Din rätt – föräldrar har ofta svårt att få juridisk hjälp

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för durewall.se

ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Etac

Vad har jag rätt till? Hur ska jag gå vidare efter ett avslag? Om LSS-kommitténs förslag till nya regler för assistansersättning blir verklighet kan det bli stopp för den kostnadsfria juridiska hjälp som många assistansföretag idag erbjuder.

Vad har jag rätt till? Hur ska jag gå vidare efter ett avslag? Om LSS-kommitténs förslag till nya regler för assistansersättning blir verklighet kan det bli stopp för den kostnadsfria juridiska hjälp som många assistansföretag idag erbjuder.

Som förälder till barn med funktionsnedsättning bör man helst vara expert på juridik.
Det är inte ovanligt att kommuner och myndigheter på eget bevåg snålar in på bidrag och stöd, mer eller mindre medvetet. På Försäkringskassan ska allt gå snabbare och snabbare och en hjälpsökande som inte är på alerten kan komma i kläm. Det gäller att känna till vilka rättigheter man har, hur man tar sig fram till rätt instans och vilka argument som biter.
– Om man inte är påläst har man mindre möjlighet att påverka, säger Jesper Dahl, jurist på FUB.

Det finns ingen rättshjälp eller juridiska rådgivare som den enskilde kan luta sig mot. Istället har politikerna bestämt att berörda myndigheter och domstolar ska utreda så fullödigt att den enskilde personens rätt alltid ska tillgodoses.
Den enskilde förutsätts automatiskt få sin rätt utan att någonsin behöva anlita jurist eller annan expert.
Riktigt så bra fungerar det dock inte i praktiken. Det är naivt att tro att en myndighet alltid fattar rätt beslut. Det finns massor av anledningar till att det ibland går snett och att enskilda då kommer i kläm. Ett aktuellt exempel är Försäkringskassans handläggning av bilstöd som nyligen omorganiserades, med resultat att väntetiderna ökade och andelen godkända ansökningar rasade.

Det är också väl känt att Försäkrings­kassan försöker öka tempot och de egna medarbetarnas produktivitet.
– Beslut fattas snabbare och många upplever en ökad osäkerhet kring hur välgrundade besluten blir, säger Elisabeth Langran på Juristfirma Elisabeth Lang­ran.
Visserligen kan man söka på nytt om man får avslag på till exempel vårdbidrag, men då förlorar man både tid och pengar.
– Den enskilde ska enligt lag få all information från Försäkringskassan eller kommunen men så är det inte alltid. Många gånger sköts det på ett bra sätt men jag får också ofta höra att den enskilde inte blir informerad om sina rättigheter och det är sällan vi hör att handläggarna hjälper till att överklaga ett beslut, säger Jesper Dahl, jurist på FUB.

Rättshjälp är inte att tänka på när det gäller tvister kring vårdbidrag, assistans, anpassningsbidrag och andra tvister mellan enskilda och myndigheter.
Även om man är beredd att betala för juridisk rådgivning kan det vara svårt att hitta hjälp. Som medlem i en handikappförening får man ofta tillgång till begränsad juridisk hjälp, men det är inte alltid den räcker. En fristående advokat kan ägna sig åt ett ärende på ett helt annat sätt.
Ett problem är att det inte är så många jurister utanför handikapporganisationerna som har koll på lagen om stöd till vissa funktionshindrade, LSS och socialtjänstlagen. Via Advokatsam­fundets webbsida kan man hitta advokatbyråerna runt om i landet, men för att hitta en byrå som verkligen är kunnig inom området kan det vara bättre att leta bland annonserna i patientorganisationernas tidningar (eller i Föräldrakraft). De byråer som annonserar i dessa kanaler har ofta bäst kunskap.
– Det är inte så många som kan området eftersom det inte har varit så lukrativt att arbeta med det, säger Elisabeth Lang­ran som nyligen startat en juristfirma med inriktning på bland annat LSS-frågor och andra socialförsäkringsfrågor.
Hon har tidigare arbetat på För­säk­ringskassan och har därför god inblick i hur myndigheterna ställer sig i kniviga frågor om vårdbidrag etcetera. En anledning till att Elisabeth Langran har engagerat sig inom detta område är att hon har en syster som har en utvecklingsstörning.

Kostnaden för att anlita en jurist får man som patient eller anhörig själv stå för. En vanlig timkostnad är 1300 kronor. Domstolsverket rekommenderar en något lägre nivå, cirka 1 050 kronor per timme. Mindre juristfirmor kan ibland erbjuda lägre timtaxor. Elisabeth Lang­ran erbjuder exempelvis hjälp för 900 kronor per timme.
Den totala kostnaden behöver dock inte bli så hög, om man klarar sig på en kortare rådgivning per telefon och e-post.
– Jag blev uppringd av en förälder igår som behövde hjälp. Han sände över en mängd material om ärendet, men det tog bara någon timme för mig att gå igenom och formulera några råd om hur han skulle gå vidare, berättar Elisabeth Langran.
Jesper Dahl på FUB har också uppfattningen att det kan vara svårt att hitta rätt advokat för att driva ett ärende. Likväl kan det bli nödvändigt, om tvisten är alltför omfattande och komplicerad för att han själv, som förbundsjurist, ska klara det.
– Det kan vara dyrt att anlita advokat men ofta har man rätt till en inledande rådgivning som inte kostar så mycket och sedan kan man ta ställning till om advokaten kan vara till hjälp och i så fall till vilken kostnad, säger Jesper Dahl.
– I storstäderna finns advokater med specialister på alla områden men de tar också ofta betalt därefter. På mindre orter får advokaterna vara beredda att ta alla ärenden. Det kan också finnas ”humanadvokater” som åtar sig ärenden som inte ger så stora inkomster, men där de känner att det är viktigt att erbjuda juridisk hjälp.

Handikapporganisationerna är ofta det bästa stödet för den som behöver juridisk hjälp.
Under några tuffa ekonomiska år har flera handikapporganisationer tvingats dra ned på den juridiska rådgivningen men den finns fortfarande kvar hos exempelvis FUB, RBU och Riksföreningen Autism.
FUB har två jurister anställda för att svara på frågor via telefon, medverka i medlemstidningen Unik och delta i förbundets opinionsarbete.
FUB har dessutom ”barfota-jurister” i form av 14 rättsombud som är ideellt arbetande medlemmar som efter att ha gått en kort utbildning hjälper andra medlemmar i juridiska frågor.
Runt om i landet har lokala FUB-föreningarna även föräldra- och medlemsrådgivare som också arbetar med juridisk hjälp, till en viss del. Det finns totalt ett 60-tal medlemsrådgivare som ofta medverkar som personligt stöd på möten med myndigheter och i förhandlingar.
Rättsombuden och medlemsrådgivarna är ofta själva anhöriga till personer med funktionsnedsättningar och eftersom de bara får betalt för omkostnader så bygger deras arbete på starkt ideellt engagemang. Även andra föreningar har eller har haft den här typen av ombud.

Även föreningar som är betydligt mindre än FUB och RBU samlar på sig mycket kunskap genom sina egna medlemmar och deras överklaganden. Med­lemmarnas egna kunskaper kan tillsammans bli en viktig kunskapskälla i föreningar som saknar egen jurist. Ett exempel är Riksförbundet för Cystisk Fibros som just nu bygger upp en databas med medlemmarnas erfarenheter som grund. Välskrivna överklaganden samlas in, namn och detaljer tas bort för att ingen ska kunna identifieras. Mate­rialet kommer därefter att kunna beställas från kansliet när medlemmar behöver stöd för att formulera ansökningar och överklaganden.
Många föräldrar har blivit lekmannajurister, trots att det är närmast orimligt att själv läsa sig till all kunskap som behövs för att förstå den juridiska processen.
En genväg är att läsa Försäkringskassans vägledningar om handikappersättning, vårdbidrag etcetera, som är skrivna för de egna handläggarna.
– Jag arbetar mycket med dessa vägledningar och de är bra även för privatpersoner att ta del av. Där framgår vad man bör ta upp i ett överklagande och vilken praxis som gäller på området, säger Jesper Dahl, FUB.
Vägledningarna kan dock vara lite väl omfattande och det kan vara svårt att hitta rätt i dem. Det kan också vara svårt att förstå vad som är klippt från lagen och vad som egentligen inte är bindande.
– En del uppgifter kan vara bindande medan andra bara är rekommendationer. Därför behöver man ofta någon form av juridisk hjälp även om man läser vägledningarna, säger Jesper Dahl.

Hur mycket hjälp kan en medlem då få från den egna handikapporganisationens jurist? Efterfrågan på juridisk hjälp är oftast större än tillgången, så organisationernas egna jurister måste ofta prioritera hårt.
– Min prioritering bygger bland annat på vilka förutsättningar det finns för att driva fallet med framgång. I hopplösa fall råder jag medlemmen att söka annan insats. Om det finns goda förutsättningar att lyckas kollar jag upp liknande rättsfall, sammanställer relevant information om dessa fall och sänder till medlemmen. Jag kanske också citerar från Försäkringskassans vägledningar, säger Jesper Dahl.
Ofta hjälper han till med att ”spökskriva” brev eller överklaganden åt medlemmen till berörd handläggare. Det handlar om att hitta rätt juridiska skäl i kombination med en beskrivning av personliga förhållanden, motivationer och intyg från läkare och andra experter. Utkast bollas via mail och telefon.

Tiden räcker sällan till mer än några timmar, på sin höjd, för ett ärende, även om kontakten med medlemmen ofta kan sträcka över en lång period.

Publicerad:
2008-02-01

Av: Valter Bengtsson

Nyckelord:
Guider, guide, juridik, tips & råd


ANNONS

Annons för LSS-skolan

ANNONS

Annons för Särnmark

ANNONS

Annons för Humana

ANNONS

Annons för Etac

ANNONS

Annons för durewall.se