Efter FN:s kritik: Kräver rättshjälp i LSS-ärenden

Regeringen utreder om inkomstgränsen för rättshjälp kan höjas. Det beskedet ger justitieminister Gunnar Strömmer (M).
Bakgrunden är att Nadja Awad (V) har efterlyst rättshjälp för att underlätta för enskilda personer att får rätt i ärenden om LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Rättssäkerheten behöver förbättras
I en skriftlig fråga till justitieminister Gunnar Strömmer (M) påminner Nadja Awad om att FN har uppmanat Sverige att utveckla en nationell rättsstrategi som gör det lättare för personer med funktionsnedsättning att överklaga beslut och utkräva sina rättigheter.
Hon ber nu justitieministern att svara på om regeringen kommer att vidta åtgärder för att stärka tillgången till rättshjälp i LSS-ärenden.
Så här beskriver Nadja Awad bakgrunden:
”Att få avslag på en ansökt LSS-insats slår ofta hårt mot den sökande. Det handlar i regel om insatser som utgör viktiga förutsättningar för att kunna leva ett liv som andra. För att överklaga och kunna få rätt i högre instans måste man driva en ofta komplicerad rättsprocess som ställer krav på juridisk kompetens för att ha någon chans att nå framgång. I dag avslås de allra flesta ansökningarna om rättshjälp för att överklaga beslut enligt LSS. Många har inte råd att anlita jurist för egna resurser och inte heller kunskap och ork att överklaga på egen hand. Rättsfall som hamnar i förvaltningsdomstolen täcks i regel inte heller av det rättsskydd som ingår i hemförsäkringar.
Oftast blir konsekvensen att den enskilde får företräda sig själv. Statistiken visar att den enskilde har mycket små möjligheter att vinna mot myndigheter och kommuner, som har tillgång till juridisk expertis. Statistik från Domstolsverket visar att bara omkring 10 procent av besluten som överklagas till förvaltningsrätten leder till ändrade beslut.”
Detta kritiserade FN
Tidigare i år fick Sverige kritik av FN för brister i efterlevnaden av funktionsrättskonventionen, bland annat när det gäller rättssäkerheten för personer med funktionsnedsättningar.
”För att åtgärda dessa brister rekommenderar FN att Sverige utvecklar en nationell rättsstrategi som gör det lättare för personer med funktionsnedsättning att överklaga beslut och utkräva sina rättigheter. Den ska bland annat innefatta en översyn av rättshjälpslagen som innebär att ekonomiska hinder för möjligheten att få ett rättsligt ombud undanröjs och tas fram i nära samråd med organisationer för personer med funktionsnedsättning”, skriver Nadja Awad.
Gunnar Strömmer: Utredning presenteras i augusti
Justitieminister Gunnar Strömmer svarade bland annat följande den 4 december 2024:
Regeringen har tillsatt en utredning om rättsliga biträden och rättegångskostnader som bland annat syftar till att stärka enskildas möjligheter att ta till vara sin rätt. En del i uppdraget är att kartlägga för- och nackdelar med en höjd inkomstgräns för rättshjälp.
I dag saknas vidare möjlighet för enskilda att få sina rättegångskostnader ersatta i förvaltningsprocessen. Enskilda är i stället hänvisade till att begära skadestånd i allmän domstol – en ordning som kan vara både kostsam och tidskrävande. Utredaren ska därför också ta ställning till om enskilda i vissa fall bör kunna beviljas ersättning för rättegångskostnader inom ramen för ett mål i allmän förvaltningsdomstol. Uppdraget ska redovisas senast den 1 augusti 2025.
Läs mer om utredningen om rättsliga biträden och rättegångskostnader på regeringens webbplats.
Nadja Awads kommentar
Nadja Awad kommenterar justitieministerns svar så här:
– Idag har många inte råd att anlita jurist för egna resurser och inte heller kunskap och ork att överklaga på egen hand. Dessutom saknas vidare möjlighet för enskilda att få sina rättegångskostnader ersatta i förvaltningsprocessen. Vänsterpartiet har länge drivit på för att det ska bli lättare att få rättshjälp. Vi välkomnar att regeringen utreder frågan och ser fram emot att ta del av utredningen när den blir klar. Vi kommer fortsätta att driva frågan om att stärka tillgången till rättshjälp i LSS-ärenden.
Gränsen för rättshjälp har varit oförändrad sedan 1999
Med dagens regler kan rättshjälp bara beviljas personer som har en årsinkomst på högst 260 000 kronor. Inkomstgränsen har legat stilla sedan 1999, vilket innebär att allt färre har möjlighet att få rättshjälp, i strid med den ursprungliga avsikten. Den som beviljas rättshjälp måste dessutom betala en särskild rättshjälpsavgift som avgörs av kostnaderna för rättshjälpen och den enskildes inkomst.

Text av Valter Bengtsson
Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.