Alla barn behöver rörelseträning – konduktiv pedagogik kan få genombrott

Varför får inte barn med motoriska funktionsnedsättningar uppleva rörelseglädje?

Den frågan ställde sig Eszter Horvath Tóthné när hon kom till Sverige för 27 år sedan.

Uppmärksammas av både skolministern och kungen

Ända sedan dess har hon kämpat för att sprida metoden konduktiv pedagogik. Det har på många sätt varit ett omöjligt uppdrag och ofta ifrågasatt. Eszter har till och med anklagats för kvacksalveri.

Men nu tycks motvinden ha vänt. Nyligen fick verksamheten i Solna besök av skolminister Lotta Edholm (L), och Eszter prisades som ”Årets Pionjär” av kung Carl XVI Gustaf.

Även Specialpedagogiska skolmyndigheten visar intresse för verksamheten, och två olika riksdagsmotioner lyfter fram konduktiv pedagogik. Motion 1 och motion 2.

Allt sammantaget gör att Eszter nu hoppas på ett stort genombrott, som kan revolutionera levnadsvillkor och hälsa för många barn.

Se videointervjun med Eszter Horváth Tóthné

 

Vad är konduktiv pedagogik?

Konduktiv pedagogik är en metod för att ge pedagogiskt stöd för människor som har en motorisk funktionsnedsättning på grund av en hjärnskada.

– Metoden är utformad för att de som har motorisk funktionsnedsättning ska kunna utvecklas till sitt bästa jag, säger Eszter.

– Den som föds döv eller blind har annorlunda förutsättningar för att uppfatta världen, och behöver en särskilt utformad pedagogik för att kunna lära sig var hen befinner sig i rummet, utföra olika funktioner, och växa till självständiga människor.

– Om man har en hjärnskada som gör att man inte kan styra sin kropp på ett normalt sätt, och inte kan uppleva att röra mammas ansikte, leka med en docka, rulla, krypa, komma upp på alla fyra, och genom de olika rörelsemomenten förstå sig själv, så får man en helt annorlunda förståelse för sig själv och omgivningen, säger Eszter som förklaring till varför konduktiv pedagogik behövs.

 

Genom motoriska utmaningar kan individer öka självmotivation och utmana sig själv med minsta möjliga facilitation.
Genom motoriska utmaningar kan individer öka självmotivation och utmana sig själv med minsta möjliga facilitation. Foto: Linnea Bengtsson.

 

Så arbetar Move & Walk

Hennes företag Move & Walk har utformat olika verksamheter där man bäddar in kompetens för att ge rätt stöd. De särskilt utbildade specialpedagogerna kallades konduktorer.

– Vissa kommer till våra träningsverksamheter, där man träffar konduktorn, under fyra veckor varje år, och då får man ett stöd i den fas man befinner sig i livet, tillsammans med förälder eller assistent. Vi har även anpassade grundskolor och gymnasieskolor och dagliga verksamheter.

– Det finns nu många människor som har vuxit upp med det detta pedagogiska verktyg, och har lärt sig ett aktivt liv. Våra olika verksamheterna ger den naturliga miljön, för att kunna utvecklas till den självständiga människa som vi alla vill bli.

Företaget erbjuder även personlig assistans, som också präglas av konduktiv pedagogik eftersom assistenterna utbildas i metoden. Konduktorer ger dessutom coachning för assistenter i konkreta vardagssituationer, för att assistenten ska arbeta på ett sätt som inte hämmar individens utveckling som person. 

Ifrågasatt flera gånger – senast 2023

Ni har varit ifrågasatta, och era verksamheter hotade av nedläggning. Vad har varit bakgrunden till det?
– När det kommer något nytt som utmanar våra tankesätt och kräver att vi tänker utanför boxen, då händer det att människor inte riktigt förstår vad det handlar om. Men varje gång verksamheten har ifrågasatts har regionerna till slut tagit eniga beslut om att behålla konduktiv pedagogik. När människor inser att den här kompetensen saknas i habilitering och skola, då förstår man att våra verksamheter behöver finnas kvar.

Sommaren 2023 var det ändå så att Region Stockholm ville avveckla er verksamhet. Men ni lyckades ändra det. Hur gjorde ni det?
– När politikerna insåg vad det är vi egentligen gör, och när habiliteringen och förvaltningen har bekräftat att de inte har kapacitet och kunskap att erbjuda det stöd som vi ger, då har politikerna förstått att den här verksamheten behöver behållas.

LÄS ÄVEN:
Familjerna segrade – Move & Walk blir kvar i Stockholm

 

Se videon från ett protestmöte 2023

 

Föräldrar protesterade

Men det krävdes demonstrationer och starka protester från föräldrar och andra.

– Vi är väldigt stolta över att alla dessa föräldrar går ut och protesterar för att de verkligen ser värdet i det vi levererar. Det är en demokratisk rättighet, och det är fantastiskt att politikerna lyssnar på de här skrikande föräldrarna. Ja, ibland måste man skrika för att bli hörd.

Hur upplever du engagemanget?
– Det är obeskrivligt. Vi ser varje dag att barnen lär sig nytt, och vilken förändring det betyder för familjens liv. Så det är ett fantastiskt jobb vi har. När vi ser alla dessa människor bli så arga över att förlora stödet, känns det både otroligt sorgligt och skrämmande. Men också otroligt hjärtevärmande och hedrande.

Nu ska det ändå ske en ny upphandling. Är du ändå säker på att ni kommer att finnas kvar i regionen?
– Ja, det viktigaste är att metoden kommer att finnas kvar. Så att familjerna får det stöd som de behöver. Sedan ska jag göra allt vad jag kan, utifrån upphandlingens lagar och regler, för att lämna anbud och hoppas på att det är vi som får möjligheten att fortsätta.

 

Inför regionpolitikernas möte i Landstingshuset på tisdagen hade många användare av konduktiv pedagogik och deras anhöriga mött upp för en protest.
Inför regionpolitikernas möte i Landstingshuset i juni 2023 hade många användare av konduktiv pedagogik och deras anhöriga mött upp för en protest.

 

Hur får man tillgång till träning i övriga delar av landet?

Hur ser det ut i resten av landet – hur vanligt är det att man har tillgång till konduktiv pedagogik?
– Det finns upphandlingar både i Västra Götaland och i Region Skåne. Där har vi också avtal. Genom patientlagen har man möjlighet att åberopa andra regioners avtal. Det innebär att alla, oavsett var man bor i landet, har möjlighet att åberopa ett befintligt avtal.

Ni tar emot många barn och unga från andra regioner?
– Ja, absolut. De kommer antingen till Göteborg, Stockholm eller Malmö för att delta i våra intensivträningsperioder.

Finns det andra liknande verksamheter i andra regioner?
– Det finns en annan skolverksamhet här i Stockholm, Jorielskolan, som använder konduktiv pedagogik i sitt pedagogiska arbete. Vidare finns Bräcke Diakoni som driver en förskola i Göteborg och som arbetar med alla de yngsta barnen.

 

Den motoriska utvecklingen är inte naturlig för personer med neurologiska funktionsnedsättningar. Inom konduktiv pedagogik får de möjlighet till sin rätt att genom motoriska utmaningar röra sig under varje lektion i skolan. Foto: Linnea Bengtsson.
Den motoriska utvecklingen är inte naturlig för personer med neurologiska funktionsnedsättningar. Inom konduktiv pedagogik får de möjlighet till sin rätt att genom motoriska utmaningar röra sig under varje lektion i skolan. Foto: Linnea Bengtsson.

 

Hur väl täcker detta behovet av rörelseträning för barn?
– Det är väldigt långt ifrån att täcka behovet. Det bästa vore att alla barn som lever med motoriska funktionsnedsättningar kunde få tillgång till kompetensen, oavsett var de befinner sig. Om det är på förskola, skola eller fritiden.

– WHO informerar om att rörelse och hälsa har en jätteviktigt betydelse. Människor behöver röra på sig för att hålla sig friska. Vi hör varje dag att vi behöver röra på oss två timmar per dag, men barn som föds med motorisk funktionsnedsättning sitter hela dagen i sin rullstol. De har inte möjligheten att röra på sig.

– Det handlar inte om att vi alla ska träna X antal timmar som elitidrottare. Däremot handlar det om att vi alla ska röra på oss, med våra befintliga förmågor, för att vi ska kunna bibehålla vår hälsa.

WHO och parasportföreningar

Vad behöver Sverige göra för att ändra på detta, och leva upp till WHO målsättning?
– Vi behöver se till att alla barn med motoriska funktionsnedsättningar, oavsett var de befinner sig i landet eller i livet, får stöd så att de på säkert sätt kan röra på sig. Då behöver vi pedagogiskt utbildade personer ute i landet.

– Vi får idag jättemånga samtal från olika parasportföreningar. De har insett att det är otroligt viktigt att ordna olika typer av fritidsaktiviteter där våra elever eller våra grupper får möjligheten att spela och idrotta efter sina egna förmågor. Men de har insett att de inte har personal som kan anpassa de där rörelserna för alla barn.

– För att vara ärlig, att spela hockey är jätteroligt för den som sitter i elrullstol. Det är lek, det är otroligt roligt och socialt. Men det påverkar inte rörelseträningen. Du rör inte på dig. Så vi kan inte checka boxen med att ”nu har vi möjliggjort rörelse”. Anpassningar är jättebra, men man behöver fortfarande rörelseutveckling. Och då behöver vi speciell kompetens för det.

Vad säger du till parasportföreningarna som ringer?
– Vi åker ut till dem, och hjälper till. Hur ska de göra för att barnen ska kunna vara fysiskt aktiva på riktigt? Men detta har växt så mycket att vi som ett litet företag inte räcker till. Vi ser att samhället skriker efter vår stöd. Och vi ser också att riksdagen har varit intresserade av metoden och vad det är vi gör.

 

Uppgifter som främjar finmotoriken med enbart guidning som leder till att individen ökar sin självständighet i vardagsaktiviteter t.ex. hålla i en sked, tandborste osv. Foto: Linnea Bengtsson.
Uppgifter som främjar finmotoriken med enbart guidning som leder till att individen ökar sin självständighet i vardagsaktiviteter, som att hålla i en sked, tandborste och så vidare. Foto: Linnea Bengtsson.

 

Hoppas på ny specialpedagogisk utbildning

– Nu har skolministern [Lotta Edholm] besökt vår verksamhet. Specialpedagogiska skolmyndigheten har också förstått att stödet som de levererar saknar kompetens på rörelseområdet. Så intresset för vår verksamhet växer mer och mer.

– Sverige har idag fyra utbildningsområden för speciallärare; för matematik, språkutveckling, för blinda och döva samt för kognitiv funktionsnedsättning. Men det existerar ingen specialpedagogisk metod för motorisk funktionsnedsättning.

Du hoppas att det ska finnas ett sånt område inom utbildningen?
– Ja, det gör jag. Om man inte vet hur den egna kroppen fungerar, då får man inte den kognitiva utveckling som man har möjlighet till. Om vi inte arbetar med motorisk utveckling för de här barnen så skapar vi en större kognitiv funktionsnedsättning än det borde vara.

Vad hoppas du att skolminister Lotta Edholm ska göra?
– Jag hoppas att skolministern ser till att de riksdagsmotioner om konduktiv pedagogik som inlämnats, och om behovet av den här specialpedagogiska utbildningen, helt enkelt genomförs. Jag hoppas verkligen att man, den här gången, inte glömmer bort den här elevgruppen.

 

Inom konduktiv pedagogik är gruppen en stor motivation för individerna tillsammans ska kunna nå målen och utvecklas tillsammans. Foto: Linnea Bengtsson.
Inom konduktiv pedagogik är gruppen en stor motivation för individerna tillsammans ska kunna nå målen och utvecklas tillsammans. Foto: Linnea Bengtsson.

 

Brist på pedagoger drabbar familjer

Bristen på specialpedagoger på det här området, vad får det för konsekvenser?
– Konsekvenserna är att man inte får den möjlighet till ett värdefullt liv som man egentligen har rätt till.

– Jag har ganska nyligen blivit mormor. Min dotter, som tur är, också en konduktor. När hennes bebis var tre månader gammal fick hon träffa andra familjer, andra mammor med bebisar, bland annat en mamma med ett tvillingpar. Det ena var ett så kallat normalutvecklat barn och det andra var en solklart CP-skadad pojke.

– I samtal hörde mamman hela tiden att ”vi ser att något inte riktigt ligger rätt till”. ”Vi kommer att skriva in er på habiliteringen, ni får hjälp någon gång.” ”Ta det lugnt, ni får hjälp, det är gott om tid.” Då hade det gått tre månader. När de var fyra månader gamla blev de inskrivna till habiliteringen och fortfarande har de inte träffat någon specialist och fått stöd och hjälp. Vad kan jag göra med mina barn om jag inte har kunskap? Det finns inget stöd, ingen information om hur du ska leka.

– Min dotter pratade med den här mamman, och förklarade hur en specialist inom motorisk funktionsnedsättning rekommenderar föräldrar att leka med sitt barn, och utveckla de olika rörelser som ett normalbarn får ”på köpet”. Våra barn behöver stimulans för att kunna utvecklas.

– Tack och lov, för att min dotter var modig och tog kontakt, så fick den här mamman hjälp. Jag hoppas att någon dag vi kan säga att konduktorerna jobbar på alla BVC, barnavårdscentraler, och att alla föräldrar vars barn inte utvecklas på ett normalt sätt får stöd för att förhindra att barnen får större funktionsnedsättningar än nödvändigt.

– Det tar lång tid innan det utbildas personal som kan klara detta. Det finns idag fyraåriga akademiska utbildningar i England, Ungern, Tyskland, USA och Slovenien.

Så Sverige skulle kunna kopiera den utbildningen?
– Absolut, man behöver inte uppfinna hjulet. Vi kan samarbeta med andra universitet.

 

Personer som inte har möjlighet att själv utforska olika omgivningar får möjlighet genom konduktiv pedagogik och aktivt lärande att utforska nya omgivningar. Foto: Linnea Bengtsson.
Personer som inte har möjlighet att själv utforska olika omgivningar får möjlighet genom konduktiv pedagogik och aktivt lärande att utforska nya omgivningar. Foto: Linnea Bengtsson.

 

Men förutom riksdagsmotionerna, är det någonting på gång?
– Jag kom till Sverige för 27 år sedan, ensam som konduktor, och började jobba med barnen. Sakta men säkert har vi byggt olika verksamheter. Idag försöker vi även påverka samhället, och öppna människors ögon. Vi behöver tänka om och tänka rätt. I september 2024 deltog Move & Walk på Pep-dagen i Hagaparken, Stockholm, för att motivera alla barn att röra på sig, och visa upp tänkesättet med konduktig pedagogik.

Tror du att det kommer att skapas en specialpedagogutbildning om motorisk rörelseträning i Sverige?
– Det hoppas jag verkligen. Samhället ropar efter det här stödet, och det är början på en förändring. När professionen, till exempel hos Specialpedagogiska skolmyndigheten, inser att det finns en lucka som vi behöver täppa till, då måste politiker och lagstiftarna se till att ”alla barn” gäller alla barn.

Vad behöver göras nu?

Vad kan politiker och myndigheter göra just nu för att få fart på frågan?
– Först och främst måste de besöka verksamheten, för att förstå vilka människor vi arbetar med. När de börjar tänka utanför boxen, tror jag att de kommer att hitta rätt lösningar.

– Det pågår just nu en regeringsbeställd utredning, om specialpedagogik, och det är viktigt att den här metoden och barnens behov inkluderas i den. Alltför ofta ser vi att lagstiftningarna utformas efter den stora massan, och man tänker att ”vi får justera för de små grupperna senare”. Då hamnar våra elever utanför.

– Idag har läroplanen krav på att barn under sin skolgång ha ett visst antal tusen timmar motorikträning. När vi frågar föräldrar, personliga assistenter och elevassistenter hur många timmar deras har fått riktig motorikträning på sina tidigare skolor, så säger de ”noll”. För dem har motorikträning oftast inneburit att de blir skjutsade i en rullstol.

– Så länge skolorna inte har kompetens för att genomföra verklig motorik i lektionen har vi problem. Politikerna behöver se till att rätt kompetens finns på plats.

Om världskongressen 2027

– Det finns en sak som vi får vara väldigt stolta över. Det arbete som vi har gjort här i Sverige ser våra kollegor ute i världen. Vi har fått äran att arrangera Världskongressen om konduktiv pedagogik 2027. Då kommer hela världen till Sverige, och det är just det året som Move & Walk kommer att fylla 30 år.

Fler bilder från verksamheten

Fotograf Linnea Bengtsson dokumenterade verksamheten hos Move & Walk i Solna i november 2024.

 

 

Valter Bengtsson
Foto: Linnea Bengtsson.

Text av Valter Bengtsson

Chefredaktör och ansvarig utgivare för webbtidningen HejaOlika och papperstidningen Föräldrakraft, sedan starten 2006.