”En förbannelse att företag hellre tar ansvar i Tjotahejti än i Sverige”
Svenska företags samhällsansvar, CSR, är fortfarande dåligt utvecklat.
Nästan 9 av 10 börsföretagen uppger sig arbeta med CSR, men endast ett fåtal satsar på att rekrytera personer med funktionsnedsättningar.
– Det är en förbannelse att det är viktigare att syssla med samhällsansvar i Tjotahejti än i Sverige, säger Hans De Geer, professor i företagsetik.
CSR betyder Corporate Social Responsibility eller företagets samhällsansvar. Det började med att företag fick press att ta ansvar för sin miljöpåverkan och har sedan utökats med sociala och etiska frågor.
Men en av de allra viktigaste samhällsfrågorna är fortfarande bortglömd: Bara ett fåtal företag har satsat på att rekrytera personer med funktionsnedsättningar, som en del av CSR-arbetet.
Hans De Geer är Sveriges främsta expert på CSR. Och han är kritisk.
– Utifrån principerna om alla människors lika värde och rätt till delaktighet är det grundläggande att man även anställer personer med funktionsnedsättningar.
Varför har man då inte tagit denna fråga på allvar i CSR-kretsar?
– Det beror nog på att det finns konkurrens mellan olika perspektiv. Många tycker att miljö är viktigare än allt annat, medan andra tycker att sociala frågor är allra viktigast. En och annan behjärtar frågan om anställning av funktionsnedsatta men ofta har det fått stryka på foten för andra frågor.
Borde det inte vara självklart för alla arbetsgivare att ha en sådan mångfald i rekryteringen?
– Ja, det kan man tycka. Och om alla är överens skulle man kunna lagstifta om att en viss procent med funktionsnedsättningar ska anställas, men då är det inte längre en CSR-fråga. Om man ser det som en CSR-möjlighet kan många företag frivilligt gå längre än om det skulle vara ålagt ansvar. Det kan skapa större nytta.
Vilka råd har du till företag som vill satsa på detta som ett CSR-projekt?
– Man måste förstå att det inte är något man gör på ett eller tre års sikt. Man måste se det på 5-10 års sikt och man måste gå in i samarbeten där man delar med sig av kunskaper och insikter. Se det som långsiktiga joint ventures och ömsesidigt lärande.
– Företagen som satsar på detta måste också utgå från sin kompetens och erfarenhet. Man måste göra sin läxa ordentligt.
Vad krävs för att rekryteringsfrågan ska få genombrott som CSR-projekt på samma sätt som miljö?
– Vi behöver några stora företag som hittar en modell för att arbeta med och rapportera denna fråga. Ett problem är att man helst inte ska gå ut och slå sig för bröstet. CSR är inte till för att stoltsera med, däremot kan man gärna vara stolta internt. Samtidigt är det som behövs ett antal bolag som går ut och talar om detta.
– Ett problem är att rekrytering av personer med funktionsnedsättningar inte finns med i GRI, den internationella standarden för rapportering av CSR. Men GRI omarbetas då och då och därför är det viktigt att få med detta i framtiden.
Hur vill du sammanfatta skälen till att företag ska satsa på CSR?
– Företag har så stora resurser att de måste vara beredda att ta ansvar för det gemensamma samhälle vi vill ha. Ingen part klarar det på egen hand – inte politikerna, inte myndigheterna, inte lokalsamhället. Vi förväntar oss att företag tar samhällsansvar utifrån sin egen verksamhet.
– Utöver det handlar CSR om varumärkesvård, bolagets renommé och de egna medarbetarnas stolthet. Vi tror oss veta att CSR i vart fall inte är negativt för företagets ekonomi och mycket talar för att det gör företagen mer öppna och flexibla för idéer som kan utvecklas till goda affärer.
I dagarna utkommer boken ”CSR – en guide till företagens ansvar” på Sanoma Utbildning (tidigare Bonnier Utbildning). Boken beskrivs som den första heltäckande boken om CSR.
Den är dock inte så heltäckande att den tar upp rekrytering av personer med funktionsnedsättning.
– Det borde ha varit mer om detta i boken, vi kunde ha haft med goda exempel från området, säger Hans De Geer självkritiskt.
Vilka är de viktigaste trenderna på området?
– Idag är de flesta företag medvetna om att CSR finns, det är inte längre nytt som för 5-10 år sedan. Därför behöver vi inte längre argumentera för varför man ska ägna sig åt CSR. Nu handlar det mer om vad företag och andra ska göra för att leva upp till förväntningarna.
– En annan förändring är att vi har fått mycket större intresse för CSR från investerhåll. De som sätter sina pengar i företag vill veta hur företagen hanterar sitt samhällsansvar.
– Vi har också kommit till insikt om att alla inte ska göra samma sak på samma sätt. Det finns inget recept för alla, CSR ska bedrivas utifrån företagets kompetens. CSR gör mest nytta om man gör något som man är bra på, som en förlängning av bolagets affärer.
– Ytterligare en förändring är att kommunikationen blivit oändligt mycket snabbare med sociala medier. Det räcker inte med att redovisa CSR-arbetet i årsredovisningen utan man måste vara beredd hela tiden att redovisa vad man gör, säger Hans De Geer.
