”En droppe i havet, men det växer till sig”
Stadsdelen Örgryte-Härlanda i Göteborg har nominerats till tävlingen Bästa LSS-kommun. Juryn har nu valt ut stadsdelen som en av finalisterna, eftersom man går i bräschen på flera olika områden.
Det handlar dels om att stadsdelen inte tvekar att ta beslut om omfattande kommunal assistans, även under tiden som Försäkringskassan utreder assistansbehovet.
– Det är synnerligen ovanligt att en kommun eller stadsdel fattar ett självständigt beslut under pågående försäkringskasseutredning. Det är ännu mer sällsynt att ett kommunalt assistansbeslut är lika omfattande som ett försäkringskassebeslut för en person med liknande behov. ”Risken” kommunen tar är att stå kvar med ett omfattande beslut om försäkringskassan avslår, säger Anders Sandegård, Ågrenska, som har nominerat stadsdelen.
Även om detta borde vara en självklarhet (så bör alla agera för att följa lagen) så blundar många kommuner i praktiken för detta.
– Det är naturligtvis oacceptabelt att det förhåller sig på det här sättet. Därför är det med glädje jag konstaterar att Göteborgs stad Örgryte-Härlanda har både professionellt självständigt utredningsarbete och förmåga att fatta omfattande assistansbeslut, säger Anders Sandegård.
Nu finns det fler aspekter som har fått juryn att få upp ögonen för stadsdelen Örgryte-Härlanda.
Ett ambitiöst arbete med brukarrevisioner inom LSS-verksamheter får beröm av Ulla Berndtsson, mamma till Johan, 45 år, som har Downs syndrom.
Hon är själv aktiv i FUB och engagerad i såväl brukarrevisioner (över hela Göteborg) som i stadsdelens funktionshinderråd.
– Meningen är att brukarna själva ska få en chans att tala om vad de tycker. Traditionellt har man skickat ut enkäter, men för personer med intellektuella funktionsnedsättningar eller kommunikationssvårigheter har det varit svårt. Därför använder vi oss nu av intervjuer, där man får tid på sig att ta upp olika frågor och kan göra det på ett enkelt och tydligt sätt. Det har visat sig fungera väldigt bra, säger Ulla.
Brukarrevisioner är något som hela Göteborg använder sig av sedan tio år tillbaka.
– Men det har varit trögt i flera stadsdelar. Örgryte-Härlanda har nog varit den stadsdel som varit bäst på att komma igång. Det är här som den ansvariga personalen på verksamheterna har varit mest intresserade av att beställa revisioner.
Under fjolåret genomfördes ett 20-tal brukarrevisioner, men det finns flera hundra verksamheter.
– Det är en droppe i havet men jag tror att det kommer att växa till sig. Det här året har startat bra, säger Ulla.
Hon är nu själv involverad i en satsning på att utbilda revisorerna i alternativ kommunikation, för att kunna intervjua personer som har svårigheter med att kommunicera.
– Vi träffar ofta personer som har sådana svårigheter och därför är det viktigt att några av oss utbildas för att kunna göra intervjuer på olika sätt, exempelvis med tecken som stöd.
Vi hoppas att varje brukarrevision startar en process, att det väcker något.
– När vi intervjuar brukarna får det inte bli så att personalen hjälper till att svara. Och om vi inte kan förstå varandra finns risk att det blir de som kommunicerar bäst som vi intervjuar i första hand. De som har svårigheter att kommunicera hamnar lätt i beroendeställning. För att få en uppfattning om vad brukarna tycker måste vi kunna intervjua fler.
Brukarrevisionerna utvecklas även på andra sätt.
– Vi arbetar ständigt med att diskutera hur vi vi kan göra dem bättre, till exempel genom att ha tydligare frågor. Det är mycket viktigt både för de som utför intervjuerna och de som blir intervjuade. Tanken är att brukare ska intervjua brukare.
Det är små team bestående av två brukare, en närstående och en tjänsteman som genomför revisionerna. Teamet utbildas i att göra revisioner. Ett frågeformulär jobbas fram och sänds ut i förväg.
– Själva revisionen går till så att de två brukarna, en anhörig och en tjänsteman åker ut till gruppbostaden eller verksamheten. Innan vi kommer har ett antal brukare frivilligt anmält intresse av att bli intervjuade av de två brukarna. Den anhörige och tjänstemannen för anteckningar och sitter tysta under hela intervjun och träder bara in vid behov av stöd eller förklaring. När alla utsedda är intervjuade träffas de fyra och analyserar intervjuerna och skriver en rapport. Sedan träffar gruppen alla brukare och personal i verksamheten och delger resultatet. För det som fungerar bra används grön färg. Gult för det som är rätt så bra och rött för det som inte fungerar och behöver ändras på, berättar Ulla.
Hur upplever brukarna denna möjlighet till inflytande?
– Jag vågar säga att de nästan alltid är väldigt nöjda med att få bli intervjuade. Det är de inte så vana vid. Men det krävs att gruppen som åker ut är bra på att lyssna och att ta till sig tankar och önskemål. Det skiljer så mycket vilken information man får. Det är viktigt att vara väl förberedd och framförallt att låta intervjun ta sin tid.
– Vi hoppas att varje brukarrevision startar en process. Jag känner ofta att det finns en entusiasm, så jag hoppas att intervjuerna väcker något, att brukarna tar med sig känslan av att de kan ha inflytande, säger Ulla Berndtsson.
MERA FAKTA OM BÄSTA LSS-KOMMUN
Tre finalister har nu utsetts i den nya tävlingen ”Bästa LSS-kommun”. De tre kandidaterna är Botkyrka kommun, Enköpings kommun och stadsdelen Örgryte-Härlanda i Göteborgs kommun. Juryns arbete med att bedöma finalisterna fortsätter nu, med sikte på att i början av juni 2016 välja ut mottagare av 2016 års pris för Bästa LSS-kommun.
Föräldrakrafts reporter har intervjuat olika personer som på ett eller annat sätt är engagerade i LSS-verksamheterna i de respektive kommunerna, för att ge en bakgrund till att just dessa kommuner blivit nominerade och nu gått vidare till final.
