Ett modernt verktyg för delaktighet – stärk punktskriften!

DEBATT. I år är det 200 år sedan Louis Braille lade grunden till punktskriften, ett skriftspråk som har gett generationer av synskadade och dövblinda möjlighet att läsa, skriva och delta i samhället på lika villkor. Men trots detta jubileum ser vi hur punktskriftens ställning försvagas. Det är dags att samhället tar ansvar för att punktskriften inte bara firas – utan också förvaltas.

Ofta lång väntan på att få tillgång till punktskrift

Att som blind eller gravt synskadad få tillgång till ett läs- och skriftspråk handlar om självständighet och trygghet. Det handlar om att kunna läsa matteboken i sin egen takt, märka kryddburkar hemma, trycka på rätt hissknapp eller läsa ett sms.

Punktskriften är inte ett nostalgiskt arv – den är ett modernt verktyg för delaktighet.

Trots detta möter synskadade hinder när det gäller att kunna använda sitt skriftspråk. Många elever får vänta månader på läromedel i punktskrift. Vuxna som förlorar synen får inte alltid tillgång till undervisning i punktskrift inom synrehabiliteringen. Och i arbetslivet saknas ofta kunskap om hur punktskrift kan kombineras med digital teknik för att stärka anställningsbarheten.

Digital teknik har gett bättre punktskrift

Det finns en utbredd missuppfattning att punktskriften har spelat ut sin roll i och med talböcker, skärmläsare och AI-verktyg. Men att bara lyssna på text ger inte samma språkliga förståelse som att läsa. Stavning, grammatik och struktur går förlorat. Dessutom har den digitala tekniken gjort det enklare än någonsin att använda punktskrift på datorer, telefoner och läsplattor.

För att barn- och unga med synnedsättning i Sverige ska kunna stå rustade för framtiden krävs att de tidigt får möjlighet att lära sig punktskrift. Det är en rättighet och en självklar del av skolans ansvar, precis som läs- och skrivinlärning är för seende barn. När samhället markerar detta tydligt, blir det enklare att bygga långsiktig jämlikhet och inkludering.

Lika viktigt är att unga själva förpliktigas att ta till sig punktskriften som sitt verktyg. Den som bemästrar skriftspråket utvecklar sitt språk djupare, får större chans att lyckas i studier och kan möta arbetslivet med starkare självförtroende. En punktskriftsplikt blir därför också ett budskap om delaktighet och ansvar: att ta tillvara de verktyg som behövs för att leva självständigt och fullt ut delta i samhället.

Fem reformer för att stärka punktskriften

För att punktskriften ska leva vidare i ytterligare 200 år krävs politisk vilja och konkreta reformer. Vi föreslår:

1. Lagstadgad rätt till undervisning i punktskrift för elever med grav synnedsättning, så att läs-, skriv- och räknagarantin också gäller dem.
2. Tydliga föreskrifter för regionerna att erbjuda punktskriftsundervisning inom rehabilitering för vuxna som förlorar synen.
3. Utveckling av arbetsmarknadsinsatser där punktskrift kombineras med digital teknik, och där Arbetsförmedlingen får i uppdrag att bygga upp relevant kompetens.
4. Universell utformning av förpackningar med punktskriftsmärkning, inte bara på mediciner utan också på dagligvaror.
5. Gemensamma principer för användning av punktskrift i offentlig förvaltning, inklusive rutiner för att ta fram handlingar i punktskrift vid behov.

Delaktighet i utbildning och arbetsliv

Punktskriften är en frihetsfråga. Den ger människor med synnedsättning möjlighet att ta del av information, utbildning och arbetsliv på egna villkor. Men det kräver att samhället ser värdet i att bevara och utveckla den.

Låt inte punktskriftens 200-årsjubileum bli en historisk parentes – låt det bli startskottet för en ny epok av tillgänglighet och delaktighet.

Niklas Mattsson
Ordförande för Synskadades Riksförbund

Mattias Winsa
Ordförande för Unga med Synnedsättning