försäkring
  • Annons för STIL
  • Etac Sulky R82 Cricket
  • Annons för Tobii Dynavox